Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gå i taket’

Ett scannat inlägg.


 

Den moderna Husmodern fr april 1962

Idag har jag blivit en modern husmoder!

Idag kom ett kuvert med informationsmaterial och en liten manual (som inte är gjord av nån kommunikatör). Det tog ett tag, men sen lyckades jag ladda ner appen jag behövde, scanna mitt inköp och registrera det via datorn. Jag har gått med i Consumer Scan, en konsumentpanel hos GfK, för att vara med och ge svar på frågor om vem som handlar, vad en handlar och när en handlar. Syftet är från företagets sida att analysera konsumentbeteenden och trender på den svenska marknaden. Totalt är vi 3 000 hushåll som rapporterar våra inköp av dagligvaror (även alkohol och tobak). Jag vill vara en modern husmoder, minsann!

Inte har jag nåt att dölja vad gäller mitt hushålls inköp. Däremot är det intressant för mig själv att se vad det är jag handlar och om det finns nåt jag kan dra ner på/borde sluta handla. Sen får mina inköp gärna användas för att kolla hur en handlar och vad det finns för trender, jag bryr mig inte. Det här ger mig nåt att göra och det tar inte särskilt lång tid när en väl kommit igång. Känner jag att det blir betungande på nåt sätt är det bara att jag avregistrerar mig.

GfKpanel

Jag är del av ett Minisverige och berättar vad jag handlar.

Idag scannade jag och registrerade en vara för första gången. Det var inte svårare att scanna än det är i en affär, bara det att jag scannade med min mobil via en app. Jag skulle till apoteket för att kolla om mitt e-recept hade kommit in, det jag ringde om i onsdags. Det hade det inte. (Värst vilken lång tid det ska behöva ta i denna digitala tidsålder. Tyvärr behöver jag ha just den medicinen om jag inte vill kräkas hela tiden, så jag får väl göra ett nytt försök i morgon. Finns det inget recept då heller går jag i taket. Lindrigt uttryckt…) Men… eftersom jag ändå var på apoteket köpte jag fluor. Och det är en typisk vara som ska scannas och registreras i den här panelen! Det var kanon att prova på en enda vara. Hade det varit för krångligt skulle jag ha avregistrerat mig direkt.

Vad får jag för det här då? Tja, det är tur att jag inte handlar så ofta och så många saker, för jag får inte särskilt mycket. Jag får poäng som jag kan handla saker för i en premiebutik som är öppen fyra gånger om året, ett par veckor åt gången. Där kan jag byta poängen mot husgeråd, kökshanddukar, presentkort, tidningsprenumerationer, elektroniska varor, biobiljetter etc eller skänka poängen till forskning inom vissa sjukdomsgrupper eller miljö. Så nej. Jag gör det inte för några pengar och jag lär inte få ihop poäng som skulle kunna ge nåt av större värde – jag gör det för min egen skull samtidigt som jag bidrar till konsument- och trendspaning.


(Hade jag haft nån att värva, genom att till exempel uppmana läsare att lämna en kommentar här, skulle jag ha kunnat få extra poäng. Men nu ägnar jag mig ju inte åt detta ganska själsutmattande sätt att kommunicera längre. Det är bara vid bokinlägg som läsare kan kommentera numera.)

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om stavning och uttal – som jag med all säkerhet får skit för. Men det skiter jag i!


 

Sur Toffla fyra mån

Jag blir en Sur-Toffla som går i taket, får vågor i håret, vatten i knäna och vägnät på ögonvitorna.

Varje dag händer det. Jag går i taket, får vågor i håret, vatten i knäna, vägnät på ögonvitorna… Det handlar om att jag inte kan förstå att vissa professionella grupper inte kan varken stava eller uttala ord. Notera att jag skrev professionella. Med detta menar jag folk som får betalt (det kallas visst för lön) för att skriva eller prata. Jag menar inte dyslektiker, för det är en helt annan grupp. Jag menar obildade professionella, på ren svenska.

Igår noterade jag att en kommunikatör inte kan stava till aBsolut (aPsolut) och en journalist misslyckades med att stava till bibliotEkarie (bibliotIkarie), för att nämna ett par exempel. Och så detta fruktansvärda imorn som får mig att skrika mentalt. Imorn… var nånstans är det??? Det heter i morrn eller i morron eller i morgon!!!

Maj gadd, om man har gått ut grundskolan borde man väl kunna stava rätt till både absolut och bibliotekarie, för att inte tala om i morrn! Men sagda felstavare har inte bara gått ut grundskolan, de är högskoleutbildade, dessutom… Man tar sig för sin panna…

Sen har vi proffsen som inte kan uttala det de själva jobbar med. Du vet, den webbansvarige som säger

oebben.

Det stavas webben och uttalas VEBBEN VEBBEN VEBBEN på svenska!

Häromdan blev jag intervjuad av en människa som undrade om jag kunde

aaap-sis.

Eh? H*n menade Apsis, som uttalas app-sis. (Det är för övrigt ett webbverktyg, enkelt förklarat. Man kan till exempel använda det för elektroniska nyhetsbrev.)

Men… de har jobb och inte jag. Kan det bero på att jag inte kunde säga initialer utan sa

inTAIler

– när jag var nio år?

Eller att jag vanligen stavar ingenjör ingengör? Eller, i ett arbetsliv för en livstid sen, envisades med att skriva

organisationens knasli

i stället för

organisationens kansli?

När ska mitt straff bli tidsbestämt???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg om att skämta bort saker och ting.

 

Skrattande tjej

Är allt verkligen roligt jämt?

Det pågår en viss musiktävling i Sverige just nu och i flera länder i Europa. Senare i vår ska representanter från de olika länderna samlas för att tävla. Jag orkar inte med skiten i år. Det främsta skälet är att det alltid ska vara så jävla roligt. Varför? Varför ska program ledas av komiker? Varför, varför? Varför får manusförfattare i uppdrag att skriva skämtsamma manus? Varför? Noterat är ju att ingen skrattar och att många tycker att det är rent av pinsamt…

Ovanstående tävling är emellertid av det lättsammare slaget. Därför tar jag mig för min panna på riktigt när jag läser att yttrandefriheten ska diskuteras på en föreläsning den här veckan i Uppsala. Det är projektet Fredsåret 2014 som arrangerar nåt man kallar öppet samtal, så när jag skriver föreläsning är det ju fel uppfattat av mig. I pressmeddelandet står bland annat

[…] Yttrandefrihet är ett ständigt aktuellt ämne. Det finns många exempel på hur yttrandefriheten begränsas eller till och med stryps runt om i världen. Samtidigt är vi i Sverige extremt frispråkiga, speciellt på webben, vilket inte alltid är till fördel. Men det är självklart att vi ska beakta vår yttrandefrihet. Under seminariet kommer vi fördjupa oss i vad yttrandefrihet innebär men också hur den är kopplat till fred, […]

Hon som säger detta heter Sofie Blomgren och är projektledare för Fredsåret 2014. Riktigt kloka ord, tycker jag. (Notera också att det nu har blivit ett seminarium som ska gå av stapeln, varken föreläsning eller öppet samtal, IJENKLIEN, alltså.) Därför går jag i taket när jag läser vidare att bland de medverkande finns en journalist, en ledamot av ICORN (International Cities of Refuge Network) och så en… stå upp-komiker. Men hallå! Varför ska det skämtas nu igen? Varför ska det vara så jävla roligt jämt? 

Den som kan svara på min fråga får gärna göra det i en kommentar här nedan. Och även om du inte kan svara får du gärna skriva vad du tycker.


Livet är kort. Allt är inte skämt och trams.

Read Full Post »

En liten tur i cybermedierna så här på lördagseftermiddagen.


Jag hade inte tänkt göra det, men…
Unge Herrn sitter vid sin dator och håller på med nånting som skrattar som ett spöke. Gamla Tanten sitter därför vid sin dator och kollar in vad som spökar i medierna.

 

iphone-4s

Min gamla kanske ger företaget en hacka om den byts in.

Värdecheck för gammal iPhone. Apple är ett smart företag, inte tu tal om annat. Nu har man infört en sorts inbytessystem där man kan lämna in sin gamla iPhone och få rabatt på en ny. Fast bara i USA, än så länge. För övrigt kommer ju två nya modeller i september, så detta var ju smart marknadsföring genom goodwill om nåt!


”Humaniora nödvändigt för ett kreativt näringsliv”.
Det tycker finansmannen Robert Weil. Och i en debattartikel förklarar han varför. Ett skäl är att humaniora är en absolut förutsättning för att skapa ett bättre samhälle! Det var ord och inga visor! Dessa ord estimerar vi dessutom!

 

Böcker i bokhyllor på Röda Rummet

Böcker, böcker, böcker… I Uppsala har boken en egen dag, dessutom.

Författarna till Bokens dag 2013 klara. Lokalblaskan har ju kört stenhårt på Bokens dag ett antal år. Årets dag går av stapeln den 28 oktober, men redan nu är författarna klara. Vad sägs om Kjell Espmark, Lena Einhorn, Anna Williams, Linda Skugge, Tomas Bodström och Johan Theorin? En rätt häftig samling i år, tycker jag!


Matfestival i Botaniska.
På bondens egen matfestival hade jag gärna spankulerat för att få se vad som erbjuds. Men vem vet… Festivalen pågår hela helgen och helgen är inte slut än!

 

ULkort

Det funkar inte. Inte det gamla heller just nu.

Strul med biljettsystemen. Dagens ”Vad var det jag sa?”, liksom… Tydligen fungerar inget av biljettsystemen på bussarna just nu – varken det gamla eller det nya. Så himla dumt.


”Kristallen” tråkigare än stupstocken.
Ja det kan man säga. Personligen studsade jag i TV-fåtöljen vid ett felstavat ord (tårka), men det som fick mig att gå i taket var den uttråkade publiken. Jag menar, om man nu masar sig dit kan man väl åtminstone låtsas att man har roligt? Incestfest, för tusan! Programledarna var i jämförelse med publiken riktigt bra. Den som känner mig förstår då hur illa det var… Pristagarna… Tja, en del betedde sig så knäppt att det blev till en enmanskvinnasshow i morse vid frukostbordet här hemma…


Varför blir LCHF:are så aggressiva?
Berglin har svaret – verkligen!

 

Skor i höstens färg.

Skor i höstens färg.

Och vilken är höstens färg? Enligt Isabel Adrian (har aldrig hört talas om tidigare) är det… rosa! Thank God! Vad som helst utom turkos!!


Extramamman kommer till Motala.
Kan man säga att Metropolen Byhålan får en alldeles egen mammis? Nej, det är faktiskt ett helt företag som har skrivit avtal med kommunen om olika sorters personlig hemtjänst.


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse när jag satt och surfade runt i media vid frukostbordet studsade jag till vid en artikel hos Aftonbladet. En  47-årig man (ja, åldern på en man är tydligen viktig att ha med i en rubrik) hittade en död trebarnsfar i en vägkorsning. Enligt artikelns ingress var mannen död (bäst att nämnas igen, tyckte väl skribenten) och dessutom hade han trasiga kläder. I ingressen får också 47-årige taxichauffören som hittade liket uttala sig. Han säger:

Det är någon som kört på honom eller kastat ut honom […]

OK… En och annan undrar förstås om denne taxichaufför (47-åringen) inte bara är just taxichaufför utan också rättsmedicinskt bevandrad. Men det får vi som läsare förstås inte veta.

Nåväl, hur journalisten har formulerat sig kan man ha synpunkter på, men det gladde mig enormt att 47-åringen inte tvekat att ringa SOS Alarm och hoppa ur sin taxi för att se om han kunde hjälpa den skadade. Tyvärr var mannen redan avliden.

Mannen är nu identifierad och ska undersökas av riktiga rättsmedicinska experter för att fastställa dödsorsaken. Enligt polisen rör det sig emellertid troligen om en smitningsolycka.

Jag tycker att taxichauffören ska ha en eloge för att han ville och försökte hjälpa samt påkallade professionell hjälp. MEN… jag går i taket när jag ser den läsarbild som Malin Persson har skickat in till Aftonbladet. Fick du bra betalt för bilden, Malin Persson? Fy 17 så osmakligt!!!

Vill du läsa nånting riktigt intressant, tänkvärt och välformulerat råder jag i stället att läsa Brit Stakstons inlägg med rubriken Tommy, twitter och tintingate. Glöm inte bort att ifrågasätta det du läser ibland, typ…


Livet är kort.

Read Full Post »

I eftermiddags har vi påbörjat ett litet projekt kring information om källsortering på jobbet. Källsortering är verkligen nåt som kan leda till irritation. Eller som på min arbetsplats, till samarbete. Så småningom, i alla fall…

Varken elektronisk post eller snigelpost utan kompost.


Privat har jag källsorterat
i nästan tio år, tror jag. Jag tycker inte att det är särskilt svårt eller jobbigt, men jag blir förvånad när andra tycker det. Att sen irritera sig på sakfrågan, huruvida det lönar sig eller inte, eller gagnar miljön eller inte, är det ju egentligen ingen idé att ge sig in på. Min bostadsrättsförening bestämde för länge sen att vi ska källsortera. Styrelsens primära syfte var att få ner kostnaderna för sophanteringen. Jag är lite osäker på om det blev så, men jag känner mig i alla fall nöjd med att källsortera.

Hemma sorterar jag massor:

  • plastförpackningar
  • kompost
  • metall
  • pappersförpackningar
  • tidningar
  • färgat glas
  • ofärgat glas
  • batterier
  • glödlampor och lysrör
  • elektronikskrot
  • brännbart
  • grovsopor

På jobbet källsorterar vi inte lika mycket, men ändå

  • tidningar
  • papper
  • kompost
  • plastförpackningar
  • pappersförpackningar
  • brännbart

Det finns gott om plats för alla kärl eller hinkar eller vad vi nu har både hemma och på jobbet. Hemma har jag ett lock till komposthinken. Inte behöver jag gå till soprummet särskilt ofta heller, men när jag går blir det med flera påsar. På jobbet kommer det en snäll farbror och tömmer kärlen. Varken hemma eller på jobbet luktar det illa heller – om man inte har diskat ur vissa förpackningar dåligt. Så i soprummet kan det lukta rätt läbbigt.

Nej, för min del är det inget problem att källsortera. Jag är en sån som kan gå i taket som när det i morse låg ett bananskal i kärlet för plastförpackningar på jobbet. För det var väl ändå rätt klantigt ”sorterat”, eller hur? Men vi försöker samarbeta i stället för att irritera oss. Många kommer från länder där man inte alls källsorterar och då kan man ju inte bli arg om en sån person gör fel. Då får man samarbeta och informera i stället för att krevera.

Detta hör hemma i komposten och ingen annanstans!


Den information vi ska ta fram nu
ska ge massor av exempel i bild. För en del saker – dock inte bananskal – kan vara svåra att avgöra var man ska slänga när man källsorterar. Det handlar om sånt som hushållspapper, diskborstar, tuggummi, för att nämna några saker.

Källsorterar du hemma hos dig och på jobbet? Vad tycker du om det???


Livet är kort.

Read Full Post »