Vackert, magiskt och väldigt nöjd

Idag har det varit en riktigt bra dag. Jag har fått en tung massa

off my chest

och förutom magen och ont i hälen har jag inte haft ont alls. Orken har varit mycket större också. Det har helt klart gått framåt!

Det finns så mycket vackert och nästan magiskt runt omkring mig, så jag tänkte dela med mig av en del. Först amaryllisen, som nu blommar med fyra klockor:

Fyra klockor har slagit ut.

Den har också en femte på gång, men den är än så länge bara en knopp.

En femte klocka på gång!

I afton bjöd jag min älskade på middag på Restaurang Maestro. Det är en fin restaurang som ligger på gångavstånd – om man är hyfsat frisk. Jag gav mig f*n på att klara av promenaden – och det gjorde jag! Det tog en halvtimma dit och en halvtimma hem att gå. Och det var så skönt och jag är så nöjd med mig själv!

Vi passerade ett magiskt träd på vägen. Diamanter i grenarna?

Det var en vacker kväll och vi ville fota precis allting. Tyvärr har ju då kameran i iPhone 4S sina begränsningar…

En magisk gren som nästan såg ut som en mask av nåt mer läbbigt slag.

Och nu kommer lite bilder på mat och dryck. Den som bara är avundsjuk inte är intresserad behöver inte titta.

Bara vanligt vatten i glaset.

Trots fisken tog vi en flaska rött, Canti, till maten (Anna åt kött). Det funkar alldeles utmärkt med rött vin till fisk – om fisken är stekt och fet.  Gott!

Men hur hamnade handen i vinglaset???

Jag har sagt det förut och jag säger det igen:

Man ska inte leka med maten!

Men det är roligt!

Vitlöksbröd med oliver och aioli.

Laxen var knaprig, men smakade bara lite panering och mycket fisk. Perfekt!

Smörstekt lax.

De utlovade handpillade räkorna var nog inte handpillade utan burkräkor. De smakade inte mycket.

Handpillade? Nej, snarare från burk.

En lime hade letat sig till tallriken. Den hade jag nog hellre haft i vattenglaset.

En lime hade platsat bättre i mitt vattenglas.

Lite färska grönsaker till, mest gröna blad och tomater. Kunde ha varit något lite mer. Men gott var det!

Tomater och grönt.

I stället för potatistoppar valde jag pommes. De var restaurangens egna och smakade ljuvligt! Inte ett dugg för flottigt utan bara gott!

Restaurangens egengjorda pommes.

Notan slutade på 728 kronor och jag gav 40 kronor i dricks. Totalt värt! Maestro får högsta toffelbetyg!

Dessutom ger jag mig själv lika många tofflor för att att jag orkade gå tur och retur, totalt ungefär en timmas promenad i långsam takt!

Livet är kort. Och idag är jag nöjd med det.

Read Full Post »

Nådda mål och goda gåvor

Jag fortsätter gå framåt, om än med små steg. Men det jag har åstadkommit idag är sjumilakliv, minst. Det känns som om jag har rätt att vara stolt över mig själv.

Efter promenaden var jag bara så jättetrött. Mamma ringde och pratade oavbrutet i nästan en halvtimme. Jag blev inte piggare, men fick lite energi till att bädda min säng med rena lakan.

Sängen är bäddad!

Dagens middag bestod av knäckemacka med ost, mjölk samt, tro det eller ej, räkcrèpes. Det smakade ingenting och osten, whisky cheddar, var irriterande smulig.

Middagen föreställer räkcrèpes. 

Jag var helt slut och trött efter dagen och allt jag hade gjort (mycket för mig!), så jag drog mig tillbaka till fåtöljen med mitt jättesudoku.

Jättesudokut får en att känna sig lite smart ibland.

För att jag inte skulle somna satte jag fram en skumtomte och lite ischoklad. Det hjälpte inte. Ett, tu, tre så hade Tofflan slocknat.

Mutor för att hålla mig vaken – skumtomte och ischoklad.

Vaknade en halvtimma senare av sms. Därpå följde i ganska rask takt två telefonsamtal. Det kändes bra att mina nyårshälsningar hade nått sina mottagare!

Kom på att jag inte hade varit ner till postboxen idag, eller jo, när jag passerade på väg ut på promenad, men så tidigt kommer inte posten hit. Så jag hasade nerför trappan och tänk – där låg ett paket från Bokus!

Paket från Bokus.

Men jag hade ju inte beställt nåt från Bokus NU… Konstigt… Jag slet och kämpade med den seeega tejpen. Och det klart, det kunde man ju förstå att den var seg, tejpen var ju från Dalarna visade det sig!

En norsk bok till mig!

Det var den snälla Gunilla som hade tänkt på sin gamle sjuke kömpis i Uppsala! Tusen TACK, raring! Jag blev så glad!!!

Från Gunilla.

Nu har jag massor av bra böcker att läsa!

Tack alla som har gett mig böcker, det är goda gåvor och de hjälper mig att ta det lugnt och att bli frisk.

Livet är kort.

Read Full Post »