Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Fyrishov’

Ett webbplatsande inlägg.


Varning för nakenchockande bilder!!!


Nä, nån nakenchock
fick jag varken igår eller hittills idag. Men det fick kanske den som surfade in på Uppsala kommuns webbplats igår. Då poppade det visst upp foton på en man – naken på några bilder, iförd strumpbyxor och BH på andra bilder. Bilderna hade publicerats redan på måndagskvällen vid 22-tiden i Fyrishovs Fejanflöde, enligt lokalblaskan. Och detta Facebookkonto har Uppsala kommun centralt ansvar för.

Naket

Nakenchockande kommun!


På kommunen säger man
att man har ett öppet kommentarsfält eftersom man vill ha dialog med invånarna. Det är därför bilderna dök upp. Det ska finnas personer som kollar flödet, enligt kommunen – på vardagar under kontorstid. Och det är där kommunen, likt många andra offentliga verksamheter, ju gör fel. För sociala medier existerar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Det är verkligen inga kontorstidsanpassade kanaler.

Nu har kommunen inte bestämt hur man ska hantera detta. Ansvarig strateg Karin Melin säger:

[…] Vi pratar om sociala medier kontinuerligt. Men jag har inget bra svar i nuläget, […] Det skulle vara att låsa kommentarsfältet helt och hållet på kvällarna. Men samtidigt vet vi att många surfar in på facebook när man lagt barnen. Frågor ska man kunna ställa till kommunen även kvällstid, det är viktigt. […]

Enligt Karin Melin har kommunen 

drygt en heltidstjänst

som arbetar med sociala medier. Bilderna låg kvar till klockan tio igår förmiddag. Det är ganska anmärkningsvärt, anser jag. Bilderna låg alltså ute i cirka tolv timmar. Sociala medier sover inte. Ska man ha kommentarsmöjligheter och möjligheter att ställa frågor för allmänheten bör någon vara ansvarig även utanför kontorstid. Och om man överhuvudtaget ska finnas i sociala medier bör man kanske också ha en liten strategi och plan för dessa kanaler, inte bara en strateg och drygt en heltidstjänst… Tycker jag, dårå. Det här är riktigt pinsamt, Uppsala kommun! (Pinsamt är det också att UNT-journalisten inte kan stava till ordet ”noggrant” utan skriver ”nogrannt”…)

Jo, då är det roligare att läsa om Södra tornet som har fått Svenska Publishingpriset av Populär kommunikation i kategorin konsumentsajter. Södra tornet har gjort en webbplats åt lokala företaget Andersson & Tillman. Enligt motiveringen är webbplatsen

[…] föredömligt enkel med saklig information, sammanhållen stil och känsla […]

Stort GRATTIS till priset, Södra tornet!!! 

Andersson &Tillman

Skärmdump av Andersson &Tillmans startsida. Den innehåller bara nakna kossor, för övrigt.


Populär kommunikation
delar ut pris i många olika kategorier en gång om året sen 1990. Här kan du läsa vilka de övriga vinnarna i år är.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Så blev det kallt igen. I morse var det nästan fem minusgrader. Alla små och stora vattenpölar hade frusit till is. Läskigt halt utomhus, alltså. I alla fall här. Så var rädd om lårbenshalsar och handleder när du går ut idag.

Det var en helvetisk bilresa till jobbet idag. Det började redan innan jag skulle ut på gamla E4:an när en bil plötsligt svänger ut framför mig. Bilen kom från vänster och jag körde dessutom på huvudled. Det vill säga jag hade förkörsrätt enligt såväl högerreglen som regeln om huvudled. Nån som fick körkortet på postorder i den andra bilen??? Bilisten körde sen slalom mellan filerna när vi kom ut på stora vägen. Tutade och hade sig. OK om h*n hade varit på väg till sjukhus eller så, men det här var ren vansinneskörning. Jag var nära att ringa 112.

Nästa bildåre mötte jag när jag skulle svänga av från gamla E4:an. Ytterligare en person som inte klarar filkörning och som plötsligt svänger – framför mig, dårå – fast h*n inte körde i nån svängfil.

Dagens tredje bilgalning var egentligen flera bilar. Strax före Dofternas Bro är det trafikljus och tvåfiligt. Strax före bron blir de tu filerna en. Samtidigt höjs hastigheten till 70. Men det där har folk svårt för och gör de mest livsfarliga omkörningar – för att sen inse att filen plötsligt tar slut, varpå de måste svänga höger, direkt framför fronten på bilen i högerfilen, den fil som fortsätter. Att det ska vara så svårt att planera sin bilkörning, att titta liiite längre fram än näsan räcker. Själv har jag ju en gigantisk kran, så för min egen del räcker det näs(t)an att gå efter den…

Tofflan 5 dec 2012

Gigantisk kran leder mig rätt när jag kör bil?


Skämt åsido,
en del är faktiskt livsfarliga i trafiken. Nu är det väl ingen större förlust om jag skulle omkomma. Jag vet till och med en och annan som skulle ha fest då (precis som somliga festade när pappa hade gått bort – en fest vi tvingades se på). Men en olycka kommer ju sällan ensam. Eller snarare, på morgonen är det rätt mycket bilar ute och ganska många bilköer. Faller i, faller alla, liksom. Smäller en så smäller flera, vill säga.

Men om den här dan började farligt borde den fortsätta i lugnare tecken. Igår blev jag emellertid kvar på jobbet lite längre. Plötsligt blev det massor att göra. Förmiddagens möte med prefekt 1 var bra, men gav inte mycket mer än att jag fick veta att man vill att jag fortsätter jobba där även efter påsk. Exakt hur mycket skulle funderas över. Det måste gå att kombinera med annat, helst. Om inte, får jag ta det jag får, stämpla i två och en halv månad och sen leva på mina besparingar. (Ja, som du förstår är de enorma efter långtidsarbetslöshet och sjukskrivning.) Tillvaron gungar igen, men jag har lärt mig att försöka gunga med i dess takt.

Jag hade tänkt höra med mamma om vill komma hit i påsk, men hon är så dålig just nu att det inte är nåt att ta upp. Det verkar som om hon – och de andra tanterna hon var på evenemang med i fredags – alla är däckade av influensan. Mamma, som har en kronisk sjukdom, blir förstås sjukast av alla då. Mina egna nattkramper i ben och fötter (två gånger i natt) känns lite futtiga, jämförelsevis.

Idag ska ben och fötter ut och traska på lunchen. Jag har en lunchdejt med U, vars avdelning jag tidigare hörde till organisatoriskt. U är en riktig pärla, vi har många gemensamma nämnare och det klickade direkt – när vi träffades utan avdelningen! Ibland är det ju så att man inte ser skogen för alla träden.. Jag är glad att vi fick kontakt!

Helgen blir lite av en tråkhelg. Jag måste städa och tvätta – hallen är full av grus och tvättkorgen full av smutstvätt. Igår hittade jag dessutom stora lerklumpar i hallen efter ventilationsmännen. Inte satte de upp ett av donen ordentligt heller. Det sitter uppochner och det sitter inte fast. Om det ramlar ut och har sönder spishällen blir jag… mindre glad. Enligt Fästmön, som var hemma när de kom, pratade en av de två mest i mobilen, medan den andre verkade vara nån typ av senior lärling.

Anna jobbar från och med idag och till och med söndag, så i kväll blir det kanske ost och kex och vin när hon kommer hem. Jag är lite sugen på att gå på Antik-slöjd-hälso-mässan i Fyrishov nån av dagarna, men det vore roligare att göra med sällskap. NÅN INTRESSERAD???

Jag borde också åka och köpa mig en ny tandborste. Sen 1990-talet kör jag med uppladdningsbar tandborste och det har gått åt några såna genom åren. Men det är det värt, för jag får alltid så mycket beröm av såväl tandläkare som tandhygienist. Min nuvarande börjar bli ganska kass och borde ersättas.

Nu börjar dan utanför ljusna. Det kanske är dags att hämta in lite java så jag kan fortsätta hålla ögonen öppna när jag sitter och lägger ut saker på intranät, vilket jag ska ägna mig åt mest idag.

en kopp grönt

En snigg orange kopp grönt, kanske?


På tal om intranät
tycker jag nog att lokalblaskan var rätt jobbig i morse. Både i ledare och i en artikel inne i tidningen skryter man över att man når så många fler läsare än förra året. Hur intressant är det för oss läsare att läsa? Ungefär lika instressant som du tyckte att mitt statistikinlägg igår var(som jag dessvärre måste lägga ut varje månad). Och tillbaka till intranät, för det är där jag tycker den typen av nyheter platsar, inte i varken ledare eller artikel inne i tidningen. Möjligen en notis. Min prenumeration går ut i början av mars och då är det

Tack och hej, leverpastej!

för min del!

Det är fredag idag, min vän! Vad har du för helgplaner??? (Vad min ovän har för planer struntar jag i.)


Livet är kort.

Read Full Post »

För den intresserade kan jag meddela att Lager 157 har kläder för pygméer. Unga pygméer. Mycket amerikanskt och väldigt små storlekar. Men faktum är att jag handlade! Och inte bara handlade, jag handlade alltså kläder, ett plagg som inte var i tjockis-svart utan… blått! Vasägerunurå??? Fästmön var mållös, tror jag…

Nu blå-chockade jag dig allt!!


Efter äventyret i provrummet
(jorå, jag provade tre plagg och två av dem såg jag ut som en korv i) blev vi tvungna att jaga föda. Löning idag = färdigköpe-mat. Vi for till Java. Där hade en bil till och vi svårt att parkera, så vi for till Fyrishovs (jag blev tvungen att googla Fyrishov, jag har ingen aaaning om vad man gör där inne) parkering. Det var skönt med lite luft.

Maten tog vi hem och åt vid köksbordet. Anna tog flera små rätter och jag tog räkor i vitlöks- och chilisås. Magen har inte protesterat än.

Så blev det en liten siesta ovanpå sängen. Anna får ligga en stund till, jag har betalat en räkning. Sen blir det fredagsmys och slött i soffa och fåtölj, tror jag.

Ha en go kväll!

Read Full Post »

Torsdag och dags för veckans höjning (Ljus) respektive sänkning (Mörker). Inte svårare än så här:

Ljus

  • Spännande saker på gång på jobbfronten den 24 januari och den 27 januari
  • Fästmön (den som får mig att skratta och verkligen känna mig lycklig en stund när jag gör det!)
  • Lisbeth (den som får mig att skratta åt nästan allt på jobbet)
  • Thai-ställets kycklingspett (nåt jag ska sakna sen!)
  • Ljudpuckar och doftdesign (låter urspännande!)


Mörker

Read Full Post »

Lunchrast och jag passar på att snurra runt i omvärlden och kolla läget.

Read Full Post »

Närå, tro inte att jag är såå glömsk att jag har glömt bort veckans höjning (Lotta) respektive sänkning (Råtta)!! (Fast det gjorde jag, nästan… 😳 ) Här kommer den:

Lotta

  • Träff häromdan med en trevlig representant från ett företag som kanske kan ge mig nåt att göra framöver
  • Fästmön (som stod i hallen i måndags när jag kom hem och bara var jätteledsen)
  • Mamma (som gav mig så fina julklappar OCH en massa pengar!)
  • Maestro (en restaurang i Gamlis med kanongod mat! Gå dit, för f*n!)
  • Ögonblick som förändrar livet (läs den, för f*n!)

 

Råtta

Read Full Post »

Jag har sagt det förut och jag står fast vid det: jag tycker att en del människor aldrig borde skaffa barn! Grejen är att det idag finns större valmöjligheter än det fanns för bara några decennier sen – när det gäller barn eller inte.

Det som triggar igång dessa mina tankar igen är förstås händelsen med den lille pojken som blev lämnad utanför Fyrishov igår. Av sin pappa. Utan ytterkläder. Hur är en sån pappa funtad? Han borde bli av med titeln pappa och tilldelad titeln pucko i stället – samt få en permanent dumstrut superlimmad på huvet!

Jag har aldrig varit nån sportmänniska, men eftersom jag då och då har umgåtts med folk som intresserar sig för sånt har jag ibland hängt på. Nån barnmänniska har jag heller aldrig varit – till dess jag fick bonusbarn i mogen ålder. Men jag har hängt på en del pojklagsfotbollsmatcher på 1980-talet och jag kan meddela att även i den sporten och redan då fanns det föräldrar som betedde sig allt annat än sportsligt. De var rentav pinsamma. Rejält pinsamma. Fotboll spelas emellertid under en säsong när det inte är snö och kallt, så dessa småpojkar hade tur.

Pojken igår hade kunnat ha riktig otur och frusit ihjäl. Igår på seneftermiddagen, kvällen var det nämligen mellan sju och åtta minusgrader här i Uppsala. Jag vet, för jag var nämligen i närheten av Fyrishov vid den tiden och kollade termometern innan jag gav mig av hemifrån för att skjutsa hem Fästmön från jobbet. Det var så kallt att jag inte ens kunde sitta kvar i bilen och vänta på henne i tio minuter…

Pojken hade spelat innebandy och blev lämnad endast iförd sina matchkläder. Som tur var hittades han av en vuxen som dessutom hade modet att via pojkens mobil ringa upp pappan. Pappan sa då att pojken

[…] hade spelat för jävla dåligt och kunde gå hem […]

Bara det att pojken bor utanför Stockholm, det vill säga cirka sju mil från Uppsala…

Idag har det kommit fram att nån har anmält pojkens pappa för misshandel. Det tycker jag är skitbra och jag önskar att puckot pappan får ett kännbart straff. Men jag önskar också att pojken får komma till ett hem där man visar honom kärlek och värme och omtanke och bemöter honom med respekt. Tyvärr är det långt ifrån säkert att pappan får nåt straff och att pojken får nån hjälp, för detta är verkligen barnmisshandel av grövsta kaliber. Jag kan bara hoppas. Och åter konstatera att en del människor aldrig borde skaffa barn…

De allra flesta som väljer att skaffa barn är bra föräldrar och gör sitt bästa.  Och man måste komma ihåg att även en förälder är mänsklig och kan göra fel. Men pappans agerande igår visar tydligt att han är en sån som aldrig borde ha skaffat barn. Sina barn älskar och skyddar man – även om de har spelat för jävla dålig innebandy…

En av de första som reagerade på händelsen och så småningom bloggade om den var Jerry. Läs hans inlägg här!

Read Full Post »

Older Posts »