Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fundersam’

Ett inlägg om en kommande bok.


Igår kunde man läsa
om att det blir en fjärde Millenniumdel. Du vet, böckerna som skrevs av Stieg Larsson, som avled när han påbörjat del fyra. Jag blev förstås jätteglad när jag läste detta, men sen lite fundersam. För det råder fortfarande en konflikt mellan Stieg Larssons närstående om rätten till den där fjärde, ofärdiga delen. Och det är nu inte så att nån skriver färdigt den fjärde delen.

David Lagercrantz är mannen som får i uppdrag av Norstedts förlag (du vet, förlaget där jag ska ge ut min debutbok!) att skriva en ny fjärde och avslutande millenniumdel. David Lagercrantz ska, enligt förlaget, följa upp personerna och de trådar som är utlagda i böckerna. Men dessutom får han friheten att skapa något eget. Överskottet av intäkterna ska gå till stiftelsen Expo, enligt Aftonbladet.

Ärligt talat blev jag liiite besviken. Jag ville ju läsa Stieg Larssons påbörjade fjärde del. Men, men, självklart blev jag också nyfiken. Kan mannen som skrev om den där bolltrillaren verkligen göra nåt bra av detta? Även Stieg Larssons sambo är tveksam. Ja, Eva Gabrielsson är kritisk. Hon menar att Stieg Larsson inte hade velat detta. I Svenska Dagbladet säger hon bland annat:

Jag tycker att det är både opportunistiskt och girigt av Norstedts. Jag vet att Norstedts ligger dåligt till ekonomiskt, jag tror de behöver något sånt här för att rädda förlaget.

Själv är jag kluven. Jag är nyfiken och liiite besviken eftersom jag hade hoppats på en fortsättning av den påbörjade boken. Men jag tror nog att min nyfikenhet tar över och att jag så småningom köper boken.

Vad tror du om detta??? Vill du läsa den nya delen när den kommer och har du läst de tre föregående???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om sociala medier.


HA! Facebook är inte hetast längre. 
Inte hetast bland sociala medier, alltså. Och bland amerikanska ungdomar. Nä, nu är det Twitter och Instagram som gäller. Det visar en rapport från en nygjord marknadsundersökning.

Viktigaste sociala nätverket för de unga amerikanerna är alltså Twitter, enligt 26 procent. Fejan är viktigast för 23 procent. Även Instagram är viktigast för 23 procent. Då ska man beakta att Fejan var viktigast för 42 procent vid förra undersökningen 2011… Men samtidigt ägs Instagram av Fejan, så…

Instagram

En raket bland sociala medier!


Jag är jättesugen
på att regga mig på Instagram, men väldigt fundersam – av olika skäl. Ett av skälen är att mina bilder fritt kan lånas ut till olika annonser och reklam. Det gillar jag inte, jag vill gärna bli tillfrågad först eftersom jag inte vill att mina verk ska förknippas med vilka varumärken som helst.

Ett annat skäl är att det räcker för min del med de konton jag redan har – blogg, Twitter, LinkedIn och Foursquare. Om man ska hålla sina konton – och webbplatser – levande, bör man producera nåt på dem varje dag, tycker jag. Jag har lite svårt att förstå hur de som har flera bloggar hinner med att göra bra bloggar (oftast gör de ju inte det), men också de som finns på typ ”alla” ställen. När lever dessa människor, kan man undra?

Vilka sociala medier finns du i och varför just dessa? Skriv gärna några rader i en kommentar om detta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fundersamt inlägg. 


Det blev lite för mycket
med tre nej igår. Det blev lite för mycket kvittens på min värdelöshet. Det är svårt att hitta den tappade sugen igen. Därför börjar jag inte min dag med att söka jobb idag. Jag har för övrigt inte hittat några nya, intressanta tjänster att söka sen igår.

När man inte känner sig så bra och så glad en dag är det skönt att ha en blogg att ventilera på/med/hos – vilken preposition ska jag använda här? Visserligen försöker jag då och då ta kontakt med En Levande Människa, men det är svårt. Jag känner mig inte särskilt spirituell och människor som jobbar har inte alltid tid. Dessutom vill inte människor alltid. (Rädda att bli smittade?) Jag pratade med en villig vän häromdan. H*n sa att människor inte vet vad de ska säga ibland. Sant! Men så klart vill väl jag som de flesta andra ha pepp och tröst när jag är ledsen, inte flams när jag är tragikomisk.

Men det är många stunder när det inte finns nån. Dessa stunder blir allt fler och allt längre. Jag säger inte att det är andras ”fel”, det är jag som drar mig undan. Jag känner mig ju inte så jävla spirituell nuförtiden, som sagt… Så nu ska jag peppa mig själv lite!

Sökta jobblistan

En titt i min sökta-jobb-lista! På just den här sidan var bara en tjänst rödmarkerad, det vill säga ett nej.


Det är faktiskt inte så illa pinkat att…

  • ha sökt 46 jobb i augusti
  • ha sökt 41 jobb hittills i september

Tyvärr har jag…

  • fått nej på 20 av dessa

vilket innebär att jag har…

  • chans att få nåt ja på 67 jobb!!!

Av dessa 67 är fyra stycken riktigt, riktigt intressanta, bland annat de två tjänsterna jag sökte igår. Så jag får väl fundera över vad jag ska offra till gudarna för att blidka dem så att de ger mig lite vind i seglen…

En sökta-jobb-lista är för övrigt en väldigt smart lista att ha! Där skriver jag in vilka tjänster jag söker och hos vilka företag, vem på företaget som kan lämna mer information (inte alltid jobbannonser innehåller såna uppgifter…), när jag har ansökt och när ansökningstiden går ut. På listan skriver jag också upp andra aktiviteter, till exempel tvångsaktiviteter hos Arbetsförmedlingen, intervjuer etc.

Nästa vecka blir det ny månad. Då ska jag för första gången inte ringa AF Kundtjänst utan i stället knappa in mina jobbsökaraktiviteter hos AF på nätet. Om jag nu har hittat rätt ställe. Man kan nämligen lägga in uppgifter om sig själv på flera ställen hos AF. Snacka om rörigt och flängt! Jag förstår inte vitsen med detta alls. Gissningsvis blir det kaos nästa vecka när alla arbetssökande som får a-kasseersättning ska skriva in prylar. Hoppas AF har friska servrar som är fulla av utrymme. Det kanske är fler än jag som ska rapportera av runt 50 aktiviteter i september, liksom… Ja, det är lätt att bli negativ när det gäller AF, så allt som är bra med stället genererar ett rejält kryss i innertaket, så att säga…

Ett rejält kryss i innertaket.

Ett rejält kryss i innertaket.


Vad händer idag då?
Jag försöker stänga öron och ögon för alla glada typer som befinner sig på Bokmässan. Nästa är ska även jag vara där, bara så du vet. För att marknadsföra min nyutgivna bok. (Jag är ironisk här.) Till dess stannar jag här hemma och tar mina promenader. Idag blir det kanske till och med två, för jag ska gå över till Tokerian och köpa pulversoppa till helgen. Bra mycket billigare än Keldas soppor och lite större variation.

Igår kom det pengar från inkomstförsäkringen! Detta innebär att det bara fattas 1 700 kronor för oktober månads budget. Det ska nog baske mig gå att få ihop, det här… Tack, Bliwa, min räddare i nöden! Min totala inkomst denna månad hamnar nu på 7 940 kronor.

Till middag idag slår jag på stort och äter fisk. Har en portion lax med dill- och citronsås samt ris kvar sen Elias var här. Matlådan står på tining. Det blir finemang, det, för nån fisk har jag ju inte ätit alls den här veckan.

Dagens promenad ser jag fram emot, för jag ska testa Runkeeper. Eller Walkkeeper blir det ju för min del. Man ska inte springa innan man har lärt sig gå. Mina fötter är verkligen inte 100 procent än, men de blir bättre. Precis som jag. Eller..? (Retorisk fråga med flera stänk ironi.)

Så ska DU söka några jobb idag, köpa pulversoppa eller promenera? Skriv några rader och berätta. Jag blir rätt glad för all uppmärksamhet jag får. Även om det bara är ytligheter.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en rätt typisk Toffeldag numera. Och om en som inte är nån mästare i köket…


Till och med jag är förvånad
över mig själv. Över att jag inte tappar sugen! Men just nu mår jag bättre än på länge! (Kanske beror det på att jag skippat en och annan energislukare..?)

Två sökta jobb blev det idag, varav det ena söktes även på engelska för säkerhets skull. Samtidigt kom ett nej på en tjänst jag har sökt. Ett nej kan jag hantera om det är befogat. Men när det stod i mejlsvaret att jag inte hade en viss kvalifikation blev jag lite fundersam. I min ansökan hittar jag nämligen den kvalifikationen uppräknad i stycke två… Nej, det här blev jag väldigt besviken över, Hammer & Hanborg! Nu missar den arbetsgivaren fyndet Mig bara för att H&H:s rekryterare inte kan läsa innantill. Men jag tappar inte sugen för detta heller!

Mejleriet har, som du kanske läst på min blogg, strulat sen i söndags kväll. Det är lite svårt att söka jobb om man varken kan skicka ansökningar eller ta emot frågor och besked via e-post. Men nu är det igång igen. Teknikerna på Spray.se har jobbat hårt! Mindre har man däremot gjort när det gäller information till kunderna. Jag menar, hur ska kunderna kunna läsa svar via e-post när de inte ens kan logga in? Jag höll på att att tappa sugen här ett tag…

I eftermiddags började LinkedIn krångla också. Min profilsida ser såg inte klok ut. Där saknas saknades foto och alla uppgifter om utbildningar och jobb jag har haft. Känns skit eftersom jag i alla mina ansökningar skickar med länken till min LinkedIn-sida… (Nu börjar jag tro att webbtrollet är i farten! Man vet aldrig vad det kan ställa till med. Det är ju rätt ökänt, har jag förstått, trollet…) På LinkedIn var de emellertid supersnabba att besvara min felanmälan och det ska de ha credit för. Jag hoppas att de är nästan lika snabba på att fixa till min profil också. De var nästan lika snabba på att fixa till min profil! TACK!

Var ut till Himlen på inspektion och kaffe. Där händer det grejor, minsann! Jag hoppas nu bara att alla inblandade blir nöjda. En av dem har visat prov på att agera moget. Och Fästmön har verkligen, verkligen slitit hårt… Själv har jag tvättat, handlat och bäddat rent idag. Som belöning åkte det ner en bok i påsen.

Liv i överflöd

Den här följde med hem som belöning. För det är som FEM skriver, man kan inte ha köpstopp på böcker!


Noterade också
att jag har en Maria Lang-film på ingång, Inte flera mord. Det är den tredje av tre nyinspelade Lang-filmer. Den första såg Anna och jag på bio, medan den andra avsynades hemma i vardagsrummet.

inte_flera_mord

Inte flera filmer på ett tag, för jag har inte råd…


Tvätten är nu hängd,
mamma ringd och maten lagad. Ja, du läste rätt: maten är lagad! Men hur det blev, då…

När Tofflan lagar mat är det inget avancerat som sker i köket.

Kycklingkorv o snabbmakaroner

Kycklingkorv och snabbmakaroner – kan väl inte vara enklare nivå på matlagningen, eller?


Kycklingkorv, som skulle stekas
i skivor och snabbmakaroner, som skulle kokas i tre minuter. Kan man misslyckas? Svar: Ja, Tofflan kan.

Stekt korv

Stekt kycklingkorv eller kolbitar?


Korvbitarna blev till kolbitar.
Och när det kom till makaronerna gick allt bra tills de var färdiga. Durkslag är för fjollor, tycker Tofflan och tror sig kunna hälla av vattnet utan hjälpmedel. Naturligtvis med detta resultat:

Kokta makaroner i diskhon

Bra bantningsmetod som jag kanske kan lansera och tjäna pengar på. Skit i durkslag och släng hälften av maten. 50-50-metoden, typ…


Nåja, även om hälften av makaronerna
åkte ut i diskhon blev jag mätt. Dags att jäsa med en bok och invänta kvällens Maria Wern: Pojke försvunnen klockan 21 på TV4. (Man kan tro att det är jag som ställer frågan, men det är det faktiskt inte! Det finns uppenbarligen en till med samma namn som jag och samma känsla för att det ska vara rätt!..)


Livet är kort. Jag såg en pojke, nyss, som kissade mot en grannes staket. På framsidan. Är det staket-kissning de lär sig av föräldrarna borde föräldrarna avgå, tycker jag. Fy så äckligt!

Read Full Post »

Den som känner mig och Fästmön tycker nog inte att det är särskilt konstigt att jag är så förtjust (!) i min Anna. Men är det ingen mer än jag som har funderat över Lilla Anna och Långa Farbrorn??? Vad har de ihop, egentligen?

Lilla Anna o Långa Farbrorn radarpar

Lilla Anna och Långa Farbrorn enligt UNT.


När till och med en recensent
lokalblaskan kallar dem

ett fint gammalt radarpar

blir jag lite fundersam…

Är det ingen mer än jag som undrar vad en lång farbror har för utbyte av en liten flicka – och tvärtom..?


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, Ingrid, detta är INTE nån recension av din avhandling!!!


I eftermiddags
gjorde jag nånting som jag aldrig har gjort tidigare: jag var och lyssnade på ett licentiatseminiarium. Det var min favvo-doktorand Ingrid – ja, jag VET, man ska inte favorisera, men den här tjejen är duktig! – som halvvägs, ungefär, till doktorsgraden, mellanlandar på en licentiat. Om nåt år eller två blir det disputation. Ingrid är som sagt mycket duktig och det hon forskar inom är synnerligen aktuellt – med tanke på den globala uppvärmningen om fyra grader, till exempel.

Ingrid signerade det exemplar av hennes lic-avhandling som jag tog!


Och så till en annan doktor.
Eller jag kanske ska säga läkarmottagning. Jag har alltid talat gott om min läkarmottagning och den husläkare jag hade fram till förra årsskiftet, doktor Anders. Tyvärr slutade doktor Anders, men jag hängde kvar vid mottagningen. Jag är inte listad hos nån doktor utan bara vid mottagningen. Hittills har det fungerat ganska bra. (Fast när man surfar in på hemsidan tror man först att man har hamnat hos en veterinär… Men det gör ju i och för sig att jag känner mig lite hemma med tanke på var jag jobbar…)

Men nu är jag lite… fundersam. Jag mejlade mottagningen igår kväll eftersom doktorn, som skrev ut häl-medicinen och skickade mig på röntgen, hade sagt att jag skulle boka en telefontid för att få röntgensvaret. När jag fyllde i formuläret på nätet skrev jag den närmaste veckans delar eller hela dagar när det inte funkar att jag blir uppringd. Bland annat skrev jag att det INTE passade i eftermiddag.

Jag hann precis tillbaka efter lic-seminariet och det efterföljande minglet med förfriskningar när syster Siochså ringde från mottagningen. Men hallå! Läst men inte förstått mitt mejl, eller? Nu var jag emellertid ändå på plats – nätt och jämnt! –  och kunde prata, men det var ju rena turen… Sen var det ju inte sköterskan som skulle ringa utan doktorn – sköterskan får ju inte lämna ut nåt röntgensvar, nämligen. Hur som helst, sköterskan ringde för att ge mig en tid – nästa vecka och precis vid den tiden när jag sitter i bilköer på väg hem. Men hallå igen! Över en veckas väntetid bara för att få bekräftat det jag redan vet, i princip -hälsporre! Nej, det köpte jag INTE! Jag bad i stället att doktorn ju kunde mejla svaret, det räcker ju med en mening och det kan väl inte ta nån längre stund att skriva. Då svarade sköterskan att hon inte trodde att de hade min e-postadress.

Men jag mejlade ju till er igår och dessutom fick jag mejlsvar i morse från en annan av doktorerna, då måste ni ju ha min e-postadress…

Jag liksom hörde hur hon rodnade och började i mitt stilla sinne undra om man kanske måste vara doktor-doktor för att läsa och förstå vad patienterna skriver i sina mejl…

Nej, jag är inte längre imponerad av min läkarmottagning. Vi får se om röntgensvaret via mejl dröjer en vecka också. I såna fall byter jag nog mottagning, för det här är klart sämre service och tillgänglighet!

Nu ska jag, som bara är kandidat, (fil kand med litteraturvetenskap som huvudämne), gå och hänga tvätt innan jag telefonerar. Och… ja just det… Ingrid blev förstås godkänd!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Uppdaterat inlägg med artikellänk!


I morse såg jag en storflinande man
på bild i lokalblaskan. Det var chefen för Arbetsförmedlingens kontor i Knivsta  – nu finns artikeln att läsa här! Det kontor som på sätt och vis inte finns. Eller det finns, men det är inte bemannat – där sker arbetsförmedling på distans. Märkligt nog har kontoret en chef ändå. Ett sätt för Arbetsförmedlingen att minska antalet arbetslösa? Skämt åsido, jag blir lite fundersam när jag läser sånt här.

Skälet till att jag blir fundersam, eller för att tala klarspråk, negativ till arbetsförmedling på distans är att jag tycker att det är ytterligare ett sätt för Arbetsförmedlingen att slippa möta människor som söker arbete. Människor som ofta behöver träffa nån handläggare personligen för att prata om sitt jobbsökeri och bli lite peppad. Det är inte alls samma sak att bli peppad av en person i Karlstad, tror jag det var, via en datorskärm… Ofta behöver man prata om lokala frågor och hur bra känner en arbetsförmedlare i ett helt annat län till ens hemlän då?

Nej, det här känns som ytterligare ett sätt för Arbetsförmedlingen att distansera sig från personer som behöver personlig kontakt. Tanken är att föra samman arbetssökande och arbetsförmedlare, men jag ser det hela som en fortsättning på den distansering Arbetsförmedlingen redan 2009 arbetade enligt. Då var jag själv aktiv arbetssökande och fick känna på distanseringen – min första handläggare, som jag hade i cirka ett halvår, träffade jag aldrig. Jag skulle rapportera var sjätte eller var åttonde vecka (jag minns inte) till henne – via e-post. Skrämmande! 

Vad är ni rädda för på Arbetsförmedlingen??? De flesta arbetssökande är vanliga människor precis som ni, men de befinner sig i en utsatt situation och behöver verkligen personlig kontakt, hjälp och peppning. Tänkte ni på det, eller, när ni öppnade distanskonstoret i Knivsta???

En svart bak för arbetsförmedling på distans.


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det första dan jag officiellt ska dela min tjänst på två institutioner. Jag ska vara kvar där jag är på 20 procent, men också jobba på en institution en trappa ner, på 80 procent. Jag känner mig ganska osäker om vad det senare arbetet ska innebära och det är därför jag är lite nervös. Fokus ligger främst på webb och det känns lite knepigt att lyfta ut en kanal ur sitt sammanhang och inte titta på helheten. Ingen är på plats på institutionen just nu, så jag ska dyka ner där först efter lunch för att försöka boka in ett par möten i alla fall. Jag måste börja nånstans. Min officiella presentation för alla på nya stället blir inte förrän nästa måndag, men i morgon eftermiddag ska jag delta i ett forskarmöte och bli presenterad.

Annars har jag lyckats med konsten att dubbelboka två viktiga möten en förmiddag i maj. Det är vådan av att inte ha tjänstemobil med kalender som synkas i datorn. Så gissa om tjänstemobil är nåt jag lär ta upp vid första möjliga tillfälle…

Idag är det strålande sol och varmt. Det blir till att lämna persiennerna nere i hela lägenheten, annars blir det som en bastu i mitt hem. Enligt det senaste ryktet ska inte fönsterbytet bli av förrän på senhösten. Det innebär åter en sommar med stekhet lägenhet eftersom fönstren är så otäta.

Några som tycks trivas här är emellertid en talgoxefamilj. De byggde bo i husväggen bakom teglet förra året och i år är de tillbaka. Eller det kanske inte är samma familj utan rentav ett av barnen som föddes bakom min vägg? Ingen hyra betalar de i alla fall och det är lite småmysigt att sitta och lyssna på pipandet bakom väggen. Hur mamman och pappan tar sig in och ut är en gåta, för springan är inte särskilt stor.

Ett gäng andra hyresgäster tycks dessa vara:

Husvagnsläger på baksidan.


För ungefär en vecka sen
slog dessa husvagnar läger på baksidan. Först trodde Fästmön att det kanske var fönstermännen från Dalarna, men nu när fönsterbytet inte ska ske förrän sent i höst är det troligen inte dessa som huserar här. Lite nyfiken blir man onekligen på vilka som bor här och varför. Nån hyra lär de inte betala för sitt läger. Särskilt bra för gräsmattan lär det knappast vara och bilkörning inne på gårdarna är i princip förbjuden om det inte handlar om i- och urlastning eller räddningsfordon… Nej, man blir fundersam…

Nån som har nåt förslag på vilka som bor i husvagnslägret???

Read Full Post »

Tisdagskväll och tredje delen på SvT av Så levde de lyckliga – en serie som jag tycker bara blir bättre och bättre!

Tobias och Jessica – ett av kvällens tre par.


I kväll handlade det mycket om
hur äktenskapet förändras efter att barnen kommer. Jenny och Mikael, Claudia och Aziz och Jessica och Tobias… allas äktenskap blev helt annorlunda med barn. Ett äktenskap sprack till och med därför att känslorna inte räckte till mellan de vuxna. Det slår mig att det klagas väldigt mycket över hur jobbigt det är med barn, ett par blir jag väldigt fundersam över. Kan inte låta bli att undra varför de skaffade barn om det nu bara är så jobbigt och att det är viktigare med egen tid…

Varmast av de tre paren är Claudia och Aziz. Flera gånger under programmet rör de vid varandra, de är kärleksfulla och kärleken lyser om dem. Efter nio år…

En toppenserie!

Read Full Post »

Lokalblaskan skickade över en abonnemangsfaktura igår om 2 600 kronor. Frågan är om jag ska nobba tidningen/ge tidningen nobben eller inte. Inte nog med att jag tycker att papperstidningen bara blir tunnare och tunnare och knappast är värd över 200 kronor i månaden. Tidningen innehåller allt fler språkliga fel, också. Och såna hugger vi på.

I morse noterade jag denna… tveksamhet:

Nobbades? 

Säger man att man

[…] en Uppsalabo nobbades socialbidrag […] ?

Är det inte så att man i själva verket

blir nekad socialbidrag?

Eller möjligen

får nobben när det gäller socialbidrag?

Jag känner mig fundersam till passivformen

nobbades

Dessutom tycker jag inte att

nobbad(es)

är korrekt skrivspråkssvenska utan talspråkssvenska. När det handlar om nåt så allvarligt som socialbidrag tycker jag att man bör uttrycka sig mer korrekt.

JA! JAG ÄR PETIG SOM F*N!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »