Den fjärde italienaren: Grande Alberone

Ett inlägg om vin.

---

 

Vin. Jag ÄLSKAR vin. Men det ska vara rött, fylligt och helst italienskt. För ett tag sen tog jag med mig fem italienare hem från Systembolaget i Stormarknaden. (Ja, jag betalade självklart för vinerna!) Tre har jag provat och i helgen och häromdan var det dags för den fjärde italienaren. Nu tänkte jag förmedla mina åsikter om vin nummer fyra, kanske kan det vara ett tips för dig som vill provat nåt nytt i helgen.

 

Fem italienare – och nu har jag smakat även på den inringade!

 

Grande Alberone provade jag till både ostbågar och vällagrade och smakrika ostar.

Grande Alberone var ett av de tre billigare vinerna av dem på bilden. Men för de 99 kronor flaskan kostade kan en få bra viner. Så här skriver Systembolaget på sin webbplats om vinet och dess karaktär:

Kryddig smak med tydlig rostad fatkaraktär och liten sötma, inslag av plommon, choklad, kaffe, kardemumma och körsbär. Serveras vid cirka 18°C till rätter av lamm- eller nötkött eller till lagrade hårdostar.

 

 

 

 

Nej det var ingen höjdare.

På min förra arbetsplats hade nån talat sig varm för kombon rödvin-ostbågar. Eftersom jag gillar båda bestämde jag mig för att prova. Men fy så besviken jag blev! Ändå bör noteras att jag åt prästostbågar. Nej, det smakade inget vidare. Jag håller mig till öl när det är ostbågstajm nästa gång.

I tisdags kväll plockade jag fram några bitar Cambozola Finesse med vitlök och den egoistiska ekologiska grönmögelosten Blå kornblomst och serverade mig ett glas Grande Alberone till. Och se då blev det fullträff! Det här vinet ska definitivt drickas till smakrika och vällagrade ostar. Det var helt ljuvligt…

 

Grande Alberone får högt omdöme.

 

Här kan du läsa om…

det första vinet av de fem, Conero Riserva 2012

det andra vinet av de fem, Epicuro Zinfandel 2014

det tredje vinet av de fem, Villa Righetti Amarone  2012

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Avtackad och klar

Ett färdigt inlägg.

---

 

En av de blommor jag fick i närbild, den som var mest orange och mest ovanlig!

Det kändes väldigt bra att få en liten fikastund med de på enheten som var i tjänst i eftermiddag. Jag blev glad och varm om hjärtat av Henriks ord om hur jag tog emot honom på jobbet och lotsade in honom i det. Men också av att han faktiskt varit inne på min blogg och kollat in min inköpslista över böcker… Alla vet ju att jag läser MYCKET och det är rätt svårt att köpa litteratur till mig. Men Henrik hade ansträngt sig och tagit reda på ett och annat. Det berörde mig mer än jag kanske visade. För jag fick nämligen ett bokpaket av kollegorna. Ett mycket genomtänkt sådant, med en bok som stod på min lista och en bok som jag verkligen blev intresserad av att läsa! Sen fick jag blommor också… Orange blommor som ser ut som korall. Ingen av oss vet vad de heter, men fina och ovanliga är de där de nu står i en vas i mitt kök. Jag älskar ju som bekant inte bara böcker utan också blommor och orange. Och tårta… Vilken fullträff!

Tyvärr hann killarna sticka iväg på möte, så de är inte med på bilden. Därför får Kristina och Mia representera mina före detta kollegor. Linslusen Francis, till höger i bild, kom också med på fotot!

Kristina och Mia övervakar mina blommor, tårtan och böckerna jag fick.

Innan jag lämnade byggnaden var jag ner till Jörgen för att lämna nyckel och passerbricka. Han ville inte vara med på bild, utan hänvisade till sin suppleant. Suppleanten använder han för att få folk att vända i dörren. De som kommer med jobbiga ärenden, förtydligade Jörgen och garvade. 

Jörgens suppleant.

Innan jag lämnade Kexfabriken eller Besticklådan för allra sista gången sa jag hej då till två favoriter, Anna-Maria, förstås, och så Anneli. Resten av favvosarna hade redan försvunnit på semester.

Nu är jag klar med Sigtuna kommun. Det har inte alltid varit roligt att åka till jobbet, men jag är flera erfaren-heter rikare – både vad gäller jobb och människor. I morgon blir det inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Senare i veckan kanske, kanske det blir en intervju nånstans, i nåt företag som av en händelse ringde mig på förmiddagen idag och undrade om jag var intresserad av en tjänst…

To be continued…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Juligt och antikt en fredag i februari

Ett varierat inlägg. 

Idag är det fredag. Igår var det torsdag. Det är februari. Idag är det den sjunde februari. Vännen Klara skrev ett inlägg om julpynt i veckan. Hon har gjort en inventering av julpyntsläget bland sina grannar.

Nåt sånt vågar jag mig inte på, för då får jag väl höra att jag är elak/förtalande/hotfull. Nu skiter jag i vad jag får höra om min person, men när jag fick höra att man sprungit omkring med en lista för att få mig vräkt bara för att jag har åsikter, blev jag jävligt förbannad. Uppenbarligen känner man inte till våra grundlagar.

Icke desto mindre, grannar är nånting som dessvärre existerar när man bor i ett flerfamiljshus. Jag är inte ett dugg intresserad av mina, men när Klara hade skrivit om julpynt såg jag mig lite om på jobbet. Och HEPP så hittade jag julbockar i fikarummet. Fast kollegan I trodde att det var hästar. Nåja… Jag förklarade historien föreläste om gårdstomtens evolution via julbocken till dagens jultomte.

Julbockar i februari på jobbet.

Dagens arbetsdag flöt på bra, men det var tack och lov lite lugnare takt än tidigare i veckan. Idag var det mest möten och skrivjobb.

Körde hem i ösregn trots att väderappen sa

snö!

Det var inte halt, men jäkligt dålig sikt. Clark Kent* är verkligen urskitig och inte blev han renare av att färdas på E4:an i ösregn. Han och jag färdas ju liksom inte ensamma där.

Hemma i New Village var det mörkt och tomt. Jag ägnade mig en stund åt att vika tvätt innan jag läste ut Hjärta av jazz. Därpå hällde jag upp prästostbågar i en skål och mig själv ner i fåtöljen med en starköl bredvid. Så körde jag igång DVD:n med gårdagens Antikrundan från Sundsvall inspelad. Och tro det eller ej, appen funkade och jag tävlade med värderingar mot ett inspelat program! Först gick det så himla bra, jag tyckte att jag satte många fullträffar. Sen blev det sedvanligt resultat…

Diplomet från Antikrundan från Sundsvall visar samma omdöme som alltid, Antikintresserad. 😦

En liten surfrunda ska jag ta strax innan jag återvänder till fåtöljen för att slumra lite framför nån fredagsdeckare. Det är ungefär vad jag orkar med, jag klev ju upp 5.45 i morse och det tar ut sin rätt nu i kväll, känner jag…

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »