Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fruar’

Ett fint inlägg.


 

Den gångna helgen har varit en av de bästa på länge. Tyvärr tog den slut alldeles för fort. En dag till hade inte varit fel.

Det varma vädret gjorde entré. I lördags, när vi åkte in till stan, hade vi jackor med oss. Vi behövde knappt sätta på oss dem ens när vi åkte hem på kvällen.

Skor på bussätet

Vuxna människor med dålig uppfostran.

Efter förmiddagens lilla shoppingtur fixade vi till oss och tog bussen in till stan. Det är alltid en kamp för mig. Att åka buss, alltså, men jag överlevde även denna gång. Däremot slogs jag av hur jäkla dålig uppfostran en del människor har. Jag blir förundrad varje gång jag åker buss (och det är inte ofta!), för alltid är det nån vuxen som sätter upp fötterna med skor på i sätet mitt emot. Tänk som roligt – NOT! – om det kommer nån med vita brallor/kjol/klänning och sätter sig i deras skosmuts. Bussigt (!).

Kinamat

Fin kinesisk buffé!

Lördagsmiddagen intogs, efter en del diskussioner, på China River, ganska nära teatern. Där avnjöt vi en fin buffé. Den var inte så stor som hos andra kinesiska restauranger, men väldigt vällagad. Vi försökte äta måttligt, men det blev ändå två vändor till varmrätterna.

Persika och glass

Persika och glass till dessert.

Måltiden avslutades med glass och konserverad frukt. Persikorna i sockerlag var inte ett dugg söta, nehej då.

Glückskekse

Glückskeksen innehöll inga bra kaklappar.

Vi fick som vanligt var sin fortune cookie. Eller Glückskekse, som det stod tryckt på. Båda två blev mycket besvikna på innehållet. På Fästmöns lapp stod nånting om framgång hos det motsatta könet. På min stod att det var bättre att födas med tur än med rikedomar. Tja, min kaklapp kanske var korrekt etiskt sätt, men lite pengar skulle inte skada. Nu väntar endast två månadslöner till för min del. Och den som kommer i maj lär bestå av tre veckors sjukavdrag…

 

Cabaret

Föreställningen var helt amaaazing!

Föreställningen var helt amaaazing! Det var en sån fin födelsedagspresent jag fick av Anna! Och så roligt att få göra nåt sånt här tillsammans! I höst har vi varit ett par i sju år och detta var första gången vi var på teater. Vi har så mycket kvar att upptäcka och göra tillsammans! Vi har till exempel inte rest längre än till Stockholm eller Metropolen Byhålan tillsammans. Vi har faktiskt inte ens dansat…

Affischer på Katalin

Hos Katalin är ägaren artig och hälsar på sina gäster.

Efter föreställningen var det fortfarande varmt och ljust, så vi gick för att ta en öl. Först tänkte vi oss Stationen, men eftersom jag tycker att de är så snorkiga och inte särskilt serviceminded där gick vi vidare till Katalin. Hon hälsade i alla fall på mig.

Anna dricker öl

Gott med nåt att kallt att dricka.

Det var härligt med nåt kallt att dricka och att diskret – OCH UTAN SKOR! – lägga upp fötterna på en stol eller en soffa. Tyvärr satt det två äckliga gubbar och eyeballade oss – allra helst när deras kärringar fruar gick ut för att röka. Så äckligt, vidrigt och oförskämt – både mot oss och fruarna. Den ena gubben var så vidrig att han fick be en ur serveringspersonalen om en filt – som han la över skrevet. Ja, då kanske du fattar att jag inte överdriver när jag skrev äcklig…

Vi tog så bussen hem och det jobbiga busskortet vägrade nästan att låta sig avläsas igen. Jag hatar verkligen när hela bussen glor på mig. Det stod på displayen att jag tog bort kortet för fort. Då stod jag fortfarande och höll kortet emot läsaren… Hur svårt kan det vara, även om man är en maskin, liksom?! Hemma blev det lördagsgodis och Mr Selfridge, som jag hade spelat in på DVD-hårddisken. Sen slocknade vi som två ljus.

I natt sov vi med öppet fönster i sovrummet för första gången i vår.  Underbart härligt med frisk luft. Fast inte med oljud. Vi väcktes av en helikopter som cirkulerade över husen. Det visade sig att den letade efter en försvunnen person. Hoppas personen blev funnen vid liv!

Jag gjorde iordning på ballen* på förmiddagen. Min intention var att vi skulle äta söndagsmiddag där ute – och det gjorde vi! Men först gick Anna en promenad medan jag duschade, tvättade håret och ringde mamma (ja, jag ringde ju inte från duschen utan efteråt). Därpå åkte vi till Förorten för några ärenden.

Lax o potatissallad

Lax och potatissallad blev säsongens premiärmiddag på ballen.

Söndagsmiddagen bestod av varmrökt lax med svartpeppar och potatissallad med citron, kapris och havssalt. Underbart gott! Vi satt på ballen och läste sen fram till dess att det var dags att traska in och glo på Bletchley circle.

Jag har fått stor responsartikeln om Anja Kontor – såväl kommentarer, högt antal besök på bloggen och delningar. För detta vill jag tacka! Och förstås hoppas att Anja får göra en tredje säsong av När livet vänder. Låt oss hålla tummarna för det!

Ha nu en fin vecka, vare sig du arbetar, pluggar eller ingetdera! Själv ska jag träffa vännen Eva i kväll. I övrigt ska jag tvätta bilen i veckan och göra den finfin till besiktningen på fredag. Då har jag också en semesterdag. Det ska bli såå skönt.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som får avsluta den här söndagen.


Nu är jag ensam igen.
Eller ensam och ensam… Det är jag och de små gröngölingarna som har poppat upp i köket på min superfina paprikaplanta. Just nu är de gröngölingar. De ska bli röda, det blev de i somras. Och de blev inte bara ätbara, de var goda också. Kan du se hur många som är på gång?

Paprika

Min paprika bär frukt. Kan du se hur många som är på gång?


Det har varit roligt med sällskap
av främst Elias i helgen – Fästmön har ju jobbat mest hela tiden. Jag känner mig behövd. Jag har lagat mat (!) och jag har nattvaktat tills sömnen velat infinna sig hos orolig gosse. Jag har inte tjatat… så mycket – tror jag… Men ibland har sällskapet haft väldigt bråttom tillbaka till favorittingesten just nu – datorn…

Middagsbord

Och vart tog min bordskavaljer vägen?


I kväll slog jag mig ner
i favoritfåtöljen för att läsa om en familj som alltid har fascinerat mig – i den svindyra pocketboken jag köpte från Historiska media. TV:n åkte på för jag ville lyssna till lite nyheter och annat. Men så plötsligt fann jag mig själv glo på… Svenska Hollywoodfruar på TV3! Maj gadd så spännande det var! Min käft var som en fågelholk och ögonen stod ut som råttpi… Nåja… Det höll ju på att bli en fistfight mellan två av fruarna. Två vuxna blondiner som vid et föregående möte kommit på kant med varandra. Jisses… Det var så spännande att jag blev tvungen att ha en sms-dialog med en kompis som jag vet är ett fan av fru Maria.

Men sen skärpte jag till mig – man kan ju inte flamsa hur som helst när man vikarierar som morsa. Vid halv nio-tiden började vi packa ihop Elias saker. Då hade hans mobil slagit av. Han fick igång den själv, men en pin-kod krävdes. Tyvärr inget som jag hade, så jag ringde hans fader – just som denne såg slutet på en film. På bio. Ibland är jag pinsam och korkad, jag visste ju att Jerry och Fritzlan skulle gå till The Flics i kväll! Hur som helst, pin-koden var ju inte i Jerrys huvud utan levererades senare.

Elias och jag åkte för att hämta mamma/Anna. Det blev ett stopp på ICA Heidan för att inhandla frukostvaror – i morgon bitti äter de ju sin frulle i Himlen, medan jag äter min ensam med gröngölingarna här i New Village. Det var väldigt mycket folk som gick in och ut i affären. Vilken tur att den har öppet ända till klockan 22! Och så såg vi två söta små hundar som väntade utanför på nån. Men de glodde också tillbaka på oss så jag vågade inte fota dem.

Väntan i bilen söndag kväll

Det blev en del väntan i bilen.


Nu sitter jag och väntar igen
på att kvällens Miss Marple-film har blivit inspelad på DVD-hårddisken så att jag kan titta på den. Det ska bli väldigt skönt att slippa reklamfilmerna! Jag håller för övrigt på att samla underlag för ytterligare ett inlägg om reklamfilmer. Det finns ju massor att skriva om dessa!..

Men i morgon börjar jag den nya veckan med att skriva tre jobbansökningar, städa och tvätta. Det är sånt som måndagar är bra för. Men än så länge är det söndag. Ett tag till.


Livet är kort.

Read Full Post »

En tripp in till stan. Med buss. Vånda! Men det gick bra, jag överlevde den här gången, precis som sist (när det nu var).

Mål ett för min del var att hämta Pridebiljetterna på Musikens Hus.

Två Pridebiljetter till mig och Fästmön! 😛


FEM väntade tålmodigt
medan jag hämtade biljetter och dokumenterade detta. Ja, jag hade ju förvarnat att jag är jobbig med min kamera.

FEM väntar.


Nån tur upp i huset
för att kika på utsikten blev det inte. I stället styrde vi stegen mot Vaksala torg där det var lördagsloppis. Och träff för gamla bilentusiaster.

FEM styrde stegen mot loppisen.


Det var sjukt mycket att titta på
och massor av folk, så vi gick bara en liten runda. FEM hade visst annat för sig också.

FEM passade visst på att befria några flygare också.


FEMs primära mål
var att besöka Lush som ligger i S:t Per gallerian. Där luktade det mycket. Men gott.

Det luktade både mycket och gott på Lush.


Mitt andra mål
var att inhandla en present till Mor. För den som inte vet varför kommer här en påminnelse.

Nästa söndag är det Mors Dag. Men jag köpte naturligtvis inte detta örngott med en fruktans värd sär skrivning!  😡


Så blev det dags för lite intag
av nåt ät- och drickbart. Självklart tog jag FEM till min vän Greken och hans Kafferummet Storken, bästa stället i stan för kaffe och godsaker.

En härlig lunchfika på Storkens terrass.


Nu blev solen riktigt varm
och min jacka åkte av. Jag kikade uppåt takåsarna. Filosoferade för mig själv att jag är alltför sällan i stan…

Uppåt takåsarna.


Det fanns massor
med lustifika exemplar som kunde ha

recenserats 

på en blogg nära dig, men jag har varit så elak, så elak på sista tiden att jag måste försöka mesa till mig nu. Jag sippade lite snällt på en underbar cappuccino i stället. TACK mamma, för fikapengen! Den räckte nästan.

En underbar cappuccino fick mig att hålla käften och inte kommentera lustifika exemplar.


Bokantikvariat blev nästa mål,
även om vi tog en tur in på Åhléns först för strumpinköp. Jag tog med FEM till mitt favoritbokantikvariat i Uppsala, Röda Rummet.

FEM vid Röda Rummet.


Där gjordes en del fynd.
FEM hittade nåt åt sig, jag hittade nåt åt Anna. Dock inte denna bok, den fick bo kvar på Röda Rummet:

Den fick bo kvar på Röda Rummet. 


Dags att bli lite kulturella!
Vi hasade genom centrum upp mot Dômen. Medan vi gick där och pratade, rundade vi ett hörn och –  HEPP! – så stod hon där, så magnifik mot den blåa majhimlen! Och – HEPP! – så träffade vi på före detta fakultetskollegan, trevlige J med fru K som bonus.

Magnifik, eller hur?! (Frågan är retorisk och tarvar inget svar, tack.)


Det hade just ringt ut för ett bröllop,
så vi hade tur. Inne i Dômen var det häftigt som alltid. Jag gillar till exempel ljusträden.

Ett av Domkyrkans ljusträd.


Sist jag var i Domkyrkan
var på en begravning. Den där tillställningen när jag ignorerades av ett antal före detta kollegor och satt mitt emot Annas styvmoster Elsie Johansson.

En annan favoritplats i Domkyrkan är Gustav Vasas gravkor. Där ligger han med två av sina fruar (Visst hade han väl tre? Ja det hade han.)

Taket i Gustav Vasas gravkor är så otroligt vackert – blått med gyllene stjärnor.


FEM hade nu börjat bli trött i fötterna
 (själv är jag ju mycket yngre än hon – cirka fyra månader – och pigg och rask… NOT!) och blivit sugen på glass, men se jag styrde om lite där och vi tog oss ner till Åkanten. Det fläktade härligt från Floden. Vi sjönk ner i alltför mjuka soffor och sippade på kalla drycker – för FEMs del en läskeblask, för min del en stor stark.

FEM kollar sina inköp. Snacka om att människan fick påssjuka!..


På väg till bussen
hem stannade vi på ICA S:t Per och kompletteringshandlade till kvällens middag.

Hemma igen fick FEM publicera sitt andra gästbloggsinlägg medan jag grejade med mina inköp:

Mina inköp: en bok till Anna och ett paket till Mor.


Om jag köpte nåt till mig själv?
Självklart gjorde jag det:

Livets nödvändigheter just nu, i kombination.

Read Full Post »

Torsdag och Antikrundan på SvT 1! Tack för att jag hann att titta i kväll! Men jag undrar vad som hänt min expertkollega fru Hatt. Denna lyste med sin frånvaro. Å andra sidan lyste vår expertkollega i väst, orange-experten Inna, upp mitt program!

  • I kväll blev det en massa intressanta lektioner om samisk historia och kultur. Birger Nordin visade sin fina samling.
  • Besökarna hade förstås med sig en hel del samiska föremål, bland annat en man som kom bärande på en vagga som han själv legat i som barn.
  • Nils Nilsson Skum var en sägenomspunnen samisk konstnär, som bland annat sades ha haft två fruar och massor av ungar. En kvinna kom med ett hiskeligt älghuvud av sagde konstnär. Huvudet värderades till runt    10 000, men varken ägarinnan, Orange-experten eller jag tyckte det var annat än… hiskeligt. Fult, alltså.
  • En litografi, inköpt för några tusenlappar, visade sig vara en Picasso och värderades upp till en halv miljon. Inte illa!
  • En ung tjej kom med sin mosters gamla handväska. Ingen märkesväska och därmed låg värdering, men med det fiffiga lilla skofacket var den just… fiffig. VAR VAR FRU HATT? Vi hade behövt ett expertutlåtande här!
  • Snyggve visade ljuskronor för Anne Lundberg och jag hörde ända hit hur Orange-experten i väst FLÅSADE. Men vi var rörande överens om att Snyggve nog antingen är borgerlig eller bög – eller rentav både och.
  • Mannen med de röda brillorna envisas med att ha sina tröjor knutna runt halsen. Jag blir irriterad för jag tror att tröjorna är snygga och tål att visas upp. Alltså, antingen har man en tröja på sig eller också inte!!!
  • Knut var iklädd en förskräcklig rutig kavaj och en än mer förskräcklig grön slips med vita prickar, Claes sin gulrutiga kavaj. Knuts lite för korta byxa blottade ett hårigt ben, men var lugn, var lugn! Inna har fyra rullar silvertejp som hon genast sänder till Uppsala! Förutom dessa kavajer tycktes samtliga övriga var iklädda ytterplagg i Innas favoritfärg orange. Allt gult är fult, det vet vi, men orange… Det är bara lysande vackert!!!

Nästa torsdag är rundan kvar i Kiruna!

Read Full Post »