Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fritidsfröken’

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om årets skolavslutning i grundskolan.


Numera är det bara en i familjen
som har riktiga skolavslutningar. Det är förstås Elias. Idag var det skolavslutning i tredje klass för honom. Tänk, bara sex klasser kvar… Men frågan är hur många skolavslutningar till vi får gå på. Det brukar förr eller senare bli lite jobbigt med familj och bonusföräldrar och syskon och så.

Årets skolavslutning skedde på skolans bollplan. Vi hade verkligen tur med vädret med tanke på att det bara öste ner igår kväll. I kväll var det alldeles lagom – inte för varmt och inte för kallt eller regnigt. Tyvärr hade en massa mygg hittat dit också.

Skolavslutningen började klockan 18. Det är en bra tid, för då hinner de flesta föräldrar och Tofflor åka dit och vara med. Men i kväll tyckte vi nog alla i familjen som var där – föräldrarna, systrarna och jag – att det var liiite segdraget. Och si och så med sången. Själv kunde jag inte låta bli att upphäva min ljuva (nåja…) stämma och klämma i när det sjöngs Nationalsång och Den blomstertid nu kommer.

Pinsamt!

tyckte pojkens mamma, min Fästmö, som tvingades stå bredvid och höra eländet.

Efter all musik och sång var det samling i klassrummet. Barnen fick fina ord med sig av fröken Agneta och fritidsfröken Stina. Och fröknarna fick var sin gul rosbuske av barnen. Det var ingen hejd på kramkalaset och några i församlingen fällde till och med en tår eller två. Det var ju sista året med den här fröken. I mellanstadiet får Elias en ny, men även denna, liksom fröken Agneta, har tränat på storebror Johan först.

Elias o Lukas
Elias med bäste kompisen Lukas. 


När kramkalaset var över
och alla tårar torkade gled vi hem till pappa Jerry. Storasyster hade gått i förväg och satt på kaffe. Anna hade gjort en ljuvlig och traditionsenlig jordgubbstårta med svenska gubbar.

Jordgubbstårta
Inte ett dugg äckligt.


Anna torkade bort katthår
och dukade fram medan Jerry vimsade omkring med diverse papper och insåg att han hade missat första halvlek i nåt sportevenemang. Kattpojkarna fick slicka upp resterna. Jag tog två bitar tårta, eftersom jag inte hann att slänga i mig nåt innan jag åkte ut. Ett lätt illamående dröjer sig kvar, men för övrigt måste jag säga att av gårdagens krämpor återstår endast muskelvärken – kors i taket! Jag blir nog inte sjuk!

Elias o Jerry
Lille Jerry och Store Jerry. Närå, Elias och Jerry förser sig av tårtan.


Nu väntar sommarlov för Elias.
Fritzlan har redan börjat sitt. Vi vuxna försöker arbeta och försörja oss så gott det går. Men somliga har snart semester och jag är inte ett dugg avundsjuk (jag ljuger så bra).

Den blomstertid nu kommer,
med lust och fägring stor
Du nalkas, ljuva sommar,
då gräs och gröda gror…


Livet är kort. Ett, tu, tre har vi inga skolbarn alls längre.

Read Full Post »

I kväll var det Elias skolavslutning i första klass. En otroligt het och solig dag samlades förväntansfulla barn och stolta föräldrar, syskon och Tofflor på skolan, intill ett nybyggt litet lusthus. Jag hade hämtat upp skolpojken och hans mamma i Himlen och hos pappa J plockade vi upp Storasyster. Pappa var försenad, men anslöt just i tid för starten.

Barnen tågade in till dragspel och fiol – inspelat sådant, men utskickat via en högtalaranläggning som fick trumhinnorna att vibrera multum. Därpå blev det till vår förvåning Nationalsången. Jerry och jag sjöng med höga och klara (nåja…) röster, medan Anna och Linn skämdes.


Elias i rutig skjorta precis under flaggan.

                                                                                                                                                               Det blev en hel del sång och blomutdelningar och priser och uppträdanden. Rektor höll tal. Eftersom det var massor av folk på plats gick det inte att ta några bra bilder, tyvärr. Jerry och jag sjöng vackert med i Den blomstertid nu kommer i stället för att fota.

Inne i klassrummet rundades kvällen av. Men först fick en varm och törstig liten kille vatten…


En törstig kille.

                                                                                                                                                               Elias hade varit med mamma och klippt sig tidigare på dan. Kolla vilken gullig nacke!


Nyklippt nacke!

                                                                                                                                                              Fröken höll tal och fritidsfröken pratade också. Barnen fick medaljer och fröknarna blommor och paket – precis som det ska vara på en skolavslutning.


En medalj till killen som slutat första klass.

                                                                                                                                                                Och precis som varje skolavslutning samlades vi efteråt för att äta jordgubbstårta. Jerka hade köpt ingredienserna och gav Anna och mig order att fixa tårta. Anna tyckte vi skulle göra marängswisch i stället eftersom Jerry hade köpt marängbottnar, inte tårtbottnar. Men då blev mannen besviken! Jag snoppade gubbar* och Anna vispade grädde – för hand. Jerry själv ställde sig vid spisen och lagade mat – för nån sån hade ingen mer än Frida fått i sig. Alla åt, även jag tog några strips med hot béasås och ketchup, för min middag låg hemma i frysen.

Tårtan, ja, för det blev en tårta, serverades sen med glass och extra jordgubbar vid sidan om samt kaffe till alla över 18. Vi satt på Jerrys uteplats och njöt av junikvällen. Barnen lekte – alla tre. En del av oss var lite taskiga i kistan, andra hyssjade. Nån berättade en fruktansvärt rolig historia. En katt var försvunnen, en annan som vanligt alldeles för på. Till slut tvingade myggen in oss.

Tjejerna stannade hos Jerry, för i morgon åker han och Frida till Göteborg för att kolla på Ringo Starr. Jag skjutsade hem Anna och Elias till Himlen innan jag for hem till mig med Clark Kent**. Min lille man ska ju till bildoktorn tidigt i morgon bitti, så jag ska strax gå och lägga mig. Alarmet är ställt på 6.15…

                                                                                                                                                               *snoppa gubbar = rensa jordgubbar
**Clark Kent = min lille bil-man

Read Full Post »

Usch vilken trist dag det var igår! Det började med allt tjafs med Nokia som jag la mig i. Men jag blir så ilsken att ett sånt stort företag tjafsar med Fästmön och inte bara ger henne en ny mobiltelefon. Den hon köpte för över fem månader sen har ju varit på lagning i princip hela tiden. Då är det liksom nåt fel på mobilen, tycker jag. Varför tycker inte Nokia det??? Och sen ifrågasätter jag OnOff i Uppsalas roll i det hela. Enligt Nokia har man inte uppgett alla fel som Anna berättat om (jag har liksom stått bredvid och hört henne varje gång, en gång åkte jag till och med dit ensam för att lämna in mobilen åt henne när hon jobbade) och dessutom har mobilen nu sista svängen legat lagad (nåja…) i affären i över två veckor utan att nån har kontaktat kunden (= Anna). Det är ingen dyr mobil Anna har köpt utan en Nokia 6700 slide, för under två tusen kronor. Man tycker att Nokia borde tänka på sin image…


En sån här har krånglat hela tiden för Anna. Varför får hon ingen ny av Nokia? Dåligt!

På eftermiddagen vid 13.30-tiden skulle jag så åka och hämta Elias från skolan. Inga barn där! Det visade sig att de var på utflykt och skulle komma vid 15-tiden. Därpå var det mellanmål, så jag kom överens med fritidsfröken att komma tillbaka klockan 15.30 så Elias skulle hinna fika. När jag kommer vid 15.30 hittar jag en orolig och ledsen pojke som undrar var jag har varit. Jag förstod idag att han hade varit orolig för att de var på utflykt och skulle komma sent till skolan för han och jag hade sagt att vi skulle ses halv två. Sen när jag inte var där när de kom trodde han att jag tänkte strunta i honom! Och så nästa grej idag var att det var skridskor på naturskolan. Elias klasskompisar kom fram till honom så snart vi hade kommit in på skolgården. Det hade jag ingen aning om, så Elias hade ingen hjälm med sig. Jag såg hur han nästan började gråta IGEN, så jag sa att vi går och pratar med fritidsfröken. Fröken var lugn och fin och Elias skulle få leka i snön om han inte ville låna utrustning. Det var också andra barn som bara skulle leka. Det är så mycket som händer i skolan just nu och lappar hit och dit, så det är inte lätt att hålla reda på allt. Elias föräldrar har också lite andra barn att se till och jag försöker underlätta med lite skjutsning, hämtning och lämning – inte alltid med lyckat resultat. Anna vaknade dessutom i morse och var förkyld, så nu får vi se om hon hänger med och träffar Birgitta i morgon…

Träffen med Birgitta Andersson i morgon blir veckans höjdpunkt! Birgitta ska hit till Uppsala och föreläsa, men vi ska träffas innan och fika och babbla. Gissar att det blir ett väldans babblande, vi är nog bra på det, i alla fall Birgitta och jag…


Den här boken har Birgitta skrivit och snälla Nurse Rached skickade den till mig i ett bokpaket förra året. Den har nyligen kommit ut i pocket, för övrigt.

Annars hade det trista ingen ände igår. Det var trist väder, trista nyheter på nätet, jag läser en trist bo, systrarna O kollade på trist film hela eftermiddagen och kvällen på TV:n i vardagsrummet (fast det var bara trista TV-program i alla fall, så…)… Ja, till och med datoriserandet var trist, nätet var segt. Dessutom upptäckte jag TVÅ (2) ilskna finnar på ryggen, utom klämhåll för mig. Anna erbjöd sig GENAST att klämma dem, men så roligt skulle inte hon få ha, tyckte jag.

Riktigt roligt för mig blev det först vid sänggåendet – varför blir jag alltid så uppspelt då? Anna tog av sig sin svarta t-shirt och den fastnade på huvudet så hon såg ut som min egen lilla KleoPATTra! Jag skrattade så jag höll på att kissa i sängen. Det hade varit trist, däremot, men jag klarade mig.

Förmiddagen ska jag ägna åt tidnings- och tidskriftsläsning – jag fick Antiktidningen igår. Ska springa över till Tokerian och inhandla kvällsblaska och TV-tidning också. Sen blir det till att ställa DVD:n för inspelning, för den här veckan är det inte jag som styr över TV-tittandet. I eftermiddag ska jag hämta Elias 13.30. Jag hoppas att det är rätt tid…

I morgon blir jag kvar längre i stan, för Anna tar nog bussen in och så möter jag henne med bilen nånstans på vägen. Tänkte åtminstone försöka duscha och tvätta mitt platta, elektriska och trista hår då och även få undan strykhögen. Borde gå ett varv med dammsugaren också, men jag sparar det till efter helgen – måste ju ha nåt att göra nästa vecka också.

I’m booooooooooooored………………

Read Full Post »

Fästmön och jag tog tjuren vid hornet och åkte till Stormarknaden när hon hade slutat jobba. Där handlade vi på två affärer – ja, vi jagade extrapriser så vi kan äta den här veckan. Men det höll på att sluta illa, för den ena påsen, den med dagens middag – kyckling – glömdes kvar i varututlämningen. Som tur var kom Anna på det innan Clark Kent* hade rullat ut från parkeringen… På en av affärerna mötte vi en fritidsfröknarna som påminde mig om att köpa bröd. Jag har nämligen varit på barnens smörgåsar på morgnarna – lite skämtsamt, förstås. Men lustigt nog höll jag på att inte känna igen fröken…

Fel person på fel plats!

sa hon själv när hon såg min förvirrade min.

Hemma i Förorten hade Slaktar-Pojken bakat en kladdkaka som utlovat! Jag blev mycket imponerad och trots att jag som vanligt mådde illa var jag ju tvungen att smaka. Och kakan var verkligen god! BRA GJORT!

Vi satt och pratade en del med Storasyster som hade röstat i skolan idag (inte på riktigt, alltså!). Det var roligt och intressant att höra hennes argument, hon har verkligen tänkt efter innan hon har röstat.

Annars damp det ner valsedlar och ”propaganda” från ett parti i brevlådan i kväll som gjorde att i alla fall jag blev rätt full i skratt. Skulle du rösta på denna kandidat???


Skulle du rösta på en 81-årig aktiv pensionär och insektsspecialist???

                                                                                                                                                Nästa skratt, lite i smyg, var Elias orsak till. Jag hittade en fin bok i hans ryggsäck när jag plockade ur smörgåslådan och vattenflaskan.


En jättefin Rimbok!

                                                                                                                                                Jag blev ju bara tvungen att bläddra lite i den för att se vad gossen hade åstadkommit. Det var fint textat och ritat – fram till sista sidan. Höll på att sätta kaffet i vrångstrupen. Kolla hur han har rimmat!


Mittenordet, som han måste ha lärt sig hos sin pappa 😉 , har han illustrerat fint i blyerts. Notera den prominenta SKÅRAN från vilken det kommer ”rök”… Underbart!

                                                                                                                                                     Efter alla skratt blev jag så matt att jag fick slänga mig när skjutsat Storasyster till sin pappa. Hon är på fest i kväll och skulle mellanlanda hos pappa för att fixa till sig. Jag däckade en timma, försökte hålla mig vaken genom att läsa, men det gick inte. Som vanligt fick stackars Anna fixa middagen. Nu skäms jag riktigt!..

På fredag är det kyckling – i alla fall mär COOP har bra pris på den grillade. Vi åt potatisgratäng till och bröd och jag tror att alla blev mätta och belåtna. Efter maten blev det en lång och intressant pratstund med Frida om skolan, familjen, socialt umgänge och annorlunda människor. Ibland får jag känslan av att hon är betydligt äldre och framför allt klokare än jag…

Johan, Frida och Elias har fått sina fredagschips och lugnet har börjat sänka sig över Förorten – även om jag har noterat att det pyr här och var i buskarna… Bildligt talat! Och det är både sunt och härligt att beskåda!

Elias sitter ensam och kollar Idol, jag vet inte vart alla människor tog vägen… Misstänker att alla sitter vid sina datorer och är mycket upptagna… Får nog gå en liten runda och kolla läget…

Ja just det, ett litet PS! Jag och Inna är bjudna på skumpa på söndag i Gamla Stan! Men det kommer en separat rapport om detta när vi skålat färdigt, oroa dig inte!

                                                                                                                                                *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »