Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fria händer’

Ett utvecklande inlägg.


 

Sallad tzatziki bröd öl o bok

Gårdagens middag: sallad från salldsbaren på Tokerian, tzatziki, olivbröd, en kall öl och Linda, min bok på gång.

Man kan tro att jag lever en tämligen vegeterande tillvaro. Ja, till viss del stämmer det. En stor del av dagarna tillbringar jag på ballen* med en bok eller iPhonen i näven. Det är liksom svårt att orka göra nåt avancerat i värmen. Nu klagar jag inte. Jag föredrar värme jämfört med kyla. Men hettan kan vara ganska lamslående för min kropp, framför allt hjärnan. Solen ger mig dessutom eksem, så jag måste undvika den. Det gör jag helst under markisen på ballen.

Med maten blir det annorlunda också nu i värmen. Igår förvånade jag några stycken genom att berätta att jag skulle äta sallad. Fast det har jag ätit många gånger de senaste veckorna. Och lagt ut bilder på. HA! Det är ni som inte läser min blogg/ser på bilderna på min blogg som inte vet detta. Till skillnad från andra som är så besatta av mig att de går in och läser redan klockan 6.12. Så dags är det inte alltid jag har hunnit skriva nåt blogginlägg. (Ja, ja, alla stora bloggare har nån galning som förföljer en, det vet vi ju! <== ironi!)

Idag är en dag när jag ska göra en liten utflykt för att utvidga min lilla värld. Faktum är att jag redan har börjat! Jag har sökt två jobb, som ligger en bit utanför det jag har jobbat med hittills. Men det är jobb där jag är övertygad om att jag kan åstadkomma nåt bra och det är jobb som skulle ge mig rätt sorts utmaning i tillvaron. Visst är det väl lite spännande med jobb där man inte hela tiden blir detaljstyrd utan får ramarna och därefter fria händer att ro det hela i land? Då gör i alla fall jag mina bästa insatser.

Nästa utflykt för dagen går till Himlen i Förorten där jag ska umgås med Fästmön och familjen. Födelsedagsbarnets pappa och jag ska fira vår yngste familjemedlem en dag i förväg, för i morgon på dagtid fungerar det inte så bra för oss av olika skäl. Det känns som om det är evigheter sen jag träffade Anna! Men från i morgon eftermiddag och fram till söndag eftermiddag är det bara vi två och Pride. (Även om Anna förstås aldrig slutar vara mamma ändå!) Dessa dagar – torsdag eftermiddag till söndag eftermiddag – blir vår gemensamma semester, ända ner till Stockholm. Men det är inte resan som är viktig utan sällskapet och vad vi gör.

Det är en lite mulen dag idag, men ack så kvavt! Det har varnats för åska, så jag ska självklart dra ut alla sladdar innan jag far till Himlen! Det är skönt att ha hunnit med att söka jobb före ett eventuellt oväder. Och så har jag ringt Bliwa IGEN (tredje gången gillt?) eftersom jag fortfarande inte har fått några pengar från inkomstförsäkringen. Skälet är att a-kassan har gjort om sitt system till det sämre tekniskt sett. Det blev överenskommet att jag ska mejla min specifikation en gång till, denna gång till en e-post-adress som är bemannad av en människa. Det låter bra. Ny teknik är toppen – när den fungerar. Men människor är oslagbara!

Nu har jag inte tid att sitta här! Nu ska jag ut och vidga min värld. Ha en bra dag! Vi kanske ses i kväll om åskan så tillåter!

Lyktor


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Blev jag ilsken igår på nyårsaftons kväll, eller, när min tejpade mobil bestämde sig för att lägga av?! Svar: JA! 👿 Mobilen laddade upp sig – och sen laddade den ner sig, så att säga. Batteriet bara la av. Hela mobilen är för övrigt glapp lite här och var… Redan efter ett par månader började den avge ett irriterande vibrerande ljud när man pratar i den. Det är ett av skälen till att jag använder blåtand, för då slipper jag oljudet. Ett annat skäl är att blåtand är väldigt praktiskt, för då har man ju händerna fria.


En sån här har jag, nu i två exemplar.


I höstas kom jag över
en likadan mobil, tack vare en snäll person! Tanken har varit att jag ska byta ut min tejpade mot den andra. Min mobil är ju fyra och ett halvt år, den andra ungefär tre år, så något bättre borde den ju vara. Jag minns så väl när jag köpte den. Jag skulle få inhandla en ny tjänstemobil och tog bilen till den affär min dåvarande arbetsgivare hade avtal med. Med mig hade jag en rekvisition och en önskelista på vad jag ville att min nya mobil skulle fixa.

Ett av kraven var en bra kamera. Och är det nåt jag inte har blivit besviken på så är det den här telefonens kamera! Den är så bra! Alla foton som jag har tagit själv och lagt ut här på bloggen är tagna med min älskade mobilkamera! Den är så bra att jag faktiskt inte vill byta mobil, trots att jag inser att det snart är tvunget…

Men jag var ganska svettig när jag åkte tillbaka till jobbet, för den här mobilen var dyr. Jättedyr. Den kostade 8 500 kronor år 2007. Samtidigt tänkte jag att om chefen blir arg betalar jag mobilen själv, så kan jobbet stå för abonnemanget, kanske. Men chefen blev inte arg utan sa att jag

[…] var värd det bästa! […]

(Det var på den tiden jag var chefens gullegris.)

Igår blev det ju liiite panik. Jag ville skicka nyårshälsningar per sms, framför allt till ”barnen” och Fästmön.  Men till sist kom jag på att jag ju kunde testa att byta batteriet mot det som satt i utbytesmobilen, numera reservdelsmobilen. En annan trasig grej på min mobil är bakstycket som har glappat och som jag har varit tvungen att tejpa fast. Jag tror, ärligt talat, att detta glapp har gjort att mobilen inte riktigt vill ladda ordentligt. Eller att batteriet helt enkelt laddar ur för fort. Så jag bytte även bakstycket och satte mobilen på försöksladdning. Batteriet var helt tomt, så det tog ganska lång tid att ladda. Under tiden ramlade det in en massa sms, så jag sprang mellan TV-fåtöljen och sovrummet där jag hade mobilen på laddning. Till sist blev den uppladdad! Och vet du, den har hållit laddningen och inte sjunkit en pinne sen dess!

Jag är så glad, så glad, för en ny mobil har jag verkligen inte möjlighet att köpa just nu. En sån som jag får inte ta den på avbetalning heller, trots att jag inte har några betalningsanmärkningar. Men jag har ju inget jobb… Och som arbetssökande är man utestängd från många såna här möjligheter – på gott och ont. Det klart att det är bra att man inte kan förköpa sig när man inte har nån inkomst, men en mobil är på nåt sätt en tingest man förväntas ha när man söker jobb – liksom en dator och numera också en skrivare. Det är inte klokt vad samhället förutsätter att vi arbetssökande ska ha tillgång till elektronikprylar! Men så är det.

Nu slipper jag emellertid göra nåt panikköp – jag håller helt enkelt andan och hoppas att mobilen funkar ett tag till. Den är sååå skön att hålla i igen, ingen vass tejp på baksidan som skaver i handen och ser ful ut.  Lycka! Sen kan ni andra leka med era ajfånar och spela spel och sånt – jag har en fungerande mobil igen och jag kan fota med den!..

Read Full Post »