Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fräsch’

Ett inlägg om morgonens och förmiddagens övning.


Enligt min plan
och det uppsatta korttidsmålet skulle smårummen storstädas idag, tisdag. Sagt – och faktiskt gjort, också! Ytterligare en dag när jag kan känna mig nöjd. Och doften av renhet omgärdar mig nu när jag sitter och skriver. För smårummen är samlingsbegreppet för mitt arbetsrum och mitt gästrum.

Ärligt talat tjuvstartade jag igår. Annars skulle jag näppeligen hinna eftersom jag inte är hemma i eftermiddag. Igår kväll putsade jag fönstren och bytte gardiner. Faktum är att kjolar går alldeles utmärkt att ha som gardiner. Eller om det nu är tvärtom…

kjol o bredbent

Din alldeles egna fe Tofflan.


Dagens värsta
var nog att damma böcker. (Jag hoppas att jag har fått bort alla dammkorn från hålorna i mitt huvud samt alla dammtussar från håret – jag ska ju på ett viktigt evenemang. ) Jag älskar verkligen böcker – men inte att hålla dem dammfria…

Ett annat problem är att framför allt arbetsrummet är så trångt. Ska man städa där får man nästan bete sig som om man spelar ett sånt där 15-spel där brickorna ska gå från 1 – 15, från vänster till höger, på en liten platta… Vilken tur att jag är så otroligt smidig! (Nåja…)

Nu är smårummen rena och fräscha. Gästrummet är redo att ta emot gäster. Eventuellt kommer en liten gäst redan i helgen. Och till jul kommer ju mamma. Båda dessa gäster kallar mitt gästrum för sitt rum. Låter gott att människor trivs hos mig!

I kväll återkommer jag med en rapport om eftermiddagens övning, men bara för dig med lösenord!

Här är några bilder från städningen av smårummen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en söndagsmiddag.


Vid 17.30-tiden
tog vi apostlahästarna och travade bort till Maestro i Gamla Uppsala. Kvällen till ära tog jag mina nya (köpta i april och ännu inte använda) gympadojor på Toffelfötterna. Mina korrekta inlägg ligger i dessa dojs och jag ville testa om det var nån skillnad att gå på dem och på ett par vanliga köpes, som nu börjar bli utslitna. Det var det! Hälen har varit ganska ond de dagar jag har gått mycket på den. Det är som att den inte vill läka riktigt. Lite tungt när det har gått typ ett år och tre, fyra månader… Men, jag ska inte klaga, den är mycket bättre. Det tar bara tid…

Idag var servicen på Maestro utmärkt! Vi fick snabbt menyerna och vi kunde snabbt beställa. Maten kom… snabbt. Jag hade ett speciellt önskemål om kycklingsouvlaki i stället för fläsk dito. Det gick alldeles utmärkt att få! Så gör en restaurang som är mån om sina gäster!

Brillor på bordet

Många brillor på bordet medan vi väntade på mat och dryck.


Jag hade en lätt huvudvärk,
antagligen beroende på vätskebrist eller brist på salt. Valde därför en stor härlig ale.

India pale ale

India pale ale var fylligt, gott och svalkande.


Vädret svängde om till kvällen
och det blev varmare och soligare. Ölen smakade förträffligt. Och maten sen…

Pommes kycklingsouvlaki tzatziki

Två kycklingsouvlaki, pommes, tzatziki och grönsaker = jättegott!


Maten smakade super!
Pommesen var lagom friterad, köttet perfekt grillat, grönsakerna fräscha och tzatzikin vitlökig, men inte för mycket!

Vi rundade av med var sin kaffe och promenerade sen hemåt för att fundera lite på Pride. Fundera… Leta…

Dagens besök på Maestro får högsta Toffelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Gästerna däremot
 fick lägre betyg. Man måste liksom inte skräna när man är på restaurang, tycker jag, för det är inte trevligt. Jag tänker lite matro. Sen kan det ju vara så att andra i ens sällskap vill få en syl i vädret också. Jag hade stundom svårt att höra vad mitt sällskap sa.

Anna i motljus

Anna med solen i ryggen. Notera det märkliga gröna hålet i hennes mage… En alien???


Nu kollar vi hotell och priser.
Anna brukar vara en fena på att hitta hotell till överkomligt pris. Vi sitter vid var sin dator och glor. Fast jag sitter ju och skriver ett inlägg, förstås…

Vad gör du???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna veckans plus och minus – enligt Tofflan.


Det är torsdag
och dags att summera den gångna veckan i plus (bulle) respektive minus (balle – och då menar jag inte balkong). Enligt mig är det inte svårare än så här:

Bulle


Balle


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en tandkräm.


Uppdatering:
Faktum är att Oral-B Pro-Expert inte är dyrare än vanliga tandkrämer som Colgate och Pepsodent. På Tokerian, till exempel, är  Oral-B Pro-Expert till och med billigare med sina cirka 21 kronor för en tub om 75 milliliter.


Nej, jag har inte gått på nån tandkrämsreklam.
 Jag är väldigt skeptisk till reklam av alla sorter. Tror inte på att saker är så bra som utlovas – förrän jag själv eller nån jag litar på har testat.

I våras fick jag två små tuber om 15 milliliter Oral-B Pro-Expert tandkräm av min tandläkare. Jag brukar få provförpackningar när jag är där, bara för att. Dessa små förpackningar är alldeles utmärkta att ta med sig när man åker på semester. Därför fick en av tuberna följa med till mamma och Metropolen Byhålan under tio dagar.

pro-expert-all-around-protection-clean-mint

Så här ser förpackningen till Oral-B Pro-Experttandkrämen ut.


Den lilla tuben jag har testat
har en mikroskopisk undertitel på tuben som säger

All Around Protection Clean Mint

Jag tycker överhuvudtaget att Oral-B-tandkrämerna har onödigt långa namn. Dessutom… Oral-B… Oral förstår jag, men B för mig är en sämre sortens produkt.

Nåja, till själva tandkrämen nu. Enligt produktbladet ska just den här tandkrämen innehålla nån sorts superfluor samt kristaller. Fluoret motverkar förstås karies, eller hål i tänderna, som vi sa på stenåldern, medan kristallerna har med rengöringen att göra.

Tandkrämen är blå. Detta ser friskt och fräscht ut, lika friskt och fräscht som den smakar. Smaken sitter i lång tid efter borstningen.

Är tandkrämen bra då? Ja, jag tycker att den är jättebra. Den är inte bara tilltalande till utseende och smakar gott, tänder och mun känns ordentligt rena efter borstningen och en bra stund efteråt.

Ett förslag är dock att byta ut det lite töntiga och långa namnet. OK att vi konsumenter ser att tandkrämen hänger ihop med Oral-B:s uppladdningsbara tandborstar, men… Det blir lite väl långt. Ordet

expert

känns också ganska fånigt. Alla som utvecklar tandkräm är väl experter – på ena eller andra sättet..?

En tub om 75 milliliter kostar cirka 40 kronor. DET tycker jag är lite väl dyrt, även om tandkrämen är dryg.

Med ett lägre pris och ett kortare namn hade Oral-B Pro-Expert-tandkrämen fått högsta Toffelbetyg. Nu blir det snäppet under.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan och Fästmön beter sig bland växtligheten.


Ja alltså R:en i rubriken
ska uttalas rullande, på skånska. Brukar det inte vara nån sån där trädgårdsfarbror som har TV-program som skorrar? Ja, alltså farbrorn skorrar, inte TV-programmet i sig. Det är i alla fall mina associationer när jag tänker på blommor, örter och växtlighet.

Hur som helst, vi skulle ut på några ärenden idag, inte alls titta på växter. Men det gjorde vi. En del var så enormt stora att vi omöjligt hade kunnat få med dem hem.

Anna o höga växten
Växten är högre än Anna. Så fin! Växten, alltså. Anna också, förstås!


Att mäta sig med växter
tar på krafterna. Anna bjöd på fika, det vill säga mjukglass och kaffe. Jag fick min strut så snabbt att jag inte riktigt hann med…

Mjukglass
Mjuk glass var det…


Mjukglass i strut
måste ätas fort. Jag fick slicka snabbt för att den inte skulle rinna. Ändå gjorde den det – det blev hål i botten på struten. Detta medan en väktare pöste och pratade non stop vid ett bord intill och en kränkare med partner gick förbi utanför fönstret. Ingen såg lika fräsch ut som vi, förstås! Vi är ju sniggast!

Till exempel en tant med röd nuna flamsade med en liten unge vid ett annat bord. Alltså, tanten och ungen hörde inte ihop. Ungen skrattade som 17. Och jag förstår barnet… För en gångs skull enighet med en halvmeter!..

Av detta såg inte Anna nånting. Hon satt och skedade i sig sin bägare. Anna är smart, hon. Bägare är betydligt lättare att äta ur än strut.

Anna äter glass
Glass med sked ur bägare. Somliga är smarta, minsann.


En tur till Himlen
med varor blev det sen. Fast då öppnade sig himlen – just när vi kommit fram till Himlen – och vi fick sitta i bilen i minst en kvart. Det fullkomligt öste ner, det blixtrade och mullrade. Sen slutade det och vi släpade in alla grejor.

 Regn på bilfönstret
Regn.


Att shoppa tar på krafterna,
så vi styrde kosan mot Mac Jack när vi kom in till stan. Kycklingburgare och strips, blev de. Ibland måste man flotta.

Mac Jackmeny
Flott-meny.


Därpå hem till New Village.
Jag hade köpt sex örter som skulle planteras på ballen* i brist på köksträdgård. (Blev väl inspirerad när jag såg köket från mina drömmar häromdan i Restless…)

Planteringsdags
Planteringsdags. Notera planteringsspaden i turkos, men med sniggt orange skaft!


Är det nåt det finns gott om
hos mig är det terrakottakrukor. Jag hade också jord och till och med en liten planteringsspade i turkos, men som tur är har den orange skaft.

Men en köksträdgård skulle jag verkligen vilja ha… Bara det att då krävs det ett hus till. Och det har ju inte jag. Så mina nyinköpta örter fick trängas på ballebordet** med pelargonen och paprikan. Det blev faktiskt ganska fint.

Örter m pelargon o paprika
Trångt, men ganska fint.


Nu är det kväll
och jag har pratat med mamma IGEN (hon hade ringt när vi var ute). Dags att samla sig inför morgonens arbetsvecka, som ju är kort eftersom det är midsommarafton på fredag. Skönt! 

Tror jag ska kolla med Anna om hon har lust att se på min nya film med mig! Den om den där skräckmästaren med magen…

Vad händer hos dig i afton? Skriv gärna en rad och berätta, det är alltid roligt!


*ballen = balkongen

**ballebordet = balkongbordet


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om när tillvaron är god.


Igår kväll var det ju mest kasst väder.
Det regnade inte måttligt! Tennisbanan blev som en pool – som ingen ville bada i, tack och lov. (Kan bara föreställa mig ljudnivån…)

Regn på tennisbanan
Tennisbana eller pool?


Jag ringde till mamma
 idag på eftermiddagen. Samtalet varade i 47 minuter. Jag var helt slut efteråt. Helt slut. Jag blir så trött av att prata med henne ibland. Eller lyssna, mest. Men jag är glad att hennes fredag blev bra, det var den jag ville höra om, inte det vanliga ältandet om städtjejen och frissan och maten.

Till skillnad från igår var det varmt idag. Vi smög ut på ballen* när jag hade ringt mamma och intog jordgubbar och mjölk. Fästmön solade så hon blev nästan lika röd på bröstet och axlarna som gubbarna.

ordgubbar
Jordgubbar eller Annas axlar?


Det blev var sin kall öl
och lite jordnötter också innan vi travade iväg till bussen för att åka ner på stan och äta. Det är tråkigt att åka buss. Folk luktar illa, några springer omkring och det är alltid en unge som skriker. Vi tuggade tuggummi och spelade Wordfeud.

Anna på bussen
Anna spelade på bussen.


Det var faktiskt inte så mycket folk
varken på bussen eller på stan. Vi laddade våra busskort och sen fotade jag ett par snigga hus.

Baptistkyrkan i Uppsala
Baptistkyrkan i Uppsala.


Några steg närmare ån,
ett annat vackert hus.

Riksbankens hus
Riksbankens hus i Uppsala.


Ytterligare några steg närmare ån
fast på höger sida ligger Fadimes plats. Jag kan inte riktigt förstå att den ligger just i Uppsala. Jag menar, det var ju inte så att hon levde här, hon blev mördad. Av sin pappa som bodde här. Jag möter hennes syster och mamma då och då. Då tänker jag att det måste vara konstigt att en syster/dotter blev mördad av sin pappa. Jag förstår inte hur man fixar det. Alltså hur de efterlevande fixar att gå vidare.

Ett konstigt konstverk fanns där också, men även ett häftigt träd. Konstverket var så fult att jag inte ville fota det, trädet var vackert. (Jag älskar träd.)

Konstigt träd Fadimes plats
Ett vridet träd på Fadimes plats.


Passade också på att fota
våra skuggor – och Annas rosa sko.

Våra skuggor o Annas rosa doja
Våra skuggor och Annas rosa sko.


Vi gick längs med ån
till Alexander. Inte ville vi sitta inomhus och vi hade tur nog att få bord på grilldelen av restaurangen, den som ligger vid ån. Vi såg ytterligare ett konstigt konstverk. Jag tyckte mest att det såg ut som en sparris eller som en väldigt lång och smal snopp. Anna såg förstås att det skulle föreställa nån som stod på huvudet och dök.

Dykare vid ån
Sparris, snopp eller dykare?


Fyrisån var betydligt lägre
än den var i april när den svämmade över här och var. Och nu såg jag till och med näckrosblad i vattnet!

Näckrosor vid ån
Näckrosor i floden.


Vi frågade kille i ölkuren
hur man gick till väga med mat och dryck. Han förklarade att de hade grill med buffé. Man gick fram till grillkillen och talade om vad man ville ha – kyckling, nöt eller lax – och sen tog man tillbehör från buffén. Vi tog en grekisk FIX-öl först och funderade lite.

En FIX vid ån
En FIX vid ån.


Vi såg en och annan kompis
och en och annan råtta, men annars var det som att vara utomlands eller i en främmande stad. Vi kände inte en kotte! Inkognito. Ganska skönt.

Anna valde en nötbit och en kycklingbit, jag två kycklingbitar att grilla. En servitör kom och sa till oss när köttet var färdigt. Fast då hade grillkillen bara grillat en ynklig liten trasig filé till mig. Jag sa att jag nog hade sagt två bitar och han höll med om att det verkade lite lite med bara en… Vi tog tillbehör från buffén och gick sen och satte oss för att äta. Efter en stund kom serveringkillen IGEN för att berätta att min kyckling var färdig. Han tog liksom inte med sig den trots att vi satt och åt. Upp och springa en gång till, alltså. Nej, det var dåligt, riktigt dålig service på det sättet. I övrigt var den grekiska ölen ganska tunn, men priset på maten var helt överkomligt (175 kronor) och maten var fantastiskt god!

Grönsaker och grillat
Den lilla kycklingbiten skymtar upp i vänstra hörnet på bilden.


Efter maten pudrade vi våra näsor
inne på restaurangen. Toaletten kunde ha varit fräschare…. Usch! I stället för att ta en promenad i Stadsträdgården och söka upp Lycksalighetens Ö, en av de platser där vi sågs mycket i början när vi hade träffats, åkte vi hem. Vi var trötta. Jag är glad att vi är likadana så att det inte bara är en som vill ut och flänga, medan den andra vill hem! Vi såg två fyllkajor och den ena gick på toaletten i ett prång in till en gård. Det var en tjej, notera!

Vi fick vänta en stund på bussen, men sen får vi mot New Village. Det blev en tur till Tokerian för att inhandla lördagsgodis. Och så hann vi hem lagom till andra delen av Restless.

Lördagsgodis
Lördagsgodis.


Nu är jag så trött, så trött
(hört det förut?). Har suttit alldeles för länge vid datorn och därför ska jag joina min kära i vardagsrummet. Ha en god lördagsnatt!


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan berättar om sin söndag samt förtydligar vissa saker eftersom alla har olika kunskaper i att läsa och förstå det skrivna ordet.


Redan söndag eftermiddag
och vad har jag egentligen gjort idag? I morse var det ett h-e att sova. Det var så varmt i sovrummet och att vara tre där inne kylde inte direkt ner luften.

Fästmön lagade äggfrukost och underbart kaffe. Medan hon sen skrev sin storhandlingslista la jag ut resultaten av förra veckans Tofflan undrar samt en ny fråga. Sen åkte vi till Tokerian för att storhandla. Det vill säga Anna gick in, jag åkte hem till mig. Tog hand om tvätt och ringde mamma och noterade att såna som inte gillar mig fortsätter att läsa min blogg. Jag fattar liksom inte varför man bryr sig så om mitt liv…

Men eftersom du nu ändå läser, S,  kan jag ju förtydliga detta med

störande.

Det är inte de små i sig som är störande. Barn gör som sina förebilder, det vill säga föräldrarna. Och det är föräldrarnas uppgift att såväl uppfostra som värna om sina barn. Att tycka att vissa (o)ljud och rök är störande har med vars och ens perceptionsförmåga att göra, men också med vars och ens hälsa. Om jag blir sjuk av att nån röker eller grillar har jag all rätt i världen att uttrycka det lika väl som du säger

Aj fan!

när nån råkar trampa dig lite för hårt på din ömma tå.

Om ditt barn har astma står du kanske inte bredvid barnet och röker. Om nån i ditt närområde har taskiga luftrör skulle den uppskatta om du inte gjorde det i närheten av den heller. Det är liksom inte svårare än så.

För övrigt är man inte alltid go´ och gla´ när det gör ont att andas. Ibland behöver man vila eller arbeta på andra tider än du arbetar. Då kan ljud som du uppfattar som gulliga upplevas som störande av andra. Ljuden uppfattas som störande, inte människorna som avger dem. Förstår du skillnaden? 

Idag blev det lunch klockan halv tre vid datorn. Molnen tornar upp sig utanför och om det inte blir åska snart blir det väl aldrig det.

ChokladDagens lunch.


Sitter och funderar över dagens middag.
Först tänkte jag ta en vegetarisk DrOetker-pizza från frysen. Efter utgrävningar har jag emellertid nyss plockat fram en låda pasta med italiensk sås. Det blir nog ett glas vin till den också.

Men först ska jag in i duschen. De delar av mig som nuddar arbetsstolen jag sitter i har klibbat fast. Jag känner mig allt annat än fräsch.

I morgon är det arbetsdag igen. Jag ska förbereda en utbildning jag ska hålla i på tisdag förmiddag. Därför blir det inget jobb för institution 1 den dan. Dit hoppar jag in stället på onsdag morgon, troligen. Vid lunchtid på onsdag springer vår nyaste student ut – från Slottet,  minsann. Tyvärr kan jag inte ta mig dit då utan jag får ansluta på seneftermiddagen/kvällen. Men studenten har jag både en mamma och en pappa och dessutom syskon och mormor med flera, så…

En ledig dag mitt i veckan blir det också! På torsdag är det vår nationaldag och jag tänker inte göra ett skit. Fast känner jag mig själv rätt städar jag väl. Jag får ju herrbesök nästa helg!..

Nu går söndagen snart över i kväll. Den tog liksom bara vägen nånstans…


Livet är kort.

Read Full Post »

En smak av sommaren…

Ett inlägg i vilket Tofflan beskriver en lördag bland troll och kylda drycker, men inga tyger.


Lördagen började mulet
och vi trodde verkligen inte det skulle bli nån fin dag. Men iväg in till stan kom vi. Det var jävligt skönt eftersom det klämdes in en studsmatta bredvid stinky husdjursburen på plätten under mitt hem. Jag behöver väl inte säga mer än att det är otroligt störande att ha detta under fönstret till det rum där jag ofta sitter och skriver och jobbar..? Men jag funderar på att KLAGA och skriva ihop nån protestlista som jag kan springa omkring med till väl utvalda personer. Det är så man ska göra, har jag hört. Fast det brukar ju inte gå så bra. Konstigt… man kanske inser att man är lite pinsam… Så jag nöjer mig KANSKE med att blogga om det. Det får säkert konsekvenser, men jag har rätt till mina åsikter och att yttra dem. Yttrandefrihet, hört talas om det?

Båda två fick vi ladda busskortenTYVÄRR. Jag har ingen lust att sponsra min före detta arbetsgivare, det räcker med skatten jag betalar. Fast ungefär en gång i månaden åker jag buss. Och enda sättet för mig att betala på bussen är med kort. Värdekort känns bättre än att stå och krångla med bankkortet.

Vi hoppade av vid Vaksala torg, bara så där spontant. Där var fullt av folk med bord och prylar till salu, man visste nästan inte vad man skulle titta på. Vi beundrade först örterna och drömde om vår kryddträdgård. Sen såg vi en del snygg och osnyggt.

Hattar
Tyrolerhatt eller hatt med silverpaljetter?


Efter en stund insåg jag
att dagens vara var… troll.

Lyckotroll
Lyckotroll i råååsa med spetsiga öron.


Till och med Lillsven
fanns som troll.

Lillsven Trollet
Lillsven Trollet.


Och troll i näver…

Nävertroll Nävertroll. 


Det största trollet av alla
– och nu menar jag gulligt troll! – var Ilona Szatmari Waldau – som jag, min snorka, missade! Förlåt, darling!

Vi dansade sen vidare mot nya mål – utan att ha köpt en pryl. Jag vet inte vad det var med oss igår!..

Dansande figurer
Vi dansade iväg mot nya mål…


Efter en mellanlandning
för intagande av macka styrde vi kosan mot det som var huvudpunkten på dagens agenda: ett besök i tygaffären för att kolla på tyg till min kökssoffa. Jag blev något förbannad när jag upptäckte att affären var stängd igen. Vi anlände en halvtimme efter stängning.

I stället trippade vi över gatan till Röda Rummet. Men vi kom tomhänta även därifrån, märkligt nog. Såg bara böcker jag inte ville ha.

oppluva kalasbyxa slamkrypare
Den här ville jag inte ha, till exempel.


Jag skrattade lite
när jag såg en viss eftertraktad bok, inlåst bakom glas. Men det är en bok som både FEM och jag har i våra ägor nu! Jag vågade inte ens fråga vad den kostade… (Men jag gjorde en sökning på affärens sidor på nätet nyss och de ska ha 475 kronor för boken.)

Ögonen bakom glas o lås
Ögonen har jag redan i min ägo, men den var länge eftertraktad…


Vi strosade genom stan
och det började bli jättevarmt. Jag föreslog därför en dryck vid vatten och vi stapplade upp till Åkanten. Jag fattar inte varför det står en tjej och tar emot på utserveringen, en sorts utsållerska eller vad? Funktionen är oklar. Det är ju inte som att det är nån fin restaurang. Tre rätter hade man att välja på igår – två sorters hamburgare och räksallad. Vi sket i maten och tog var sin dryck.

 Brillor o vin o öl
Rosé till Fästmön, en stor stark till mig. Våra brillor fick vila en stund.


Det fläktade lite vid floden,
men den är ju inte så fräsch, ån. Skönt var det i alla fall att sjunka ner i en soffa och sitta och lördagssofta och kommentera folk. En del sällskap tycktes inte umgås med varandra inbördes, vilket vi filosoferade något över.

Fyrisån
Inte så fräsch.


Över oss vakade Dômen
i bakgrunden… Det är Uppsala!

10 Domkyrkan i bakgrunden
Dômen i bakgrunden.


Vi hade nu bara en tid att passa, klockan 21,
för det var då finalen i Eurovision Song Contest 2013 skulle dra igång på SvT. Men som tur var visade Annas klockan 21 hela tiden. (Ja, hon ska försöka få batteriet utbytt idag.)

Klockan 21
Annas klocka visar 21 hela tiden.


En bit mat skulle intagas
före det europeiska musikpartyt, så vi skuttade upp ur sofforna och förflyttade oss några meter till restaurang Tzatzikis uteservering. Där var det inte översvämning längre.

Medan vi väntade på maten fotades det febrilt och skickades upp bilder till Twitter och Instagram. Som alla andra kvinnor vill vi ju visa hur roliga saker vi gör och hur fina grejor vi ser.

Anna skickar upp foton från mobilen
Anna skickar upp nåt.


Jag älskar ju träd
och fotade ett favoritdito, en pil, som står nedanför Upplandsmuseet.

 Pilträd
Favvoträd.


Det roligaste för dagen
var när jag satte tänderna i en chillifrukt fylld med fetaoströra och det hela sprutade till. Vid huvudrätten sen var det dags igen. Då slant kniven och jag lyckades med konststycket att kasta upp en rejäl klick tzatziki på vänstra tutten på min svarta tischa. Vad gör man inte för att roa sin omgivning… och för att bli fotograferad av sin älskling..?

Anna fotar
Anna fotade – men hon missade min fläck. (Tror jag…)


Våra solbrillor klängde som apor
på varandra. Man kan ju nästan tro att de – och vi! – är ihop. DET ÄR VI OCKSÅ!

Solbrillor
Klänger som apor på varandra.


Hemma i New Village
ägnade vi oss att goffa prästostbågar och jordgubbar medan vi såg på musiktävlingen. Jag tyckte att kvaliteten på sången hade blivit betydligt bättre sen förr om åren då falsksång tycktes vara det som de flesta upplät. Men visst fan var det fel låt som vann! (Nej, jag har inte satt ut nåt frågetecken för frågan är retorisk.)

Idag blir det en tur till Stormarknaden för några ärenden innan jag ställer mig vid spisen och lagar till italiensk pastasås till kvällen. Nånstans där emellan ska jag telefonera med min mor. Dags att sätta punkt här just därför.

Och nä. Jag gick inte min surfrunda igår. Jag hade ingen lust. Jag fick en smak av sommaren i stället.


Livet är kort.

Read Full Post »

Varje gång jag skriver att jag stryker mina kläder får jag kommentarer från folk som ojar sig över detta. De ojar sig och undrar hur i hela friden jag kan ägna mig åt att stryka. En sista gång säger jag nu att…

jag stryker mina kläder för att det håller dem fräscha längre. Genom att pressa ner fibrerna i tygerna står kläderna emot smuts bättre. Och för övrigt vill jag inte gå till jobbet i kläder som det ser ut som om jag har sovit i. Fyra nätter. Hur andra gör skiter jag fullständigt i. Var och en gör som den vill.

Så! Nog om detta! Jag har strukit fyra maskiner tvätt – en orange, en blå, en grön och en tjockis-svart. Jag tycker inte det är tråkigt att stryka, men det tar tid. Idag har jag lite ont i min häl dessutom och i ena höften. Så det var säkert bra att stå och stryka i en och en halv timma. Jag gnäller inte om strykningen eller om mina krämpor. Jag konstaterar.

Gnälla får man nämligen inte heller göra. Det är bara vissa som har full rätt att göra det och att dessutom skriva andra på näsan att de gnäller. Jag gnäller så mycket jag vill – men om strykning vill jag inte gnälla, mest om människor just nu.

Folk är så inkonsekventa. Eller rättare sagt, de vänder kappan efter vinden. Du vet slickar uppåt och slår neråt. Och det är värsta sorten! De som smilfinkar sig igenom livet gentemot chefer, höjdare, kändisar, Fan och Dennes Moster. För att sen, bakom ryggen, eller åtminstone i tron att ingen hör eller ser, spy galla över personen i fråga.

Jag spyr i alla fall helt jävla öppet här på bloggen – om det mesta. Inte om allt. Även jag har mina gränser och, tro det eller ej, en personlig sfär. Det du läser här ger dig ju bara en del av mig. Jag har haft läsare som har trott sig känna mig så väl att de också tror att de tillhör min familj. Majj gadd! arg

Näst värsta sorten är Fegpottorna. De som glider genom livet på lögn efter lögn efter lögn och skickar fram andra att föra deras talan. Dessa jättebebisar blir aldrig vuxna och det gläder mig att jag äntligen har förstått och insett att så är fallet. För då är det så lätt att välja bort människor och i stället umgås med jämnåriga/jämbördiga – oavsett ålder. För det sitter inte alltid i siffror, det sitter i beteenden. Och vars och ens förmåga att utvecklas. Alla har uppenbarligen inte den förmågan utan lever kvar i det förgångna, vältrar sig i sin egenanpassade verklighet och sanning.

Tro nu inte att jag inte kan ändra åsikt om både sak och person – det kan jag! Ibland kan jag också ha väldigt dubbla känslor inför en människor eller företeelser. Men för att jag ska gilla nån måste den ha gjort sig förtjänt av mitt gillande. Jag gillar inte nån bara rakt av. Jag tolererar, jag är neutral gentemot nån till dess att jag antingen gillar dem eller… inte gillar dem så mycket.

För några år sen gjorde jag en test som visade att jag var både stryktålig och en som gillar att ge järnet. Idag har dessa mina förmågor prövats synnerligen hårt idag gentemot… människor jag inte gillar så mycket, människor som skriver mig på näsan jämt och samt, människor som hindrar mig i jobbet…

Jag är lite trött just nu. På människor. Men det går över till i morgon. Då ska jag ju lägga mig och gapa för Sara som ska undersöka mina tänder. Sara är både snäll och duktig, men ibland gör det hon gör mig ont och ofta blir det kostsamt. Men jag gillar Sara, det gör jag, helt klart.


StrykjärnTill sist, konsekvens och inkonsekvens… Den som läser och fattar är smart. Den som läser och inte fattar… behöver inte bry sig.

Strykhögen stryker sig inte. Bäst jag stryker den. Medhårs. Tar ett JÄRN och stryker den. Med järnet.


Livet är kort. Jag är väldigt trött i mössan.

Read Full Post »

Idag luktar jag citron – i alla fall under armarna. Några skulle säkert säga att hela jag är som en citron, andra skulle säga att jag doftar citron. Min pappa, född i Finland, gjorde en distinkt skillnad på lukt och doft i svenskan (han var perfektionist och ville lära sig tala och skriva svenska korrekt):

Det luktar illa, men doftar gott!

Jag tycker att det stämmer, så jag har fört arvet vidare. Det är därför jag skriver att jag luktar citron. Jag har bytt deodorant för tredje gången på kort tid och idag var det citronpremiär. Men inte tyckte jag att den luktade så här starkt när jag köpte den… Blomma vill jag varken lukta eller dofta under armarna, men eftersom jag inte använder parfym till vardags kan jag tänka mig en lite lätt kryddig deo eller fräsch citron. Fast dagens var lite …too powerful i lukten/doften. Nej, jag får nog fortsätta min jakt på ny deo! To be continued, alltså…

Axe deo stick

Luktar/doftar lite mycket citron.


På tal om det här med att lukta och dofta…
Igår läste jag o en busspassagerare som fick resenärer att klaga och chaufförer att skriva till UL. Mannen luktade nämligen så illa att medresenärerna mådde illa och chaffisarna tyckte att han var ett arbetsmiljöproblem. Nu har representanter från UL hälsat på hos mannen och pratat om hans personliga hygien. Kommunen är visst också inkopplad på nåt hörn. För uppenbarligen är det nån som har problem med att klara detta med hygienen och som behöver hjälp. Inget att skratta åt alls, jag bara hoppas att mannen verkligen får hjälp – för allas väl och ve. Själv är jag väldigt känslig för både lukter och dofter. Värsta vanliga lukten tycker jag nog är rök. Jag mår illa och vill det sig illa får jag svårt att andas också. Illamående blir jag och svårt och andas kan jag även få av vissa parfymdofter, ska tilläggas.

I övrigt blir jag rätt skrämd när jag läser att polisen har gripit en bloggare blottare i Enköping och att en karl i Skokloster slog av sin grannes näsa. Det är alltså bäst att hålla vissa organ inne – så gott det nu går. Om man, som jag, är utrustad med en gigantisk kran är det lite svårt. (Den andra kroppsdelen har jag lite svårare att vifta med jämfört med män, så den håller jag instängd i jeansen).

NU ballade det här inlägget ur. Bäst att avsluta. Här.


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »