Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘forum’

Ett inlägg om en bok.


 

Tunneln i slutet av ljusetStrax efter mitten av maj knölade postis in ett brunt paket i min postbox. Martin Falkman hade varit vänlig nog att sända mig sin bok Tunneln i slutet av ljuset. Några böcker låg före på tur, men sen grep jag mig an denna psykologiska thriller, enligt dess omslag. Ett omslag som för övrigt matchar delar av min köksinredning, bland annat min vardagsservis! En bok som skriven för att äta till..? Tack Martin Falkman för boken!

Bokens huvudperson hittar ett… erbjudande i ett forum på internet. En man erbjuder den som är livstrött möjligheten att tjäna pengar på sin död. För en miljon kronor i månaden är motprestationen att den livströtte skriver ett dödskontrakt. Haken är att livet sträcker sig tolv månader framåt i tiden som längst. Sen ska mannen ta livet av den livströtte.

Den ende jag inte hittar nåt namn på i boken mer än ett e-post-nick är huvudpersonen, Peter Piper. (Namnet kommer från en barnkammarramsa, nursery rhyme.) Peter Piper ansluter sig till dödskontraktet och skriver ner tre beslut. Han säger upp sig, ber chefen dra åt helvete och… blir gränslös. Huvudpersonen ger sig in i en värld full av alkohol och sex, han reser, han slåss, han… mår dåligt. Frågan är om alla miljoner får honom att må bättre..? Och vad händer med livströttheten – finns den kvar eller går den över?

Stockholm och ångest är två ord som sammanfattar mitt första intryck av boken. Jag känner ganska snart att jag inte vet om jag pallar med att läsa om just det. Men jag läser vidare. För hur det än är vill jag veta hur det går för huvudpersonen som inledningsvis bara vill dö. Frågan hur mycket livet är värt ställs på sin spets.

Det här är en debutroman. Såna brukar innehålla lite för mycket av allt. I det fallet är den här boken inte unik. Jag förstår också att den klibbiga ångesten är självupplevd – hur kan nån annars beskriva den så korrekt och realistiskt? Det blir ganska… genomskinligt.

När jag läser om författarens tankar med boken noterar jag att det här är första delen i en Tunnel-trilogi. Det är bra. I slutet av boken blir nämligen läsaren… lämnad med en cliffhanger. För inte är det väl så att livet tar slut..?

Den här boken är lite för svart för mig. Men den är välskriven och språket flyter på bra. Några små irriterande korrekturfel hittar jag, men inte så de stör min läsning alltför mycket. Bokens formgivare har gjort ett mycket gott arbete och jag gillar särskilt omslaget.

Toffelomdömet blir medel …och lite till. För jag vill läsa fortsättningen!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minihalv-rosa-toffla-mini

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om litterär input.


 

Jag tänker det ofta, jag skriver det ibland:

Alla behöver vi input, gärna via sånt vi läser!

Det handlar om att man behöver bli stimulerad av andras berättelser. Och man blir aldrig nån bra skribent om man inte läser vad andra människor skriver, tycker jag!

Gissa om jag blev glad när det låg ett bokpaket från Stormog… Bonniers i min postbox idag?!

Bokpaket från Bonniers

Dagens roligaste post: ett bokpaket från Bonniers.


För ett tag sen 
fick jag en förfrågan om jag skulle vilja skriva om en bok som kom ut i förra veckan på Forum. Det är Kristofer Ahlströms andra bok, Ett liv för lite. Författaren debuterade 2011 med boken Bara någon att straffa. Självaste Leffe gav boken en riktigt fin recension i Expressen. Bland annat skriver han så här:

[…] Kristofer Ahlström är debutant som romanförfattare vilket är mysteriöst med tanke på hans förmåga att skriva. Hans språk är rent märkvärdigt. Det är enkelt, självklart, samtidigt genomlyst och skimrande, sätter hela tiden avtryck i läsarens huvud, utan att det går ut över handlingen. […]

Så självklart blev jag glad när jag nu får möjligheten att recensera Kristofer Ahlströms andra bok. Därför blir det ett uppehåll i mitt eget skrivande för att jag ska kunna sätta tänderna i Ett liv för lite. Till slutet av veckan räknar jag emellertid med att återuppta det egna arbetet.

Ett liv för lite

Input! Jag gör ett uppehåll i mitt eget skrivande en stund.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en föreläsning och lite annat.

 

Grenar mot blå himmel lite moln

En stund på lunchen.

Det blev en kylig start på den här dan, men den artade sig och blev riktigt solig och fin. Jag tog en macklunch och stod en stund i solen och mobiltelefonerade med sjuklingen hemma. Något bättre var det visst, fast det är inte mycket med Fästmöns röst eller ork. Det blir nog till att vara hemma och kurera sig resten av veckan. Eller hos mig fram till fredag när de yngsta barnen kommer till sin mamma.

konst kvinna

Konst(ig) kvinna.

På eftermiddagen tog vi en promenad ut i aprilsolen för att delta i ett möte. Eller det var faktiskt en föreläsning. Jag fick lära mig några promenadstråk i environgerna, inte helt fel med tanke på solen och på att min rygg synnerligen estimerade att jag rörde på mig. Vi promenerade till ett forum där jag studsade lite först på grund av konsten.

Charlotte Signahl

Charlotte Signahl, ingen konstig kvinna alls, pratar om ordet hora.

Efter konststudien blev det så föreläsning. Charlotte Signahl pratade om jämställdhet och mångfald. När hon först inledde kände jag mig lite tveksam. Framför allt för att jag känner att jag ju tillhör en minoritetsgrupp (HBTQ). Alltså jag trodde att det skulle bli lite överkurs. Det blev det inte. Efter en lite tveksam inledning kring bland annat pronomet hen drog den lilla människan igång i racerfart på scenen. När hon var nästan färdig berättade hon att hon var nyopererad. I magen… Det blev en synnerligen stimulerande eftermiddag där vi fick tanke att reflektera över förlegade begrepp som

neger

men också hur fel det blir när en del använder ord som

hora

utan att veta vad det betyder. Och för övrigt… Visste åhörarna vad en transvestit var? Jag tror det.

Där jag jobbar just nu talas ofta om olika sorters värden. Framför allt allas lika värde. Och lite annat. Föreläsaren tyckte att det mest var tomma ord och ville att vi skulle fokusera på det riktigt väsentliga: kvalitet. Ärligt talat håller jag med. Det är för många fina ord som i verkligheten inte betyder så mycket. Fokus på min arbetsplats ligger inte direkt på jämställdhet och mångfald. Här jobbar var och en med sitt. Jag skulle önska att vi hade just kvaliteten i fokus. Och samarabetet. För eftersom vi är mångfaldiga och inte enfaldiga torde det vara att föredra. Oder was..?


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan redovisar resultaten av den gångna veckans fråga.


Jag tror bestämt bestämt att vårsolen och värmen
har blivit svåra konkurrenter till mitt bloggande. Men stort TACK till alla tappra 18 som svarade när Tofflan undrade om du finns på Twitter.

Så här fördelade sig de 18 inkomna svaren:

33 procent (sex personer) svarade: Nej, sånt intresserar mig inte.

28 procent (fem personer) svarade: Ja visst! 

28 procent (fem personer) svarade: Nja, hänger och hänger… Jag har ett konto, men jag skriver inte så mycket. 

Sex procent (en person) svarade: Twitter, vad är det?

Sex procent (en person) svarade: Nja, jag hade ett konto men glömde bort det,tyckte inte jag hade nåt att säga.

Tofflan kommenterade:

Jag gillar Twitter mer och mer! Här har jag fått många bra jobbkontakter på sista tiden. Dessutom tycker jag att det är ett utmärkt forum för att snabbt få läsa senaste nytt. Och så kan man vara skojig och fyndig ibland också när man känner för det. Men bloggen rules fortfarande för min del!


Nu finns en ny fråga i högerspalten,
under rubriken Tofflan undrar. Jag hoppas att du kollar in den!


Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt i veckan är det dags för N-författare. Vilka finns i mina hyllor?

N

Åsa Nilsonne är inte bara psykoterapeut utan skriver också bra deckare. Hennes Bakom ljuset står i min bokhylla och den är ruskigt bra!

Och vem matchar väl Åsa Nilsonne bäst på den manliga sidan om inte Friedrich Nietzsche och hans Så talade Zarathustra? Denna utgåva från Forum, 1982 och full av blyertsmarkeringar…

Read Full Post »

Jag inser att rubriken kan låta missvisande. Jag menar TITTA som att se tecken, problem, tankar om självmord etc – inte titta på bilderna på den unge mannen!!!

Jag blir förskräckt. Jag läser att en ung man har hängt sig. Mer eller mindre i direktsändning.  I ett forum på internet hade mannen skrivit att han hade ett bra liv men att han kände sig ensam och sårbar.  Han berättade strax före klockan tolv idag att han skulle livesända sitt självmord via webbkamera. Varannan sekund sände han bilder av förloppet.

Polisen fick ett tips från allmänheten ungefär kvart i två om att en man höll på att hänga sig. (Det är alltså TVÅ TIMMAR efter att mannen berättat att han tänkte ta livdet av sig.) Men när poliserna kom till mannens lägenhet 20 minuter senare var han död.

Det kom in MASSOR av kommentarer i forumet. Varför dröjde det så länge innan nån försökte rädda mannen? Kanske var händelsen så ofattbar att de som tittade inte trodde att det som försiggick på skärmen var sant. Men det är många liv som försiggår på nätet, på din datorskärm. Ett av dem släcktes idag.

Man kanske inte kan göra så mycket när man plötsligt ser eller hör om nån som tänker ta sitt liv. Man kanske inte kan eller ska lösa nån annans problem. Men man kanske kan lyssna, finnas där eller hjälpa till att hitta proffs-hjälpare.


Tecknen finns där. Vågar du titta?

                                                                                                                                                         Så tänk på det nästa gång. Jag menar, att det kan vara allvar. Det är ju aldrig fel att försöka rädda ett liv för mycket än att inte göra nånting alls. För de allra flesta som tar sina liv lämnar alltid en eller annan förvarning. Tecknen finns där om du tittar efter. Vågar du titta eller tittar du bort?

Read Full Post »