Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘forskarsidor’

Idag är det ett år sen det flyttade in folk i huset där jag jobbar. Ja, alltså, för att jobba, inte för att bo. Själv har jag bara jobbat här sen i februari. Vi bjöds först på förmiddagskaffe på Loftet. Jag är fascinerad av det mesta på Loftet, även armaturen…

Förmiddagskaffe intogs på ett loft.


Byggnaden Loftet har för inte alltför länge sen
inhyst fyrbenta, levande varelser. Nu är det mest tvåbenta här. Men jag tycker att det är kul att man har tagit tillvara på den här gamla byggnaden!

Takbjälkar.


Det är emellertid inte på Loftet 
jag i vanliga fall jobbar utan i ett hus som alltså fyllde ett år. Ett hus där det är synnerligen högt i tak…

Högt i tak.


Här finns också
skojiga lampor…

Skojiga lampor.


Uppe på toppen,
där jag sitter, går det mesta i limegrönt… Tur att jag har botat min limegröntfobi…

Tja… limegrönt var det här…


Nu ska jag snart flytta ifrån det limegröna,
en trappa ner. En stor fördel är att jag slipper se Friskis & Svettis från kontorsfönstret, men annars tror jag att jag nog lär sakna mitt kontor. Det är så mycket mitt i smeten. Nära prefekten, nära både forskare och doktorander, nära fikaplatsen… Det blir nog bra på fjärde våningen också. Hoppas jag…

Dagens lunch bestod av en sisådär-paj som ingick i själva ettårsfirandet. Men innan dess fick vi lyssna på tre kortföreläsningar av två forskare och en doktorand som var och en representerade en av husets institutioner. Mest imponerad var jag nog av den unga, kvinnliga doktoranden som gjorde bra ifrån sig mellan de båda äldre, manliga forskarna. Jag har skrivit en rapport om det hela på både svenska och engelska, men den finns på vårt intranät så den får du inte läsa!

Magen har varit besvärlig idag och flödet jämnt och kraftigt. Jag känner mig trött, så trött, men det är ju bara att vänta när det blir så här. Trött blir jag också för jag känner mig lite dragen åt två håll på jobbet. Det finns så mycket kvar att göra på institution 1, bara det att jag nästan redan avverkat månadens timmar där… Det blev inget gjort åt forskarsidorna där i eftermiddag. I stället skrev jag och skapade fyra sidor på intranätet om dagens evenemang, planerade lite inför institutionsdagen samt gjorde en liten intervju. Nog går det undan, alltid…

Köpte med mig kycklingspett innan jag åkte och hämtade Fästmön på hennes jobb. Vi mumsade och åt i godan ro, för jag skulle sen på ett öppet hus om fönsterbytet, stod det på lappen. HA! Det var ju bara det att det var ett informationsmöte och jag kom tio minuter försent. När ska styrelsen lära sig skriva korrekt svenska på inbjudningarna? Jag fick i alla fall de frågetecken jag hade uträtade och jag var hemma igen en trekvart senare.

Lite kvällskaffe med kanelbullar, såna där små goda Pågens-knyten, du vet, har det blivit. Nu ska jag se om mina Kickor & Pluttar har bloggat nåt idag innan jag bänkar mig för att se kvällens avsnitt av Dallas. Anna ser just nu på det föregående.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja det är tuffare än somliga tror! Inte som Mowgli säger i Disneys version av Djungelboken

Jag är tuffare än somliga tror.

Idag har den som fått Tjänsten tillträtt och jag sitter här och känner mig mest dum. Just nu sitter personen i möte med fru Chef1. Vad jag förstår finns det inte ens dator och inloggning. Och så förväntas jag sätta in personen i rutiner etc. Vilka rutiner? Här finns inga rutiner, här får man bara arbetsuppgifter sig tilldelad.

Jag har pratat med personal och ska få ett arbetsgivarintyg därifrån. Det behöver jag skicka in till mitt fack när jag har nyregistrerat mig på Arbetsförmedlingen den 1 februari igen. Samma jävla visa väntar… Ingen aning har jag när jag får a-kassa utbetalad heller, däremot vet jag att jag har ungefär tre månader kvar att få. Om jag är snäll och står med mössan i handen, vill säga. Snäll lär jag aldrig bli, men att stå med mössan i handen och buga börjar jag bli en fena på.

Januari innebär annars ett antal jobbtrådar att rycka i. Framför allt ett jobb är jag mycket intresserad av. Det är vid ett företag som har filialer över en stor del av Sverige och jag har en bekanting som jobbar nere på ett kontor i södra Sverige och trivs som en fisk i vatten! För övrigt väntar en intervju den här veckan och ett förutsättningslöst möte med fika hos en reklambyrå.

Mamma åker hem idag och jag hoppas att allt klaffar för henne och att Riksfärdtjänsten kommer när den ska och hjälper henne. Jag inser att jag borde ha tagit ledigt idag, men kände mig dumt nog plikttrogen att inställa mig på jobbet för att hjälpa en nytillträdd – som naturligtvis är inbokad på en massa andra möten och aktiviteter än med mig. (I know NOOOTHING, liksom.)

Nu i skrivande stund går all kraft åt till att bita ihop så att jag inte brister ut i gråt, typ, men förhoppningsvis har jag massor att göra redan i morgon. Då har jag i alla fall ett arbetsmöte på förmiddagen som ska rendera i en del jobb. Och så har jag ju lite kvar att avsluta vad gäller forskarsidorna. Jag och forskningsledaren ska dunka våra huvuden samman och försöka ta dem som inte svarat på mejl eller lämnat underlag i ett fast grepp i öronen.

Read Full Post »

Det var länge sen jag tråkade ut dig genom att berätta vad jag gör på jobbet. För trots allt försöker jag hitta kraft att åstadkomma nånting där även om jag naturligtvis inte satsar 200 procent längre – jag blir ju bara kvar januari ut. Mitt vikariat blev förlängt en månad och det är jag tacksam för! Men det löser inte mina problem på lång sikt…

Tills vidare försöker jag njuta av arbetsdagarna – för hur det än är älskar jag det jag gör! Den här veckan har det varit en hel del webberier. Jag har publicerat ytterligare ett par forskarsidor och gjort ett antal finjusteringar av sidorna på webben kring ett av våra större projekt. Vidare har jag jobbat en del i In Design. Jag kan inte förstå att jag har varit så rädd för det programmet, nånstans finns ju mina kunskaper uppenbarligen! Det tog till exempel inte lång tid innan jag kom på ett kortkommando för att snabbt röra mig mellan sidor… Så ärligt talat har det varit brister i självförtroende och självkänsla, inte i kunskaperna. Min hårdaste domare, jag själv, dömer mig hårt och ofta…


Om man ständigt får höra av sin hårdaste domare, sig själv, att man inte kan, så kan man inte heller… 

                                                                                                                                                           Den här veckan jobbar jag också med ett nyhetsbrev som ska vara klart före jul. Det är inte många dar att spela på, eftersom jag går på ledighet från den 22 december. Nu är alla texter skrivna och originalproduktionen är mer än till hälften klar. Bara huvudartikel och ledare ligger för granskning hos fru Chef1.

Det var lite ledsamt igår och i morse, för Fästmön och jag insåg att det lär dröja innan vi ses igen. Jag ska visserligen åka ut med julklappar, men det blir inte förrän den 23:e. Nyåret firar vi inte heller tillsammans – jag har ju mamma på besök och Anna har barnen hos sig. Nej, det är inte roligt att fira storhelgerna på var sitt håll, men sånt är vårt läge och såna är våra liv just nu.

Som vanligt var det bilköer i morse. Jag stod uppe i korsningen i säkert en kvart medan jag väntade på att få köra över vägen och in på området. Idag är det annars fredagsstämning på jobbet. Ett lite bedrägligt lugn före stormen, för de allra flesta har ju saker de behöver bli färdiga med före helgerna. Många är lediga och förmiddagens viktigaste ärende på agendan var husets fredagsfika. Idag bjöds det underbart gott bröd med goda ostar – skinkan dissade jag, förstås.

I kväll efter jobbet ska jag handla lite mat och gott till mammas ankomst i morgon. Därpå blir det städning, förstås. Strykningen sparar jag till i morgon förmiddag, för mammas Riksfärdtjänst – eller Riskflärdtjänst som Jontas  nog skulle uttrycka det – lär inte landa utanför förrän tidigast klockan 16. Det blir lite skönt att få en hel dag för sig själv. Lugnet före stormen… Eller bara ett bedrägligt sånt det också?..


Ett bedrägligt lugn före stormen..? 

Read Full Post »

Det var riktigt länge sen jag längtade så efter en fredag! Jag hade ett arbetsmöte med fru Chef1 i veckan och fick tydligt och klart för mig vad jag ska fokusera på den närmaste tiden. Det mesta har gått i raketfart och det känns härligt, för då slipper jag tänka på framtiden. Bäst av allt var förstås att få börja trycka ut forskarsidorna igår. Totalt handlar det om cirka 35 sidor på svenska och lika många (översättningar) på engelska. Igår publicerade jag ungefär 60. Detta är ett projekt jag påbörjade i september och levererade för kontroll i mitten av oktober. Och nu äntligen är det ute i cyberspace! Att jobba med de här sidorna har varit ett både roligt och tacksamt arbete. Roligt för att det har varit lärorikt, tacksamt för att det är så konkret. De flesta forskare har dessutom varit så snälla och trevliga och överseende gentemot mig som lekman och jag tycker att samarbetet har flutit på alldeles utmärkt. Jag har bemötts med respekt för min yrkesroll, på samma sätt som jag har visat dem respekt.


Respekt! 

                                                                                                                                                             Kvar att göra nu de två och en halv vecka jag är kvar här blir att skapa ytterligare några sidor på webben kring ett projekt. Det har föregåtts av diverse annat jobb inom samma projekt och i det här fallet, när jag ska samarbeta med en enda person, har det inte flutit på lika smidigt. Jag hade skrivit ett långt stycke här om vad som har krånglat, men beslutade mig för att ta bort det. När de här veckorna är slut lär vi aldrig ses igen, så varför ge personen plats på denna eminenta blogg? Jag kan bara hoppas att den som kommer efter mig hit har betydligt större auktoritet än jag, för annars blir det problem. Stora problem. Det finns ett bra ord på engelska för hur den här personen uppför sig, patronising. Jag tror att den svenska översättningen blir ungefär nedlåtande. Lite så är det.

I morse frågade Lisbeth, som egentligen heter nånting annat, om vi skulle ta en lunch idag. Trevligt! Inte för att jag var så hungrig, det var ju fredagsfika med mackor i morse, men ändå. Det här blev en riktig pratlunch. Väldigt skönt att gå iväg från jobbet och prata KULTUR med en person som är insatt och intresserad! Ytterligare en lunchdejt har jag på måndag, även det med en soon to be ex colleague.

I eftermiddag ska jag gripa mig an lite nyhetsbrevsmaterial. Ett sånt ska jag ju producera innan jag drar. Vidare är det lite blankettpill åt S som vi skulle ha tittat på igår, men det hanns tyvärr inte med.

I kväll ska jag hem och duscha och tvätta håret innan jag packar ut mig och presenter, väskor, dator med mera i bilen för vidare färd till Himlen. Vi har ju en 19-åring att uppvakta i morgon bitti, önskemat som ska inhandlas, kakor som ska bakas etc. Man kan ju tro att det är en 50-årsuppvaktning… Gissar att Fästmön och jag är så två inlagda sillar på lördag kväll i var sin soffa. Ett glas vin, sen somnar nog i alla fall jag in ganska hårt. Och ljudligt…


Ett glas rödvin, sen är det god natt, jord i morgon kväll, för min del… 

Read Full Post »

Så vart det kväller i stugan. Det är inte många timmar det är ljust så här års! Och här sitter jag och knaprar på middagen framför datorn. En middag som består av en näve pepparkakor av billighetsmärke från Tokerian. Smular gör jag som f*n i tangentbordet. Kanske tangentbordet är nästa datorpryl att paja, nu när skärmen och den trådlösa musen har gett upp? För övrigt spelar det ingen roll hur många pepparkakor jag äter. Jag blir inte snäll ändå. Fråga Di Humorlöse som blänger på mig varje gång vi ses. Och några till.


Annas pepparkakor äter jag tyvärr inte, men den mikroskopiska bildtexten säger ungefär att det är dessa pepparkakor man ska ta till när inga vanliga hjälper. Så jag äter fel sort, alltså.

                                                                                                                                                              Jag fick en kallelse till vården idag. Varför skickar de ut såna, egentligen? Tiderna passar ju ändå inte. Och dessutom har jag inte råd att gå. Det får räcka med tandläkarbesöket. Nån måtta får det vara på hälseriet. Fast jag borde kanske kontakta doktor Anders om en axelspruta igen, det borde jag nog. Det är ju så skönt när han sticker in en lång ¤%&/# sprutnål där det gör som mest ont i axelleden… Men han gör det fort och bra. Det har hållit i två år inklusive en husrensning och en flytt – det är inte dåligt!

Här ska jag inte bli långrandig. Jag har en strykhög att ta tag i. Och jag orkar inte höra fler kommentarer om varför jag stryker. För mig är det lika viktigt som att tvätta kläderna. Få mig inte att känna dåligt samvete för att jag pressar ner fibrerna i tygerna så att kläderna håller sig rena längre – samtidigt som de blir släta och fina! Jag gör som jag vill och du gör som du vill. För övrigt gillar jag ganska mycket att stryka, för jag brukar stå och tänka så bra då eller glo på nåt intressant program på TV eller så. Musik går inte alls längre, jag har blivit allergisk. Det funkar bara i bilen, men där är jag ju redan galen, så…

Äh, bäst att sätta fart så jag hinner med det jag ska innan det är dags att hämta hem Fästmön från jobbet klockan 20. I morgon bär det av till Himlen även för min del, men först till kvällen eftersom jag jobbar på dan.

PS Jag fick äntligen publicera majoriteten av de forskarsidor på svenska och engelska som jag har jobbat med sen i september. Ett sextiotal sidor är klara av cirka 70 totalt. Synd att jag inte ska vara kvar på jobbet, för då hade jag kunnat lägga en länk från min välbesökta blogg till jobbets hemsida.

Read Full Post »

I morse var det verkligen in i dimman! Det var ännu dimmigare än igår morse. På sina ställen såg knappt ett par meter framåt. Jag skulle ha velat gå ut och fota, men nu har jag ju tider att passa om morgnarna.


Det blir lite dimma på en inomhusbild från jättenäckrosens hem i Tropiska växthuset. En del av den ser du i den här bloggens header.

                                                                                                                                                                                                Fick en morgonpuss per sms av Fästmön. Den bar mig genom alla bilköer – i morse verkade det som om varenda bil skulle åt mitt håll…

I söndags köpte jag en liten egenbehandlingskur som jag inledde samma kväll. Jag vet inte om den gör nån nytta, men ingenting känns i alla fall värre. Däremot blev jag mycket fundersam när jag läste bipacksedeln, som sagt. Om man har eller har haft vissa åkommor som jag, till exempel blodpropp, är behandlingen inte lämplig. Men hur skulle jag veta det när detta inte står på förpackningen utan på en lapp inuti? Och varför sa apotekaren ingenting? Nej, lite skraj är jag nog och funderar på att mejla doktor Anders, trots allt.

Idag fortsätter finputsningen av utbildningssidorna. Några besked om forskarsidorna har jag inte fått av fru Chef mer än att hon stressat leende sa att hon inte har tid med dem just nu. I morgon har de legat hos henne en vecka.

Jag har fortfarande inte fått nåt mer konkret om framtiden än löftesrika ord från två håll. Skulle gärna vilja ha dessa ord på papper före tisdag. När det gäller Tjänsten har jag fått veta att det totalt är 41 sökande på två tjänster – många har sökt båda, men jag vet annars inget om fördelningen. Det är mycket spännande! Min fru Chef #2 tyckte att det var tillräckligt många, undslapp hon sig vid gårdagens morgonmöte. Självklart undrar jag vad det betyder – ligger jag bra till eller finns det nån värstingkonkurrent? Pirrigt!

Idag måste jag handla efter ”jobbet”. Har ingen lust, men jag behöver lite nödtorft. Lite mat, till exempel. Jag måste ju säga att jag både överraskade och överträffade mig själv igår med min matlagning – två kokta ägg.

                                                                                                                                                                                  PS En dimmig bild på ett gult träd fotade jag i förbifarten på väg till morgonmötet. Inte den bästa kvaliteten, men…


Gult träd i morgondimman.

Read Full Post »

Dagen började ju nästan så gott som med tårta. Prinsesstårta, för min del. På eftermiddagen fanns det några bitar kvar. Då provade jag en annan tårta som jag tror Fästmön kallar Carl Gustaf-tårta. Och så undrar jag varför jag är tjock…


Dagens andra tårt-slafs!

                                                                                                                                                           Carl fick en riktig långlunch, så jag såg inte så mycket av honom. Men han kom tillbaka fram på eftermiddagen och jag fick i alla fall ta en bild på honom och hans fina blomma. Den han menade att han nog har ihjäl på några dar. Tills jag upplyste honom om att det är en blomsteruppsättning som står i oasis och inte en krukväxt, så ja, den självdör nog. Om nån vecka, eller så.


Carl will kill his companion…

                                                                                                                                                              Det kändes vemodigt att säga hej då. Jag fick två kramar. Vi har kamperat ihop varje vardag i en och en halv månad. Det lär bli ensamt på måndag. Så ensamt att jag har bestämt mig för att delta i varenda morgonmöte uppe på avdelningen. OCH avdelningsmötet på tisdag när jag för övrigt ska ha en dragning om mina forskarsidor.

Jag fick en fin luva-tröja av Carl med ”företagets” namn tryckt på i rött mot blyertsgrå botten. Visst låter jag som Ingrid Schrewelius? Menjag kan ju inte visa den på bild här för då avslöjar jag ju min hemvist under vardagarna. Och än så länge vill jag inte att alla ska veta – även om en del säkert har gissat.

Stannade till på Tokerian och köpte räkor med tillbehör. Ringde mamma en för att kolla läget. Hade varit hemma en kvart innan Anna klev in genom dörren. Vi har ätit och druckit Chardonnay. Jag är trött som f*n, men ska försöka se Tyst vittne. Har ett glas vin kvar. Den slinker nog ner. Räkskalen är utburna. Jag vill bara sitta och vara med min älskling.


Rätt OK chardonnay.

                                                                                                                                                                          PS Jag fick en påse tortillas-chips när jag var och handlade med självscanner på Tokerian. Månntro de har börjat en charmoffensiv för att jag ska komma tillbaka som kund???

Read Full Post »

Older Posts »