Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘försäljare’

Idag regnade det inte. Stort X i taket! Men marken måste vara genomblöt, så nån utflykt med kaffe på en filt blev det inte. I stället kollade vi tidningen (nej jag tänker inte länka till lokalblaskan om jag inte får kommentera hos den och lämna länkar! HA!)  efter intressanta loppisar och hittade två stycken som vi bestämde oss för att åka och kika på.

Men först blev det ett besök på apoteket för Fästmön behövde medicin och jag fotkräm. Och så lämnade jag in Lotto – och fick veta att mamma och jag hade vunnit 21 kronor igår! Wow, liksom!

Det som var det bästa med den första loppisen, i Husbyborg, var att det var skyltat längs med vägen ända från andra rondellen hemifrån mig sett! Och det var faktiskt väldigt bra! När vi kom fram, tack vare alla bra skyltar, var det lätt att parkera. Det fanns ganska mycket böcker och en bok var det enda som fick följa med hem härifrån. Jag såg några små fina ryska saker, men alla prylar var liksom belagda med nån sorts fett. Och sånt är ju liksom inte roligt att köpa. Det var det dåliga med just den här loppisen, att grejorna kändes ofräscha.


Vic Suneson för fem kronor fick följa med hem från den feta loppisen, i alla fall. Visst är omslaget läckert?!

                                                                                                                                                               Dagens andra loppis var på Fyris Park utomhus, tack och lov. Jag har varit på två loppisar där inomhus och det går nästan inte att andas. Fy så äckligt! Men utomhus var det ganska trevligt och solen värmde oss faktiskt, om än lite av och till.

Som vanligt irriterades vi och vissa andra försäljare av såna där uppköpare som går och köper – och prutar jättefräckt! – fina saker bara för att sälja dem själva, till ett högre pris. Men se, den här vinylskivan var det ingen som ville ha:


Mina favoritflickor, men var är det tredje???

                                                                                                                                                            Jag såg en jättefin burk som jag tänkte köpa, men när jag kom tillbaka efter ett varv var den borta. Anna såg också en jättefin burk, men den var alldeles för dyr. Vi ägnade oss därför helt åt att glo – på saker och folk.

Folket var till 99,9 procent WT, det går inte att komma ifrån. Vi själva var diskret klädda i jeans och tjockis-svarta t-shirtar, men dem vi mötte räddes inte att klä sig liksom hur som helst. Värst var nog en överviktig mamma som drog en barnvagn. Brallorna var åtdragna runt buken som hängde över i ett rejält däck. Överdelen bestod av en åtsmitande aprikosfärgad top. Under magen hängde en bältesväska. Nej, våra tjocka magar och feta lår och stora arslen till trots kände vi oss super-snigga! Det blev en fika på det!


Sockerbullar och kaffe, inhandlade av en ung kille som var tusen gånger mer förvirrad än jag. Underligt att han fick nånting sålt överhuvudtaget…

                                                                                                                                                             Det fanns en del saker för barn – och för vuxna som gillar Katten utan mun. Vad sägs om dessa söta aftonväskor – eller plånböcker???


Hello Kitty för aftonbruk eller pengar.

                                                                                                                                                               Det fanns massor av spel och pussel. En del spel var roligare än andra.


Spelet till vänster gillade jag, spelet till höger kanske hade varit nåt för min coach??? (Retas lite.)

                                                                                                                                                               Jag såg även ett spel som kunde tänkas passa Slaktar-Pojken. Han har ju en stor fäbless för kokt potatis – NOT!


En het potatis för Johan?

                                                                                                                                                           Nej, vi strosade omkring och hittade ingenting annat vi ville köpa än burken som såldes till nån annan och burken som var för dyr. Jag fotade en helt onödig burk i Annas favoritfärg för att visa nåt som Svenska Tandläkarförbundet borde reagera på.


Nattgodis är väl inte bra? På natten ska man ligga med tandborstade och tandtrådade tänder och bettskena i käften, inte äta godis!

                                                                                                                                                          Slutligen hittade jag en flaska som var lika trind om magen som jag. Och man ser det i speglingen, faktiskt!..


Fotografen, med kalaskula, syns spegla sig i kulflaskan.

                                                                                                                                                               Nej, sen gav vi upp alla loppiga saker och for till ICA Maxi för att glo på nya varor. Där har vi nästan aldrig varit förr, fast Anna brukar tro att vi åker dit ofta. (Internt skämt.) Vi ville inte glo på mat, men av nån anledning glodde vi på leksaker. Är vi barnsliga, eller?..


Jag hittade Lilla My till extrapris, men köpte hennI* inte.

                                                                                                                                                                      På gosedjursavdelningen förfärades jag över vissa hiskeliga färger och nyanser på gosedjur, som jätterosa och turkos. Men Anna hittade ett riktigt gulligt djur att gosa med. Frågan är vem som är sötast – elefanten eller Anna?..


Två sötnosar, men den till höger i bild gillar jag bäst.

                                                                                                                                                                      Det enda vi kom ut med var klutt, det vill säga häftmassa, för 19:90. Varför 19:90 när det inte finns några tioöringar? Nåja, jag var hur som helst glad att jag kom ihåg kluttet för jag har tänkt köpa sånt länge. Nu gäller det bara att komma ihåg vad jag skulle använda det till…

Så skjutsade jag hem Anna till New Village innan jag for vidare Ut på Uppdrag, det nästa sista på ett tag. Hemma igen vid 16-tiden blev det på med en maskin tvätt, en kopp java, lite godis och en dusch. Nu lagar jag mat – lax, potatis, hollandaisesås med morötter, sparris och körsbärstomater. Det är därför jag sitter här vid datorn… Hoppas maten är klar snart, för jag börjar bli hungrig. Och jag vet att Anna sitter i vardagsrummet och tuggar på lördagsgodis, för hon svarar med enbart konsonanter när man frågar hennI nåt, typ…

Mmmmmmmmmm…

                                                                                                                                                                  *hennI = småländska för henne

Read Full Post »

Förmiddagen har gått i Salighetens blandnings tecken. Mitt största orosmoment var ett utkommande till den kära, vänliga mammakusinen B. Jag skulle inte ha varit nervös. Jag fick ett svar som rörde mig till tårar! Och nu känns allt så mycket lättare och enklare – jag avskyr nämligen att inte få säga sanningen, berätta som det är. Att jag inte har gjort det tidigare beror på hänsyn till mina föräldrar, nu på senare år min mamma. Jag kan bara säga att åter har det visat sig att människor inte är onda utan goda. Och dessutom är jag släkt med de goda!


Nästan ToffeLhjärtan till mammakusinen B!

                                                                                                                                                               För övrigt bloggade jag ett tegelstensinlägg om gårdagen – hoppas du har orkat traggla dig igenom det. Jag var så förundrad igår över kläder…

På tal om kläder tvättar jag just nu. Och så har jag försökt packa lite. Eller kanske mest att jag har funderat över vad jag ska packa i min lilla hjul-väska. Jag har hittills slängt ner några strumpor – ja, kvällarna blir kalla nu! – och några t-shirtar, allt i tjockis-svart, förstås. Däremot hänger en mörkblå Lacoste intill och en ljusblå Lacoste befinner sig i tvättmaskien i skrivande stund. Ja, som du ser har jag ingen vidare varierande smak – antingen är det t-shirt eller piké, svart eller blått. Suck…

Håret är flottigt, lingonen är besvärliga och jag har ont magen idag. Sitter och funderar på att hasa över till apoteket och kolla om de har nåt som gör att lingonen trillar in lite långsammare. Detta med tanke på kommande folkmassor och bajamajor…

PS Jag har snoppat av en försäljare från Telia också! Jag talar inte med försäljare på mobilen eller telefonen.

To be continued…

Read Full Post »

Dagen är solig och varm! Och Fästmön har semester så vi tänker oss en tur neråt stan igen. Bara strosa omkring, kika lite bland försäljarna och loppisstånden på Vaksala torg och lite annat.

Jag har försökt ringa Mekar-Bruden i två dar nu för att få en vägbeskrivning, men har inte lyckats få tag i henne. Det oroar mig liiite, men Anna säger att det bara är mitt kontrollbehov som bråkar med mig och att vi ju faktiskt har bestämt måndag kväll för bilmekande.


Här kanske jag hade hittat ett par riktigt billiga framdäck..?

                                                                                                                                                        Vidare insåg jag att min sedvanliga lägenhetsvakt också ska ut på påskresa och fräck som jag är ringde jag Annas mamma. Skulle behöva nån som tar in tidning, post och vattnar mina krukväxter. Och Annas snälla mamma sa att det inte var några som helst problem – det är ju promenadavstånd.

Nu återstår bara att ringa min egen mamma för att kolla läget innan vi ger oss ut i aprilsolen.

Ha en go lördag, alla!

Read Full Post »

Nu har jag dragit mig tillbaka till bädden. Bakom ryggen ligger en kokhet vetekudde och jag måste säga att dess värme har gjort under för min rygg i kväll! Men jag har fortfarande så pass ont att jag inte kan lyfta vänsterbenet mer än typ tio centimeter från golvet. Det är väldigt svårt att klä på sig och väldigt svårt att torka sig i rumpan, för att tala klarspråk. Inte för att jag behöver lyfta på vänsterbenet när jag torkar mig, men jag måste vrida mig konstigt.

Mamma och jag har glott på del två av Morden i Sandhamn och det blev väl snäppet bättre TV-deckare i kväll. Men bara snäppet. Och snäppet är nog Alexandra Rapaport. Hon liksom glänser. Resten är lika matta som de falska briljanterna i mina öron.


Manlig skådespelare 1, Alexandra Rapaport och Manlig skådespelare 2, Sonen Malmsjö. Så ungefär glänser mittentjejen jämfört med resten!

                                                                                                                                                      Och f*n så less jag är på att försvara mig och min ekon0mi! Varför är det så komplett omöjligt för somliga att förstås att man kan ha höga utgifter varje månad utan att man lever lyxigare än folk i allmänhet? När man lever som ensamstående måste man liksom bära alla kostnader själv. Fästmön och jag bor inte ihop. Hon sköter sin ekonomi, jag min, men vi hjälps åt ibland. Jag har redan ”bjussat” på alldeles för mycket info om min privatekonomi, så jag tänker inte bjussa på nåt mer. Men jag tycker fortfarande att det är för j***igt att man inte går runt på mindre än en tredjedel av den lön man hade under ett par år. (Innan dess var det minsann ingen lön att skryta med.) Och jag kan inte påstå att jag är stolt över sossar, rödgröna eller SD efter att ha försökt tolka och förstå deras beteende kring frågan om att eventuellt höja a-kasseersättningen. Nu blev det ingenting i stället. Bra jobbat NOT! 😈 För övrigt vill jag inte alls ha ersättning från a-kassan utan jag vill jobba.

Inte heller vill jag nappa på Bredbandsbolagets senaste erbjudande om… DÄR stängde jag av öronen när försäljaren ringde. Jag vet liksom inte hur många gånger om året det ringer säljare från Bredbandsbolaget. Snälla fatta, jag har bredband hos er och vill inte ha nåt mer/nåt annat. Ni har ju ingen fungerande telefonsupport och jag har fortfarande inte lyckats fixa mer än ett av de fem e-postkonton som följer med mitt abonnemang. Överväger för övrigt att säga upp fasta linan och nöja mig med det mobila eftersom jag är bunden cirka elva månader till med det abonnemanget. Ja, en dålig affär av mig, men jag blev rådd av min coach att köpa en liten bärbar dator med mobilt bredband. Och nu sitter jag här och betalar det varje månad.

DESSUTOM HAR JAG ONT I HALSEN! Tror jag. Och så längtar jag efter Anna som är hemma med två superfebriga barn och två friska och som försöker fixa all julmat NU – ifall hon själv skulle bli sjuk om ett par dar…

Jag är visst lite arg idag…


Tanten är visst lite arg idag…

                                                                                                                                                        Och som sagt, rik är jag inte, och inte är jag snygg heller. Jag mår smått illa när jag tittar ner på min bara överkropp där allting hänger i tunga klasar neråt. Typ.

PS Nämnde jag att jag har ont i högeraxeln också???

Read Full Post »

De här senaste dagarna har onekligen gått i en rasande takt! Och ändå känns det som om jag har svårt att få nånting gjort. Ibland känner jag att jag vill prioritera möten med människor, ibland får det gå bort av olika orsaker.

Igår eftermiddag träffade jag L på Tokerian. Vi har som vanligt MASSOR att prata om när vi ses och vi kramas och gillar verkligen varandra. Men som våra liv ser ut nu har vi knappt tid för nåt möte oss emellan. Fast vi TAR oss tid då och då, till omgivningens förtret ibland. Igår var det emellertid min tur att bli återkallade till verkligheten genom att mamma ringde mig på mobilen.


Mamma ringde och återkallade mig till verkligheten.

                                                                                                                                                           Idag har jag varit på ett intressant möte. Det var en anställningsintervju, helt enkelt. Spännande att möta en helt ny arbetsplats med intressanta och för mig nya människor! Besked får jag den här veckan och det är en helt del att tänka igenom för båda parter, tror jag… Det gäller att inte vara rädd för möten med människor…

Rädd för möten med människor tror jag man är på det där stället där man inte förmedlar jobb men där ”företaget” heter nåt i den stilen. Jag fick ju brev i fredags som jag svarade på per e-post samma dag eftersom jag gissade att man inte var på plats. Det var uppenbarligen en korrekt gissning, för svar kom i eftermiddags – per e-post. Det jag kan förvänta mig framöver är inte ett möte utan att en bunt papper skickas hem för påsyn. Ty nu är min handlingsplan inaktuell och en ny ska tas fram. Det är viktigt med papper. Det är VÄLDIGT viktigt med papper. (Fast det är inte så bråttom. Med snigelpost tar det en fyra, fem dar för papperen att komma fram…) Men det jag tror att man glömmer bort på ”företaget” ifråga är att det ärn ÄNNU VIKTIGARE med möten mellan människor. Nu var det jag själv som avbokade mötet sist, i början av året. jag bad att få slippa komma dit eftersom jag blev som ledsen i flera dar efteråt. Idag vet jag inte om jag skulle bli gladare efter ett möte där, men min situation är onekligen en annan och jag är inte längre i en position där jag kan välja. Så länge det bara handlar om papper och planer som ska revideras känner jag mig nöjd. Och min handläggare och jag slipper träffas.


Nya papper att kika på. Gissningsvis tar snigelposten som vanligt fyra, fem dar på sig. Det gäller att inte ha bråttom här i livet.

                                                                                                                                                       Och så ett sista möte. Idag har en försäljare ringt. Tre gånger idag, såg jag på nummerpresentatören. Jag har Nix på min fasta telefon, men eftersom jag är kund hos företaget har man all rätt att ringa. Men då ska det argumenteras igen! Och trots att jag var tydlig med att jag inte kunde ta ställning i en viss konsumentfråga eftersom jag överväger att säga upp detta abonnemang, började personen försöka pracka på mig ett avtal. Om säljaren ÅTMINSTONE INTE hade läst innantill med en röst som lät som om han hade kronisk övre luftrörskatarr… Om h*n åtminstone hade svarat på mina frågor och inte kommit med motfrågor… Om h*n hade varit ett uns LYHÖRD, då kanske vi hade kunnat kommunicera. Till slut fick jag bli otrevlig och säga

jag är inte intresserad så sluta argumentera med mig!

och lägga på luren. Jag kände mig jätteelak, men den här typen av människor gör mig heltokig!

Fästmön är skjutsad till jobbet efter en halvt om halvt misslyckad julklappsshopping på stan idag, vad jag förstod. Nu ska jag ringa mamma och avlägga rapport och därefter blir det skurning av två stycken våtutrymmen. Strykhögen fixade jag medan Anna och jag fikade lite i eftermiddags.

Read Full Post »

« Newer Posts