Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘förra arbetsgivare’

Nej det blev inga nålar i hälen idag. Jag och Nål-Janne diskuterade fram och tillbaka. Uppenbarligen hjälper inte akupunktur och jag behöver få nån annan smärtlindring. Enligt min sjukgymnast lär husläkaren ordinera paracetamol och ibuprofen i kombo, nånting som min mage inte accepterar. Men, i morgon lär jag få ringa mottagningen och höra om det finns nån annan form av medicinsk hjälp jag kan få.

Jag är så less på de begränsningar som smärtan i hälen ger mig – jag har ju liksom lite andra, svårare åkommor att tampas med. Som det är nu kan jag inte ens ta en promenad för att rensa skallen från jobbiga funderingar och oro. Hälen gör för ont.

Sjukgymnasten sa att jag behöver gå på kryckor. Två, kryckor, alltså. Detta för att jag ska kunna minska belastningen på den onda hälen, men ändå sluta gå på tå med ena foten – eftersom det kan ge inflammation på annat ställe på benet.

Jag äger en krycka. Han tyckte att jag skulle kontakta min förra arbetsgivare och be att få låna en till.

Aldrig i livet!

var mitt svar.

Så därför undrar jag om det är nån som har en simpel, jävla krycka att låna ut så jag får ihop till det stöd jag behöver för att avlasta hälen. Typ en kompis till den på bilden här intill. Jag lovar att lämna tillbaka den när skiten är över – för det går över, det har i alla fall sjukgymnasten sagt.

Jag ser inte fram emot att krycka fram på jobbet, för om jag ska vara kvar måste visa att jag är pigg och alert. Hur pigg och alert ser man ut att vara när man går på kryckor? Inte nåt.

Eftersom jag kom hem lite tidigare idag passade jag på att gå till soprummet samt till BRF-brevlådan, en promenad på normalt högst 15 minuter. Det tog mig en halvtimma. Jag gick inte på tårna, jag belastade hela foten. Efter tre steg kändes det som om den där kniven kördes rakt upp i foten igen – för varje steg jag tog med vänsterfoten. Joru, jag kan lova att det kom ett antal tårar, men det var nog ingen som såg, för det skymmer ute.

Nåt besked av annan art har inte kommit idag heller, inte via snigelpost, i alla fall. Jag kom på att man nog endast har mitt gamla mobilnummer, men jag har den laddad fast på ljudlöst hemma och kollar av den varje kväll. Hittills är det bara säljare som har ringt – så himla skönt att inte behöva svara! Framför allt inte på såna säljare som vill sälja pensionsförsäkringar till mig, det känns som ett stort jävla hån som läget är.

Nu ska jag gå och skrubba badrummet och duschrummet/toan. Det tar inte bort smärtan, besvikelsen, frustrationen eller tårarna, men det blir i alla fall rent.


Livet är kort.

Read Full Post »

… som har messat, mejlat, lämnat grattiskommentarer här, skickat kort, skickat presentkort, gett mig paket och presenter! Ni är bäst! Titta så mycket jag har fått:

Presentbord.


Finaste akvarellen
kom från Klara, den med Kiss och Bajs, finaste kortet från Maria, största kortet från fru Klon, bästa hårda paketet från FEM, mest musikaliska paket från mammakusinen B och finaste orange prylen från Fästmön

Den här lilla hoppande gubben i sniggt orange ska jag har roligt med!


Nu återstår bara
att försöka klura ut vem som har sänt mig presentkort till Saluhallen, för tänk, varken Anna eller jag kan läsa namnet under 😳

Finaste tackan var av guld och riktigt tung och den fick jag av Anna. Den hänger redan runt min hals.

Finaste tackan av guld.


Nu ska vi packa oss iväg.
Men än en gång, ett stort TACK till alla som har varit med och gjort den här dan till en av de bästa födelsedagar!

Men tacket exkluderar min förra arbetsgivare. Det var inte särskilt roligt att få mobilsamtal om en arbetsuppgift jag gjorde för över tre år sen… Dags att uppdatera den information ni har på nätet lite, eller? Jag bad den som ringde att hälsa från mig med Onda Toffelögat. Att just idag få detta samtal gjorde extra ont eftersom det påminde om andra tider och det tack jag inte fick för alla de 23 år av mig liv som jag gav företaget ifråga. Hoppas ni skäms riktigt rejält!

Read Full Post »