Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘förr’

Ett citerande inlägg.


 

Dagens citat kommer från 1999. Jag hittade det i en bok som fångade mitt intresse och inhandlades för fem (5) kronor. Och även om den handlar om händelser som kom i dagen för 20 år sen känns den väldigt aktuell. Om det nu ändå hade funnits några riktiga journalister kvar…

Britt-Marie Citron kommer till Metropolen Byhålan och Motala tidning hösten 1994 för att som reporter bevaka Motala kommun. Jag hoppas att det finns möjlighet för mig att skriva mycket mer om boken sen när jag har läst ut den. Idag lyfter jag bara fram ett citat ur boken som handlar om Motala tidning. Före citatet har Britt-Marie Citron förklarat konkurrenssituationen mellan Motala tidning och Corren. Som en extra krydda piffades konkurrensen upp av att Corren nyligen förgäves försökt köpa upp sin konkurrent. År 2008 köpte NTM-koncernen Corren. Både Corren och Motala tidning, som numera heter Motala & Vadstena tidning, ingår i det som kallas Östgöta Media AB.

År 1994 anses det lite finare i Motala att läsa Corren. Trots detta är Motala tidning större:

[…] Men de flesta Motalabor har vuxit upp med Motala Tidning och vanans makt bryter man inte så lätt. Motalborna hyser en hatkärlek till sin lokaltidning. Tompåsen, säger de föraktfullt, den är som gubbkalsonger, det står inget i den. Men de fortsätter ändå att prenumerera. […]


Jag undrar hur det är idag… Eller nej jag VET. Corren har lagt ner de flesta av sina lokalredaktioner och i Byhålebladet och Byhålenytt kan en läsa exakt samma artiklar… Det var roligare förr, liksom.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en årligen återkommande radioserie och om en älskad liten röd stuga med vita knutar.


 

Kullamannen

Nej Kullamannen får inte sommarprata, men tillhör min barndom – precis som Sommar i P1!

Förr i tiden tror jag att man lyssnade mer och oftare på radio. Jag minns somrarna i vår lilla sommarstuga i Varamon, på den tiden Varamon var ett sommarstugeområde och inte ett lyxvilleområde. Visst hade vi TV där, men man var ju ute så mycket på sommaren. TV blev sekundärt. (Fast när Kullamannen gick, satt även lilla Tofflan klistrad framför rutan och blev skitskraj.)

Men radio kunde man lyssna på utomhus. Och det gjorde vi! Sommar i P1 var ett av programmen jag minns. I sommar går den 56:e säsongen av programserien och idag presenterades årets sommarpratare vid en presskonferens klockan 13. Min spontana reaktion var att jag inte blev så väldigt upphetsad eller imponerad. Ibland förstår jag inte hur man gör urvalet, riktigt.

Dessa sommarpratare ska jag i alla fall försöka lyssna på:

20 juni: Lena Olin

27 juni: Mona Malm

29 juni: Tom Alandh


4 juli: Liza Marklund

6 juli: Nina Hemmingsson

16 juli: Leila Lindholm

28 juli: Hans Mosesson


3 augusti: Åsa Jinder


Sen vet jag
att jag brukar bli glatt överraskad när jag bara chansar och sätter på radion utan att kolla i förväg vem som sommarpratar!


Här kan du se hela listan över alla sommarvärdar 2015.
 Vilka tänker DU lyssna på???


Här nedan kan du se vår sommarstuga Tallbacken då och nu:

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en krånglande Twitterapp.


 

Uppdaterat inlägg: Jag gjorde en smärre uppdatering av iOS på iPhonen till version 8.1.3. Då funkar Twitterappen som den ska igen. Märkligt att ingen bredbandsexpert ”tipsade” mig om detta…

 

 

Bredbandsexperten loggaJag kokar. Kinderna är högröda och blodet bubblar. Det har uppstått ett tekniskt fel och jag hittar ingen lösning. Just att jag inte hittar nån lösning är det som irriterar mig mest. Inte ens Bredbandsexperten kunde hitta nån lösning… Så nej, Bredbandsexperten, ni får det INTE att funka – trots att det står så på er webbplats. Men 19 spänn i minuten tog ni. Jag bävar för räkningen.

Twitter loggaDet började med att jag gjorde en helt vanlig uppdatering igår förmiddag av min Twitterapp. Inget konstigt med det. Jo – den slutade fungera. När jag kör trådlöst via min router. Om jag stänger av kontakten med mitt wi-fi på mobilen funkar appen. Jag har provat omstarter av såväl router som mobil, men inget hjälpte. Så idag på seneftermiddagen tog jag mig i kragen och ringde efter hjälp. Man ska ju ta hjälp när man inte kan själv, har jag hört… (<== viss självinsikt)

Bredbandsbolaget loggaI ungefär trekvart satt jag i telefonkö till min bredbandsleverantör Bredbandsbolaget, för det är liksom där problemet ligger. Appen funkar nämligen hur bra som helst när jag kör trådlöst – via andra bredbandsleverantörer… Det har jag nämligen provat idag. Till sist kom jag fram och fick prata med en pöjk. Han testade alla möjliga saker och jorå, han kunde se att det var lite dålig signal i mitt trådlösa nät. (Ibland får jag ingen kontakt när jag till exempel spelar eller så.) Jag fick

reseta routern,

det vill säga

återställa och starta om modemet,

som man sa förr. På baksidan finns ett litet jävla hål och det skulle jag peta i. Med ett gem i tio till femton sekunder. Om det hjälpte? Nej.

Twitter

”Glad såsom fågeln i morgonstunden…” är jag INTE!

 

Till sist gav pöjken upp och hänvisade mig till svindyra Bredbandsexperten. Och det enda den experten kunde be mig testa var att ominstallera Twitterappen alternativt hela mobilen. Jag ominstallerade appen. Då fungerade den via wi-fin. I tre sekunder. Nu är den likadan igen, det vill säga den fungerar om jag stänger av wi-fi-kontakten på iPhonen.

I tre sekunder jublade jag. Då dök min mejlleverantörs server, så jag kunde varken skicka eller läsa e-post heller. Men tack och lov har jag varit med förr och vet en bakväg in. Det där med att ta hjälp… det gäller bara i vissa sammanhang, korrigerar jag mig nu…

Vilket påminner mig om att det är dags att laga mat. Koka potatis och steka fiskpinnar kan jag nog utan vare sig gem eller att reseta. Tur att spisen inte är trådlös.


PS
Bredbandsbolagets webbplats fungerar inte i alla webbläsare. Bra och förtroendeingivande, va..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fritt inlägg.


 

Det är fri fredag idag för somliga (läs: Fästmön). Andra (läs: undertecknad) måste harva på och söka jobb som vanligt. Men det har jag gjort nu på morgonen, med viss framgång. Det har blivit betydligt glesare med lediga jobb inom min bransch. Jag får leta längre och längre från Uppsala där jag bor. Tanken på att pendla lockar inte alls – jag vet vad det gör för mitt redan minimala sociala liv. Fast om valet står mellan ett jobb eller att vara arbetslös blir förstås jobbet mitt val. Jag behöver en inkomst, helt enkelt!

Sibyllamåltid

Min Sibyllamåltid: kycklingburgare med strips och ekologisk mellanmjölk.

Tills vidare tränar jag på att leva snålt. Det är faktiskt ganska utmanande och lite roligt. Roligt, därför att jag måste hitta vägar att klara ekonomin. Vägar, som man knappt behöver tänka på när man får en lön varje månad. Det är i princip slut med uteätningar, för sånt är ren lyx i tillvaron. Fast igår gjorde vi ett undantag: vi åt på Sibylla i Librobäck. Skälet var att jag hade fått rabatt-kuponger. Som den tant jag är låter jag inte såna förfalla utan använder dem – om det är nåt jag vill ha. Och igår ville jag prova Sibylla.

Det enda på menyn som jag kunde äta var förstås en kycklingburgare. Jag fick en hel meny – burgare med bröd och grönt – och dessvärre gris i form av bacon – strips och dryck (för min del ekologisk mellanmjölk). Anna valde nån pepprig 90-gramsburgare som var god, men i hetaste laget. Min kycklingburgare var också jättegod – förutom bitarna av gris. Därför är det bra om varje mål beskrivs ordentligt i menyerna, tycker jag. Det känns liksom inte trevligt att behöva spotta ut mat vid bordet…

Förutom grisbitarna smakade maten bra. Lokalen var fräsch och det sprang unga pojkar och svabbade golv och torkade bord och stolar hela tiden. Det var rent. Efter hand ramlade det in ganska mycket folk, men det var ändå ingen lång väntan på maten. Matgästerna var av blandade sorter – allt från tjocka tanter med rabattkuponger via barnfamiljer till kroppsarbetare iförda sina icke helt rena arbetskläder.

Det sammanlagda Toffel-omdömet är att måltiden var väl värd de 49 kronorna. Det som drar ner omdömet är att det inte framgår i menyerna vad som finns mellan bröna, så att säga, på burgarna. Men… nästa gång vet jag och kan säga till om minus bacon. Hit åker jag definitivt igen!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

PS Sibylla i Librobäck var ju inte som Sibylla förr – en kiosk med genomskinliga, värdelösa plastgafflar som alltid gick av och flottiga, feta pommes frites… Därmed inte sagt att det var bättre förr…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett omvärldsspanande inlägg.


 

I hörnet där jag sitter händer inte mycket. Om jag inte hade haft möjligheten att spana på omvärlden via nätet hade jag dött av leda för länge sen. Här inne pysslar vi i våra små fyrkanter. Där ute, in The Real World… Det är där saker och ting händer på riktigt. Häng med på min runda – eller sitt kvar.

tågräls

♦Störningar i tågtrafiken. Ja, ja vi har hört det förr. För att alla ska slippa jobba och skriva så mycket kanske det är enklare om vi skriver när tågtrafiken går som den ska. Och ja, det låter luttrat, men nu får det snart för höge Farao vara nog. Tycker jag. Vad är problemet? Och trots all ny teknik – var det faktiskt bättre förr???

♦Bankomater utslagna. Men vaff… Idag var det andra gången på kort tid som även bankomaterna drabbades av… störningar och inte fungerade. Det skedde naturligtvis också timmarna runt lunch. Har bankomaterna möjligen drabbats av tågsjukan?

trosor

♦Kalsongattack i Enköping. Troschocker har vi hört talas om. Nu kontrar männen med kalsongattacker. En polis i Enköping utsattes av en sådan när han skulle avvisitera en man och arrestera honom. Den omhändertagne kastade alltså sina kalsonger på polismannen.

Lyktstolpe♦Berusad man i lyktstolpe. Egentligen är det tragiskt, men… Kanske är en av lyktstolparna på Stora torget i Uppsala bättre som Speaker’s corner än den officiella platsen för att tala i stan? (Var det officiella Speaker’s corner finns idag är lite oklart. Tidigare var Speaker’s corner beläget på Vaksala torg, utanför Uppsala Konsert & Kongress, men har flyttats eller ska flyttas mer centralt.) Den berusade mannen fick i alla fall uppmärksamhet i lokalblaskan – som också länkades till från Tofflans blogg.

roliga strumpor svarta m ögon

♦Dagens vardagskomplimang. En av gästerna på restaurangen till personalen som tog beställningen och betalt för maten:

 

Du har fina ögon.

Vi var flera som liksom kom av oss i det vi gjorde just då… Men visst var det gulligt?

♦Slutligen… Tack, alla besökare! I skrivande stund har den här bloggen fått så många besök av er att det bara fattas 85 400 till miljonen. När miljonen uppnås blir det fest – och ridå!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Om dagen idag, fast förr om åren.


Idag är det den 8 november 2013.
Av nån anledning ringer en klocka nånstans inuti. Jag fick ge mig ut i cyberspace för att kolla om det är nåt särskilt med just det datumet, årets trehundratolfte dag (trehundratrettonde om det är skottår)…

  • Tja, det första jag ser är att Stockholms blodbad ägde rum den 8 november 1520. Aj då… Bäst att hålla i huvet, typ…
  • Men samma dag, fast 1542, sluts en vapenvila i Dackefejden under ett års tid.
  • Bram Stoker, som skrev Dracula, föddes den 8 november 1847.
  • På dagen år 1887 får uppfinnaren Emile Berliner patent på ajfånen grammofonen!
  • Två år senare, 1889, blir Montana den 41:a delstaten i den amerikanska unionen den 8 november.
  • År 1923 genomförs den så kallade Ölkällarkuppen i München den 8 november. Då gjorde de tyska nassarna ett kuppförsök. Några år senare, 1939, firade Adde & co Ölkällarkuppen. Och då gjordes ett misslyckat attentat mot Adde själv. Vem vet hur det hade blivit med krig och fred om det attentatet hade lyckats..? Och sex miljoner judar hade levt liksom ett okänt antal tusen HBTQ-personer…
  • Den 8 november 1960 vinner John F Kennedy presidentvalet över Richard Nixon. 
  • Sex år senare, 1966, men samma datum, invigs Älvsborgsbron av dåvarande kommunikationsministern Olof Palme.
  • Men bäst av allt… Den 8 november år 2008 förlovade Anna och jag oss!
marsipanros

Anna är rosen på min tårta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Att barndomshemmet är borta – så tillvida att det är sålt – känns mer än jag har kunnat skriva om. Liksom de vackra tavlorna med mera som gick på auktion i torsdags. Vi har ännu inte fått nån rapport från den, så vi vet inte hur det har gått, men ändå. Allt är borta.

Det var heller ingen höjdare att åka bort till huset i söndags med nycklarna och se hur de rev ut del efter del från min barndom… Jag trodde verkligen inte att det skulle kännas, för jag hade mammas bästa för ögonen. Men den som har fått för sig att jag är en känslokall typ känner mig inte alls. Det är bara det att jag inte alltid visar mina tårar.

Mamma hade gjort iordning en påse med saker till mig och man kan säga att de blev ett litet potpurri på min barn- och ungdom. Jag öppnade inte påsen förrän igår kväll. Först hittade jag en klänning!


Min smutsrosa dopklänning, snart 48 år men håller fortfarande ihop.

                                                                                                                                                     Mamma hade också räddat min lilla röda kälke – fast den låg inte i påsen – som min morfar snickaren gjorde till mig när jag var nånstans mellan tre och fem år, gissar jag. Den vilar numera överst på hyllan i min hall.


Fullt funktionsduglig med styrbar ratt är min lilla röda kälke! Till och med originalsnöret sitter kvar, det som mamma och pappa tvingades dra mig med.

                                                                                                                                                              I påsen hittade jag också bland annat ett par leksaksnallar, min konfirmationssjal och två Allers-romaner*. Och så låg min allra första tappade tand där, i en genomskinlig ask, sparad av min pappa. Lillans bok var rolig att bläddra i, men jag undrar varför alla mina teckningar till tomten låg inuti boken..?


Lillans bok – proppad med småbarnsinfo om Tofflan och med brev, böcker jag tillverkat och teckningar, många av dem till tomten. Konstigt…

                                                                                                                                                               Det blev en resa nerför Minnenas aveny…

Men att komma hem innebar också att se och känna att jag var efterlängtad här. Min Fästmö hade köpt en vacker ros och ett säkert svindyrt Amarone-vin och så hade hon tillverkat ett fint kort med ett rött hjärta på. Är hon bäst, eller?!.


Detta är Nu: en ros, ett vin och ett kort med kärleksord.

                                                                                                                                                           *Allers-romaner = en sorts tantsnuskböcker som gick som följetong i veckotidningar och sen gavs ut i pocket, billig kiosklitteratur

Read Full Post »