Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘förmedla jobb’

Ja det är ju semester, men jag kan inte låta bli att spana i omvärlden. Här tycks ju hända så mycket tokigt och slugt att jag blir alldeles… jaaa… inte tyst, ingen kan tysta mig, men paff… Här kommer ett urval som Petite (nåja…) Moi har gjort:

  • Så rätt träffar vädersajterna. Vädret ja… Det tycks vara det viktigaste just nu. Dagens Nyheter toppar med en artikel om hur bra – eller hur dåligt – vädersajterna spår vädret. Aftonbladet skriver också om vädersajterna. Har vi inget annat att prata om än vädret..?
  • Utförsäkring för andra gången. I höst är det dags igen – att utförsäkra sjuka från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. För andra gången. Det handlar om tusentals människor och många av dem är sjuka på riktigt, för sjuka för att jobba. Visst är det bra att ompröva beslut, men… Patrik är 42 år, har svårt diskbråck och är en av dem som utförsäkras för andra gången. Men hallå! Lägg krut på fuskare i stället för sjuka!!!
  • Blodet som myggorna älskar. Mygg älskar vissa blodgrupper. Det har i alla falla japanska forskare kommit fram till. Blodtypen 0 är populärast bland myggen, minst populär är blodgruppen A. Blodsugare… jag svimmar bara jag ser en droppe…
  • Operatörer i otakt med datalag. Den 1 maj införlivades EU:s datalagringsdirektiv i svensk lag. Syftet: att hjälpa polisen att lösa brott. Och det kan ju polisen behöva, för vad jag förstår är man inte så bra på det. (Påminner lite om Arbetsförmedlingen, som inte – och nu till dagens underdrift – är så bra på att förmedla jobb – det ingår ju inte i deras arbetsuppgifter.) Men lagen är illa skriven och detta gör att lagringen av sånt som vem du sms:at, mejlat eller ringt till en viss tidpunkt är försenad.
  • Telenor gör det igen. Det vill säga en anställd är otrevlig mot en kund. Den här gången handlar det om Annette som ville byta abonnemang. Annette är visserligen norsk, men ”fuck you” förstod hon. Och det var precis vad säljaren avslutade samtalet med.

Read Full Post »

Inte ett dugg förvånad är jag när jag läser tidigt i morse om att Arbetsförmedlingen misslyckas med en av sina viktigaste uppgifter: att hjälpa långtidsarbetslösa att få jobb.

En intern rapport hos Arbetsförmedlingen om nästan 600 långtidsarbetslösa visar att ungefär hälften inte har fått jobb. Och bland de utlandsfödda har över hälften lämnats att klara sig själva. Biträdande generaldirektören Jan-Olof Dahlgren menar att det beror på att antalet arbetslösa har växt så snabbt att Arbetsförmedlingen inte har tillräckligt med personal att hjälpa dem. Eller hjälpa och hjälpa, det handlar väl inte om att Arbetsförmedlingen som myndighet ska hjälpa nån, den ska väl göra sitt jobb? Eller? Men jag minns ju vad en av mina handläggare svarade på min fråga om Arbetsförmedlingen gör och om den ägnar sig åt att förmedla jobb, med tanke på dess namn:

Nej, vi förmedlar inte jobb.

fick jag till svar. Klart och tydligt.

Men redan i höstas fick Arbetsförmedlingen resurser och bland annat anställt 2 000 nya medarbetare. När dessa

kommer in i arbetet

tror Jan-Olof Dahlgren att det kan bli bättre. Hur lång tid ska det ta, dårå, om man har haft extra resurser sen hösten 2011??? Är det inte dags att sluta kalla medarbetarna nyanställda när det är juli 2012?

Man kan ju inte heller låta bli att undra om dessa senast anställda var långtidsarbetslösa eller inte och att detta i värsta fall var ett sätt att putsa siffrorna… Nåja, jag hoppas att det kan göra sitt jobb – oavsett vad vissa handläggare tror att Arbetsförmedlingen har för uppdrag eller vad den faktiskt har. För om dess medarbetare inte klarar av att förmedla jobb bör man nog byta namn å det snaraste innan nån smarting anmäler myndigheten för vilseledande marknadsföring.

Ovan nämnda rapport var för övrigt klar redan i april, men har ännu inte föredragits för generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist. Var har hon varit i tre månader, då? Letat jobb åt långtidsarbetslösa? Nej, det kan jag väl aldrig tänka mig.

Hela 49 procent av rapportens slumpmässigt utvalda långtidsarbetslösa har inga registrerade aktiviteter i sina handlingsplaner, enligt Dagens Nyheter. Handlingsplaner som är obligatoriska. Här finns inte heller nån dokumentation om vilka jobb personen har sökt och enligt vilka jobbsökarstrategier.

Antalet anvisningar till jobb är ytterst få, 

skriver DN. Jag är inte ett dugg förvånad, jag fick en enda (1) under de två år och åtta månader jag var arbetssökande. En.

För övrigt har jag just lärt mig vad en långtidsarbetslös är:

en person som under mer än 6 månader (27 veckor) varit utan arbete, inte deltagit i program med aktivitetsstöd och är 25 år eller äldre

Är det nån som förstår att jag bara känner mig rasande när jag läser om Arbetsförmedlingen och det arbete den utför? Men… jag vill tillägga att det faktiskt också finns undantag bland handläggarna och dem som jobbar där. Jag träffade på två (2) under mina år som inskriven. Så dessa två, Ingmari och Maria, undantas från den svarta bak jag härmed delar ut!

Till Arbetsförmedlingen för dess enorma misslyckande med att utföra en av sina viktigaste uppgifter.

 

Read Full Post »

Företagarna Christoffer Sjögren och Ulrik Hollman tycker att Arbetsförmedlingen har misslyckats i sitt uppdrag att förmedla jobb. Förmedlingen tar sällan kontakt för att presentera arbetssökande och uppvisar en trött attityd mot företagare. Och tänk, jag är helt benägen att hålla med!

Jag minns när jag frågade min handläggare, som jag inte får byta trots att jag flera gånger har bett om det, huruvida de förmedlar jobb alls på Arbetsförmedlingen. Till svar fick jag att

Nej, det gör vi faktiskt inte.

Mitt svar blev en motfråga som kom snabbt:

Men varför heter ni Arbetsförmedlingen om ni inte förmedlar jobb?

Ett av mina önskemål både till Arbetsförmedlingen och till de coacher jag har haft har varit att man ska koppla ihop arbetssökande med arbetsgivare som söker folk. Som inskriven vid Arbetsförmedlingen har man ju lagt in uppgifter om sig själv, sina yrkeserfarenheter och sina utbildningar. Men kanske att arbetsgivare inte hittar dit? Jag vet att jag har klara tekniska problem när jag ska uppdatera… Bara det…

Jag har under min arbetssökarresas gång hört många företag klaga på Arbetsförmedlingens ointresse att samarbeta med företag.  Men vad 17 gör de på Arbetsförmedlingen då??? De förmedlar inte jobb och de samarbetar inte med företag…

Och fortfarande är reglerna såna att det kan löna sig väldigt dåligt att gå från arbetslöshet till ett jobb med låg ingångslön. Detta skyller man ofta företagen för. Men om skatter och bidrag skulle justeras vore skillnaderna kanske annorlunda. Jag tycker fortfarande att a-kassan är alldeles för låg. Jag vet inte hur jag ska kunna leva på mindre än en tredjedel av min förra lön – netto. Och ersättningen från Försäkringskassan för ett praktikjobb är lika hög låg som a-kassan. Det är inte OK, tycker jag. Ska man jobba på praktik som så mycket som möjligt ska likna ett vanligt jobb bör man få lön i paritet, inte en liten allmosa. Och så ska det ju löna sig att arbeta överhuvud taget. Det ska självklart vara lönsamt att få lön och mindre lönsamt att få a-kassa – men man bör kunna leva på den senare, åtminstone.

Det borde också vara rimligt att få jobba deltid och timmar för att komma upp i inkomst om man har a-kassa. Man ska inte straffas med orimliga avdrag. Eller som mitt fack gör, ifrågasätter sex (6) arbetade timmar under sex (6) månader. Jag har ärligt uppgett timmarna, så det är inte så att jag har försökt smita.

Nej, jag blir trött och tar mig för pannan och undrar om detta sker i Sverige 2011…

Read Full Post »

Förtydligande: Jag är själv INTE i Fas 3. Än. Men jag är en arbetssökande som inte har fått nån vidare hjälp av Arbetsförmedlingen. Och jag gissar att jag inte är den enda…

                                                                                                                                                            I lokalblaskans artikelserie Jakten på arbete läser jag idag den andra artikeln. (Tyvärr ligger den inte ute på hemsidan.) Den som handlar om Fas 3, en del av jobb- och utvecklingsgarantin, JUG, som är mycket kritiserad. Somliga kallar den till och med en modern form av slaveri. Det handlar om att du kanske får            5 000 kronor i månadslön – före skatt. Samtidigt får din arbetsgivare lika mycket för dig av staten. Och arbetsgivaren betalar inga sociala avgifter eller försäkringar för dig.

Idag är ungefär 500 personer från Uppsala län inne i Fas 3. Om två år beräknas antalet var det dubbla och då befinner sig för övrigt 47 000 personer i Sverige där.

Den som hamnar i Fas 3 har inte rätt att få nån hjälp från Arbetsförmedlingen. Praktik, vidareutbildning eller liknande får man ingen hjälp med – fast det kanske man inte har fått tidigare heller, som jag, till exempel.


Fas 3, ett modernt slaveri?

                                                                                                                                                 Hittills är det endast medlemmar från facket Kommunal som hamnat i Fas 3 i Uppsala län. Facket tycker att medlemmarna blir som livegna. De får ingen vidareutbildning och ersättningen är usel. Kommunals länsordförande talar om förvaring och ett sätt att gömma undan arbetslösa i statistiken.

Hur hamnar man i Fas 3?

  1. Först har man gjort slut på de 300 dagarna med ersättning från a-kassan. Har man barn under 18 år får man a-kassa i 450 dagar.
  2. Sen skrivs man in i jobb- och utvecklingsgarantin. Under Fas 1 och 2 ägnar man sig åt jobbsökning och man får coachning, utbildar sig, deltar i starta-eget-aktiviteter eller liknande. Det handlar om 450 dagar.
  3. När nästan tre år har gått hamnar man så i Fas 3. Då ska man utföra arbetsuppgifter som annars inte blivit utförda på en arbetsplats. Man har ingen rätt till praktik, coachning eller sånt, men man får ta vikariat på arbetsplatsen mot lön. Ersättningen ligger mellan 5 000 och 15 000 kronor i månaden före skatt. Den som hamnar här och inte tidigare har haft a-kassa tvingas leva på socialbidrag.

Jag läser vidare i reportaget om två kvinnor som hamnat i Fas 3. Den ena har jag förmånen att ha varit delvis kollega med på mitt förra jobb. Vi jobbade inte direkt ihop, men tillhörde samma avdelning trots att vi inte ens satt i samma lokaler. (Ja, dessa arrangemang är rätt typiska för min förra arbetsgivare, som för övrigt inte har några skrupler vad gäller att utnyttja så kallad grå arbetskraft.) Just den här kvinnan är invandrare, men hon är dessutom fysiker. På mitt förra jobb arbetade hon bland annat med kulturanpassning av information. Hon har även arbetat som tolk. Men tyvärr räcker inte inkomsterna från tolkuppdragen och hon har tvingats söka a-kassa. När a-kassedagarna var slut hamnade hon i ett socialt företag, en butik där man säljer kläder. Nu har hon fått en anställning och ska arbeta med att arrangera föreläsningar. Hon är fysiker. Tolk. Och ska arrangera föreläsningar.


Jag blir yr och undrar hur det står till med verkligheten.

                                                                                                                                                      Den andra kvinnan är ryggskadad men jobbar i en privatägd butik. Hon gör samma jobb som de anställda, men får 223 kronor om dagen för det. När de övriga anställda kommer sätter de sig och surfar vid datorn. Kvinnan är cirka 60 år. Hon har kontaktat Arbetsförmedlingen, men får inget stöd därifrån. Hon är sjuk. Hon har ont. Hon är nära pensionsåldern. Men jobba ska hon, för peanuts, medan de som är anställda på riktigt inte gör det.

Jag blir yr och undrar hur det står till med verkligheten. När jag läser om de två kvinnorna gråter jag nästan. Kan det vara rimligt att en fysiker jobbar i en klädbutik och att en ryggskadad kvinna jobbar i butik och tjänar peanuts jämfört med de anställda???

Hur kan det få vara så här? Självklart måste det till förändringar som beslutas om på riksnivå, av våra politiker, men hur kan Arbetsförmedlingen gå med på att det är så här? Eller har man inte tid att ”göra revolution” därför att man tjafsar för mycket med Försäkringskasan? Eller vad???

På Arbetsförmedlingen jobbar en del som är riktigt bra på det de gör, men också de som inte gör nåt mer eller nåt utöver det de ska och så de som låter klienterna göra handläggarnas jobb. Tro mig, jag har mött alla sorter. Man kanske skulle göra en liten omruskning i organisationen? (Jag funderar på att tipsa Angeles om det! Inte tror jag att man kör med Management by Love på Arbetsförmedlingen, nämligen.) För när man som jag har fått höra av min handläggare att Arbetsförmedlingen inte förmedlar jobb, då undrar jag vad Arbetsförmedlingen är till för. (Jag har för övrigt bett att få byta handläggare, på uppmaning av såväl medarebetare i Arbetsförmedlingens Kundtjänst som min a-kassa, till nån som kanske har en annan syn på Arbetsförmedlingens roll, men jag har förstått att nåt byte inte är aktuellt.)

Read Full Post »

« Newer Posts