Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘förlängd anställning’

Ett inlägg i vilket Tofflan känner sig splittrad och spretig, kort och gott.

 

I morse var jag trött, trots att det bara var den andra tidiga uppstigningen den här veckan. Och idag är det redan fredag! Det blev lite sent i säng igår. Eftersom jag dessutom skulle sova ensam efter att i två veckors tid inte ha gjort, var det lite knepigt att somna. Min ensam-olat/-vana trogen satte jag på TV:n i sovrummet. Började glo på Benidorm igen. Fästmön och jag hamnade av en slump på detta program härom kvällen och blev helt stumma. Snacka om brittisk humor när den är som bäst… Roligast i den här serien är mamma, pappa, tonårsdotter, lillebror och mormor Garvey som alltså är på semester tillsammans. Värst är  mormor, som bara kan tre saker:

  1. röka
  2. bli brun
  3. vara elak

Tidigare på kvällen tog jag itu med en strykhög som låg och väntade. Anna hade gjort iordning fyra kassar som skulle med hem till Himlen, men hon hade också varit ute med soppåsar. Skönt, för då kunde jag slappa en stund. Mamma fick ett samtal, för nu är hon så orolig för mig igen. Och det är svårt. Det är jättesvårt att vara en källa till oro för sin mamma på hennes ålders höst. Jag förklarade läget och jag tror att hon börjar förstå att det är ganska tufft att vara hennes dotter. Men hon bryr sig och älskar mig och det är jag glad för! För första gången talade jag även om för min mamma att jag också älskar henne. Vi är ju de sista av vår ursprungliga familj.

mammas o pappas bröllopsfoto
Mamma och pappa på bröllopsfotot från 1959.


Anna jobbade till klockan 21
och när jag nästan var framme började bensinmätaren blinka. Vi åkte därför först och tankade, sen och kompletteringshandlade och först därefter ut till Himlen. Fem kassar och en väska hade vi med oss. Lite svårt att ta på bussen, liksom. I kväll kommer en sjuk gosse hem till sin mamma, så jag åker inte ut förrän i morgon.

Det har varit en splittrad förmiddag på jobbet. Jag har bokat in lite möten och en preliminär hemsideskurs som jag ska hålla i nu när jag vet att jag har fått förlängd anställning. Men motivationen vill inte riktigt infinna sig. Så jag slog en signal till ”Lisbeth” för då blir jag alltid peppad. Vi pratade helt kort, drog bara det senaste mest väsentliga samt bokade in en lunchdejt – om två veckor. Så blir det ibland.

Hela jag känner mig splittrad och spretig, jag får inte riktigt grepp om varken dagen eller jobbet – eller mig själv. Får försöka se just den här fredagen som en mellandag och njuta av att det trots allt är lite sol, att Husets kör ska sjunga in våren i eftermiddag och att vi ska få glass.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, jag kom inte på nån bättre rubrik just nu. Det jag ville förmedla med den är att det är sommar nu – eller borde vara det. Somliga av oss arbetar och ska så göra ett tag till, medan andra går på semesterledighet efter midsommar som ju infaller i helgen. Fästmön ska börja jobba administrativt om en vecka. Då blir det lite mer regelbundna arbetstider och dessutom inga kvällar och helger. Men det är ju förstås bara tillfälligt några veckor i sommar. Jag hoppas att det löser sig med den yngsta i familjen, men som bonusförälder förväntas man veta när man inte ska lägga sig i. Och barnuppfostran eller försörjning av barn är ju faktiskt föräldrarnas sak, inte min.  Jag har förstått från vissa håll att jag ska hålla undan – ibland. Lite svårt att veta vilket ben man ska stå på stundom, jag gör så gott jag kan.

Eventuellt blir min anställning här för övrigt förlängd, bland annat eftersom jag väntar på operation. I såna fall är det kanske möjligt att jag kan ta ett par, tre veckor semester – varav en viks åt mamma och så går det åt typ fyra dagar för hämtning och lämning av densamma också eftersom hon vägrar söka riksfärdtjänst. Då skulle det bli knappt en och en halv vecka semester för mig själv. Det känns lite lite, men det är OK. Och sen vet man ju som sagt inte när operationen blir av. I samband med den blir det ju ”långledigt”.

En midsommarbukett för ett antal år sen.


I morgon bitti före jobbet
ska jag åka till labb och lämna ytterligare prov, ett resultat som jag också är spänd på att få veta. För övrigt känner jag mig ganska OK. Jag sover som en spänd fjäder, det vill säga vaknar en gång i halvtimmen eller timmen från klockan två, ungefär. Jag hoppas att det blir bättre när jag blir av med diverse orosmoment.

I morse drabbades jag av nån sorts energisjuka, för jag rev ur påslakanen ur sängen och förberedde för renbäddning i kväll. På hemvägen ska jag stanna för att inhandla maltdryck till midsommar. På tal om midsommar hittade jag ett smaskigt recept på en röra i mina gömmor (det är en riktigt elak historia kring hur receptet kom i min ägo, jag kanske tar den nån gång när jag är på hämndhumör). Det mesta i röran ska hackas och sen just röras ihop. Anna hittade ett annat rör-recept som vi också ska testa till midsommar. Men mat och sånt inhandlar jag nog inte förrän senare i veckan – eller kanske i morgon, för då måste jag ändå köpa TV-tidning.

De här lakanen ska på i kväll. En julklapp från jobbet förra året. Inget skit från arbetsgivaren här, inte. Det vill säga inga billiga fleecefiltar, termosar som inte håller värmen, fula ljuslyktor eller nåt annat onödigt utan dubbla påslakanset av bra kvalitet.


Men först ska jag jobba lite.
Idag på förmiddagen har jag bokat in två intervjuer – dels ska jag samtala med en kemist, dels med en instrumentmakare. Visst låter det spännande? Och jobbet hjälper mig att skaka av mig de känslor av stor irritation som jag känner inför en viss person som går under kategorin skenhelig. Tänk om jag kunde skriva fritt här, såsom jag vågade göra förr… Allra helst önskar jag att jag kunde konfrontera personen öga mot öga, men jag vet att det inte gör nån som helst nytta utan bara förvärrar saker och ting. Tufft läge…

Read Full Post »

Jag såg för mitt inre öga att dagen idag skulle bli lugn och mysig på jobbet. För bara nån vecka sen hade jag ett litet ”studiebesök” inbokat idag på förmiddagen. Resten av dan tänkte jag ägna åt att skriva på min kommunikationsplan som jag ju ska presentera veckan efter påsk. (Ursäkta om jag tjatar om planen, men jag är nervös! Att ta fram den här planen har varit mitt huvuduppdrag här på institutionen. Nu när jag får förlängd anställning till och med juli i sommar ska jag delvis jobba åt en annan institution här i huset.)

Men så blev det förstås inte… Min besökare kommer klockan tio. Klockan elva har jag en intervju på engelska med en rysk forskare. Klockan tolv bryter vi för påsklunch, annonserad som

Swedish Sandwich Cake.

Klockan 13 har jag min andra intervju med en forskare, dock på svenska. Efter detta tänker jag skriva ner resultaten av intervjuerna, peta in det som ska petas in i planen samt lägga planen på en USB-sticka och ta med. För sen bär det av söderut, ner till mamma, för några dars påskledighet.

Pippina är så glada att de inte blev kokta till påskägg att de sjunger.


Clark Kent* är fullpackad
med väskor och kassar och till och med en matta som jag har köpt till mammas hall. Det lär ta en stund att lasta in allt hos mamma, men i kväll finns inga andra planer mer än att fika och ta det lugnt. Fika gör jag nog för resten också på vägen ner, för att få sträcka på benen och skutta in på en toa.

Inför morgondagen har mamma gjort en att-göra-lista:

  • storhandla påskmat
  • diverse ärenden på stan
  • titta på och eventuellt köpa presenter till mig
  • inhandla påskblommor, bland annat till graven

Och så klockan 15.30 ska mamma till sin frissa. Hejåhå, mamma brukar inte vara raketsnabb, så vi får se hur detta går… På lååångfredag ska vi i alla fall ta det lugnt och fira min födelsedag fast jag inte fyller förrän om 20 dar då. Troligen superar vi på kinakrog. Det beror lite på vädret, enligt senaste rapporten skulle det komma en snöstorm. Då får jag kanske lägga till

  • skotta fram bil

på att-göra-listan… Vidare ska vi ut och plocka påskris – det är tradition – och så vill jag upp till graven och göra fint med penséer till pappa.

Fästmön har barnen lite av och till i veckan, men till påsken är endast killarna hos henne. Jag saknade henne redan i måndags och det är aldrig roligt att fira storhelger – eller ens några helger – på var sitt håll. Anna ska emellertid jobba lite också och som sagt, sen har hon sällskap av sina två söner. Men ändå. Ibland önskar jag att jag kunde klyva mig och vara på två ställen samtidigt. Fast det är ju omöjligt eftersom mamma bor 30 mil härifrån, ungefär…


*Clark Kent = min packade lille bilman

Read Full Post »