Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘förfasa mig’

Ett inlägg om kulturella skillnader och språkliga, kort sagt.


 

I förmiddags när jag satt och skrev som bäst lämnade Adam Tensta TV4-studion i programmet Nyhetsmorgon i protest mot en annan gäst. Jag brukar aldrig titta på programmet, det behövs inte, för somliga på Twitter refererar typ hela tiden, gärna i negativa ord. Jag funderar starkt på att avfölja, för TV tittar jag helst på med egna ögon. Sen efteråt kan jag skriva ett blogginlägg om programmet ifall det berörde mig på nåt sätt. Men idag kom ingen rapport på Twitter. Och så mycket mer att säga om detta har jag inte, annat än att jag hade annat för mig. Jag fick nyheten via en pushnotis från kvällsblaskan som länken ovan går till och vad jag förstår handlar det om rasism. Eller? Var var min irriterande Nymo-twittrare när jag som bäst behövde honom/henne?.. Nåja, tur att man kan forska lite själv…

Strax efter jag mobilledes fick en inbjudan till lunch hos min vän Lucille kom en annan pushnotis, från en annan kvällsblaska, om att statsministern var förd akut till sjukhus efter sin Etiopienresa. Jag hoppas att han snart tillfrisknar och att det kanske bara var för mycket berberi i maten, för vi kan verkligen inte ha den vice statsministern vårt land har som vikarierande statsminister nån längre tid. Men självklart önskar jag statsministern snar bättring överhuvudtaget. Vem vill vårdas på sjukhus i sommar, med personalbrist och allt? (<== retorisk fråga)

Innan jag skenade bort på lunch hann jag ta en surfrunda i media. Och förfasa mig ännu en gång över de bristande kunskaper i svenska språket som våra journalister, som får lön för att bland annat vara språkproffs, har. Här har man en bra nyhet om ett ruggigt fynd – och så klarar journalisten inte ens av att välja rätt tempus. I stället väljer h*n… talspråk i skrift på webben… Fy så slarvigt!

Var ute och promenera

Talspråk på webben. Fy så slarvigt!!!

 

Vännen Lucille, som inte är svensk, kan däremot en massa olika språk. Vi brukar dock använda svenska när vi umgås. Men idag ska jag få rysk lunch och efteråt ska vi jaga extrapriser i en livsmedelsbutik. Framförhållningen är inte alltid den bästa när det gäller min vän. Det är BRA för mig att träna på att vara lite spontan. Idag krympte jag ner det till att vara spontan inom två timmar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skrubbat inlägg.


 

Jag börjar definitivt bli frisk – även om det inte låter så för den som hör min lilla (?) röst. När jag är riktigt sjuk, som jag var i förra veckan, struntar jag i det mesta i mitt hem. Men jag avskyr när det är skitigt och så snart jag mår lite bättre kan jag ligga/sittligga/sitta och förfasa mig över förfallet. En grej som har varit skitig väldigt länge är min ugn. Och nu började läget bli riktigt akut, med rökutveckling – och därpå följande hostattacker på grund av risiga luftrör – vid användning av ugnen. Alltså stod det

Gör rent ugnen!

på min att göra-lista i köket. Idag tog jag tag i eländet.

Inte tror jag att Marie-Louise och Marlene tar hjälp av min favoritkarl när det gäller rengöring. Men jag backar inte för Mr Muscle. Jag tror att det han innehåller är förskräckliga saker. Fast det innehöll även min ugn och ont ska med ont fördrivas, n’est-se pas?

Jag sprayade på Muskelmannens ugnsrengöring i kall ugn och höll på att kvävas. Snabb igen med luckan efter fotografering! Det blir ingen före-bild utan rengöringsmedel, för ugnen var vidrigt skitig.

 Ugnsrengöring i ugnen

Ugnsrengöringen fick verka i en halvtimme i den kalla ugnen.


Medan ugnsrengöringen verkade i ugnen 
passade jag på att diska ugnsgallret med stålull. Det gick åt tre stora bitar och jag var väldigt glad att jag hittade ett par gummihandskar som skyddade mina frökenhänder… Fy te rackarns så fast fettet satt!

Galler

Ugnsgallret vilar ut på diskställsgallret efter att ha tvagats med handskbeklädd Toffelhand och stålull.


Tio minuter kvar… 
Det innebar att jag hann ta en fika. Sen grep jag mig an det sista och torkade ur ugnen med en fuktig disktrasa. Jag fick ta hällskrapan till hjälp på det värsta och lite diskmedel blev det också på ugnsluckans glas. Och se vilket strålande, glänsande resultat:

Glänsande ren ugn

Glänsande ren ugn!


Hum ja… Helt perfekt 
blev ugnen naturligtvis inte, men den duger. Du vet väl att

done is better than perfect?

Nu ska jag åka ut på äventyr och byta in fyra träben. Klarade jag av min äckliga ugn, klarar jag av träbensbyte.

Men vad händer hos DIG idag??? Skriv gärna några rader och berätta så har jag nåt kul/intressant att läsa när jag kommer hem igen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

En dag i Stan – den Gamla och den lite yngre…

Ett inlägg om en virvlande, omvälvande tisdag.


Om gårdagen var en lugn och gäspig dag,
så blev tisdagen desto livligare. Den liksom vivrvade, som den bekanta Simone. Men som tur var blev vi inte så hårt drabbade här i trakterna.

Jag skulle ta tåget in till Stan (= Stockholm). (Mitt huvudärende skriver jag om senare i ett lösenskyddat inlägg.) Uppsala hade gjort höst. På centralen var parasollerna ihopfällda och av uteserveringarnas möbler fanns inte ett spår.

Parasoll vid Uppsala central

Ihopfällt och höstgjort.


Fick trevligt sällskap av Fästmön
, vilket naturligtvis förgyllde dan. Och tog bort en himla massa nervositet. Så till den grad att jag glömde byta skor… (Mer om detta i det kommande lösenskyddade inlägget!)

Anna på tåget

Anna var med på tåget.


Fast nu för tiden
är hon ju så nyttig och ska ha fruktstund jämt och samt…

Clementin

Anna har fruktstund. Jag bistod med våtservetter som enligt Anna luktade… utedass… Hmpfff…


Vi travade i blåsten
och fotade ett och annat.

 Lyktstolpe

En häftig lyktstolpe.


Jag tog en bild
av mitt favoritförlag! Det är nämligen på Norstedts jag ska ge ut min första bok!

Norstedts förlag

Här ska jag ge ut min första bok.


På ett hus
hittade vi de mest hiskeliga figurer. Hade kunnat fota allihopa, men sanden rann på i timglaset…

Hiskelig figur på hus

Hiskelig figur!


Somliga nyttiga
hade ju inte ätit så mycket frukost. Därför stegade vi in på Café Kladdkakan och tog kaffe och scones. Sconesen var smuliga, men underbart goda!

 Scones o kaffe på Café Kladdkakan

Scones och kaffe på Café Kladdkakan.


Efter den lilla (nåja…) munsbiten
var det dags för mig att gå iväg en stund. Anna roade sig själv för en stund.

Själva sammanstrålningen senare skulle ske på Chokladkoppen. Chokladkoppen ligger vid Stortorget, inte Järntorget, har jag lärt mig…

Chokladkoppen vid Stortorget

Chokladkoppen ligger vid Stortorget.


Chokladkoppen är hur litet som helst.
Anna hade väntat på att få gå på toa en bra stund. Jag själv passade på att byta skor och sno senaste QX. Gossarne på Chokladkoppen ville ta upp beställning, men det hoppade jag. Hade svårt att stå ut i detta klaustrofobins näste. När man är en flodhäst, så…

Det var skönt att byta skor. Jag hade nämligen halkat upp och nerför brinkarna på kullerstensbelagda trottoarer… Men Gamla Stan är så häftigt!!!

 En gränd i Gamla Stan

En gränd i Gamla Stan.


Innan vi lämnade Gamla Stan
hann vi med ett besök på Sci-fi-bokhandeln. Där hängde en läskig figur i taket. Ett monster av nåt slag, eller?

Ett monster i taket på SciFibokhandeln

Ett monster i taket?


På ett annat ställe
hängde en arg snubbe. Han blängde antagligen för att jag snavade på en matta…

 En arg snubbe

En arg snubbe.


Vi vände näsorna
mot den yngre delen av Stockholm. Men medan jag köpte ett vykort till mamma passade Anna på att prova en snigg hatt. Eller..?

Anna provar hatt

Anna provar hatt. Visst är hon en riktig BEJB?!


Jag brukar inte vara så förtjust i väggord
och sånt, men det här fotade jag och tog på så vis med mig. Det hängde utanför ett kafé. Somliga borde läsa och lära.

Den som får kärlek ger kärlek

Tänkvärda ord som en och annan borde läsa och lära sig.


När vi passerade slottet
utbrast Anna:

Här bor KNUUUGEN!

Jag svarade:

Neej, det gör han inte alls, han bara jobbar här.

Strax därpå mötte vi en dam med en hund. Anna skulle just till att säga nåt om var voffsingar brukar gilla att nosa på andra voffsingar när jag stötte till henne, livrädd att hon skulle säga nåt mer om kungen. Det var nämligen en av hans systrar som var på promenad med sin hund…

Vi klarade oss in till mer civiliserade trakter utan fler nästan-incidenter. Vi passerade FLERA godisaffärer, men stannade BARA för att fota!!!

Godis

Så mycket gott…


Utanför Buttericks
på Drottninggatan hängde ett gigantiskt spöke.

Spöke på Drottninggatan

Ett gigantiskt spöke.


Nästa mål
var mitt favoritantikvariat Alfa. Jag brukar alltid leta efter en viss bok åt vännen FEM och en annan speciell bok åt min sister. Dessvärre fanns ingen av dem i nån hylla. Men som vanligt fanns där en massa andra böcker…

Ett hörn hos Alfa

Det här är bara ett hörn inne på Alfa…


Jag gjorde två fynd
åt mig själv. Två böcker, som kommit ut i år för 90 respektive 80 kronor, inbundna förstås. Den ena boken var läst typ en gång, den andra verkade inte vara läst alls…

Populisten o Hennes iskalla ögon

Dagens bokfynd för 90 respektive 80 kronor.


Det gjorde ont
att behöva lämna kvar alla andra böcker, men som snälla kickor vinkade vi adjö till Humpty Dumpty och gick för att äta en mycket försenad lunch.

Humpty Dumpty

Vi ses snart igen, Humpty Dumpty!


Vi hamnade på BarbeQue Steakhouse
där killen bakom disken verkade en aaaning förvirrad/stressad/förälskad. Men vad gjorde det när vi fick var sin ljuvlig grillad laxfjäril med potatisklyftor och mycket grönsaker?! (Fast själva fjärilen ser ju verkligen ut som nånting annat… 😳 )

Lax

Grillad laxfjäril, potatisklyftor under, såser och goda grönsaker bredvid.


Vi kom hem i bra tid,
men det kändes konstigt att skiljas åt på centralen i Uppsala. Samtidigt vet vi ju att vi ses på fredag igen om inte förr.

På bussen hem förfasade jag över att vuxna människor inte har bättre vett än att sätta upp sina gympadojor på sätet mitt emot, där andra människor ska parkera sina rena rumpor. Det här är rent puckat!!!

Sko på bussätet

Dålig uppfostran, slöhet eller bara puckat?


Hemma igen
har jag suttit och granskat en artikel om mig som kommer i en veckotidning framöver. Nu väntar jag på att det ska sluta regna, för jag måste en tur till Tokerian...

Vad har du gjort idag då??? 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan berättar hur hon ska fira Världsbokdagen, att hon ska hålla ett kort föredrag och att hon förfasar sig över enögda.


Idag är det Världsbokdagen.
Det var UNESCO som 1995 kom på att hela världen skulle skattskrivas festa och fira läsande, böcker och författare. Men också att man skulle värna om sånt högaktuellt som upphovsrätt och rätten till fri information. Det är STORA ORD, det där…

Själv firar jag och Fästmön passande nog genom att gå på Upplandsmuseet där Magnus Alkarp släpper sin bok Fyra dagar i april. Det blir säkerligen ett intressant föredrag av författaren! Jag är mycket spänd på hur kära Sysslingen sköter sig i det offentliga livet! (Hur han sköter sig privat har jag en viss insikt i.)

Fyra dagar i april
Den här släpps idag!


Men innan dess
ska jag förstås arbeta. Idag jobbar jag för institution 1 på femte våningen. Jag har bett prefekt 1 att få smita ifrån en stund för att presentera mitt arbete med kommunikationsplanen på institution 1 för institution 2, men jag har inte fått nåt svar än. Prefekt 2 får alltså precis som jag lära sig att vänta på besked in i det sista. Nu har jag inte gjort detta för att straffa eller hämnas, men det är ju faktiskt så att jag måste gå ifrån min arbetsplats för att delta i en övning på en annan arbetsplats. Och då måste man höra med chefen om det är OK.

Jag förberedde nåt litet föredrag igår i alla fall om mitt arbete med kommunikationsplanen på institution 1. Totalt har jag 20 minuter till mitt förfogande, men tiden ska också omfatta frågor och svar. Inte vet jag om mitt föredrag påverkar nån eventuell förlängning av min tjänst här. Jag börjar bli är ganska less på korta förlängningar, jag har levt så sen september 2011 och det är svårt att inte kunna planera sitt liv mer än en, två månader i taget framåt – i bästa fall…

Mitt föredrag ska jag hålla klockan 13.10 och fram till 13.30, ungefär. Men jag vet att förmiddagen går fort. Jag ska grejsa med forskningssidorna (The Neverending Story) på institution 1 och diskutera lite upplägg med en av skribenterna. Vidare är det stormöte klockan 9.50 med kaffe och macka som vanligt. Och så har jag varit nere hos F (F är lika morgontidig som jag) och sagt

Dobro iuotro. Kako si? Vidimus se sutra.

Det kan du som inte begriper knappa in på Google translate och kanske få nån ledning i vad det betyder.

I övrigt har jag ägnat morgonen åt att förfasa mig över bilister som kör omkring med enögda bilar denna regniga, grå morgon med dålig sikt. På min ungefärliga tjugomintersresa till jobbet såg jag elva (11) enögda bilar. Det är mer än en enögd bil varannan minut, det…


Livet är kort. Byt för fan ut trasiga billampor!

Read Full Post »

Idag är det lite många järn i som ska vara i elden för min del. Jag tänkte inleda med en promenad med snabeldraken. Men först måste jag bara förfasa mig över hur illa journalister stavar nu för tiden. Som vanligt är det lokalblaskan som uppenbarligen inte har rättstavningskunnig personal. Igår läste jag till exempel

vetrinär

Men hallå! Detta tror jag inte är nåt korrfel utan nån som helt enkelt inte kan stava rätt. För det stavas ju

veterinär

I morse var det dags igen. Då läser jag om folk i stan som har anmält Kents konsert i lördags för att ljudet var störande. För det första är jag förundrad över hur nån kunde tro att det INTE skulle störa de omkringboende. Slottet, på vars gård konserten gick av stapeln, ligger på en höjd i centrala stan. Klart att det hörs vida omkring! Mamma och jag hörde en del förspel när vi var till Minneslunden och mamma undrade vem det var som spelade orgel så fint…

Men sen kan man ju fundera över vad som är störande eller inte. Och kan man inte vara liiite tillåtande en lördagskväll i semestermånaden juli..? Bosätter man sig i centrala stan får man nog vara på det klara med att där finns mer ljud och oljud än om man bosätter sig i en stuga i skogen.

För det andra studsar jag vid meningen där konsertfixaren uttalar sig. Han har säkert använt ordet

dom

men journalisten kan uppenbarligen inte skilja på

de och dem

när han skrev sin text. I det här fallet hade nästan till och med jag tyckt att det hade varit bättre att använda

dom

än att skriva så här fel:

Det är tråkigt att det finns dem som har känt sig störda, […]

Ja, ja, det är tur att dessa duktiga skribenter har fast jobb, medan en annan, som faktiskt kan stava, hankar sig fram med visstidsanställningar…

OFFERKOFTEVARNING!!!

För det tredje vill jag föra till protokollet att jag inte har nån åsikt om Kent. Jag har aldrig lyssnat på bandet, även om jag med all säkerhet har hört nån/några av deras låtar på den tiden jag lyssnade på andra radiokanaler än Bandit Rock

Om det var nån som trodde att jag inte har extra ont idag, så trodde den fel. Jag har extra ont och är extra gnällig. Men som sagt, en promenad med snabeldraken väntar och efter det ska jag fräscha till mig och gå på kalas. Bäste kalasminen på!

Kalasklädd. Notera t-shirten med texten ”Serial bitch”. Tischan är nerpackad!


Livet är kort.

Read Full Post »

Vilken kväll! Den har gått i rasande tempo och jag slog inte ner arslet förrän till Antikrundan klockan 20. Och då for jag upp och ner några gånger eftersom jag skulle hänga tvätt. Sen slumrade jag nånstans mitt i för att bli väckt av en kär vän som tyckte att en skål var fin och

[…] lite lagom häxig […]

Sen var det färdigt! Vi tramsade och flabbade och häcklade tröjor,  tänder, fjollor och fula uttal. Jag asgarvade högt i min ensamhet och väntade nästan på att det skulle komma vitklädda män som satte på mig en skjorta med knäppning där bak innan de förde bort mig för inlåsning; min kompis påstod att hon nästan (?) kissade på sig. (Tur att det inte är bildtelefon…)

Till sist tog mobilen slut och vägrade skicka sms. I stället visade den mina foton. (Den har en egen vilja! Igår när Fatou skulle fota mig och Annika Östberg satte den på musikspelaren…) Efter programmet ringde jag Fästmön – och då tog även den  vanliga luren slut och började tjuta. Lur nummer två låg redan på laddning.

I morse tog tandborstladdningen slut och jag ställde skaftet på laddning. Trodde jag. Bara det att jag glömde stoppa sladden i uttaget. Såg det inte förrän i kväll. Det räcker väl till en borstning, men ändå. Irriterande!

Glömde sätta i den i uttaget…


Och så jag själv.
Känner mig sliten och slut. Kom hem sent från jobbet. Betalade två räkningar, städade badrummet, städade toan, slängde i mig mackor, duschade, ringde mamma (för hon hade ringt mig när jag duschade) – och, som sagt, kollapsade i TV-fåtöljen framför… Antikis.

Eftersom jag slumrade innan jag började sms-flamsa kan jag säkert inte sova i natt. Dessutom har jag en tupp eller nåt annat skit i halsen, så jag har torrhostat under hela tiden jag har skrivit det här inlägget.

Jag har en sån här i halsen, irriterande nog.


Nä, det är nog dags att borsta tanden
– om tandborstens laddning håller till det. Jag hade tänkt skriva ett bitskt inlägg om pensioner, men jag orkar inte förfasa mig över de minst 30 000 svenskar som är 64 år och som har fått felaktiga pensionsbesked. Jag fick mitt besked igår och undrar om jag måste jobba tills jag är 100. Eller tills jag stupar. För pension i rimlig pensionsålder finns det inga möjligheter till. Vilken tur att jag älskar att jobba…

Read Full Post »