Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘för många’

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Igår kväll startade en ny norsk TV-serie på SvT1, Frikänd. Fast norsk och norsk… Helt norsk är den ju inte eftersom skådespelaren Lena Endre har en viktig roll i den som företagsledaren Eva på den lilla orten Lifjord. Jag hade lockats till TV:n av intressanta trailers i veckan och såg nu första delen av tio tillsammans med en febrig fästmö.

Frikänd med Lena Endre

Frikänd med Lena Endre i mitten som företagsledaren Eva. Henrik Rafaelsen till vänster spelar sonen och Stig Amdam till höger är borgmästare, ser det ut som. (Bilden är lånad från SvT:s webb.)


Den framgångsrike affärsmannen Aksel Borgen
återvänder efter 20 år till byhålan. Där har han tidigare varit anklagad för mord på sin flickvän Karine, dotter till företagsledaren Eva. I lagens mening blev han frikänd, men eftersom mordet är olöst ses han fortfarande som den skyldige av många i byn. När han nu kommer tillbaka är det för att rädda företaget som är byns hjärta. Enligt SvT:s webbplats gör Eva allt för att hitta bevis för att Aksel är skyldig, medan Aksel, å sin sida, försöker rentvå sig.

Det blev en rafflande och spännande startFrikänd. Man ser hur Aksel har längtat efter att komma tillbaka ”hem”, även om han numera har familj och framgångsrika affärer i Malaysia. Tio avsnitt känns emellertid som ett par för många och jag undrar om dessa kan fyllas med lika mycket spänning som första delen. Vi får se.

Toffelomdömet blir högt. Norrmän kan göra thrillers!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hissande och dissande inlägg.


 

Ibland har jag lust att skriva precis allt jag tänker. Men hur skulle det se ut? Och vad skulle jag då får för skit för det? Nä, det är torsdag och du serveras en gammal hederlig hiss- (fackmedlem) och diss- (fuckidiot)lista från den gångna, tofflianska veckan.

Fackmedlem


Fuckidiot

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om blommor och två tanter.


 

Grön pelargon

En pelargon från Lucille som ska få blomma i mitt köksfönster i vår.

Det har väl inte undgått nån att jag gillar blommor? Jag fotar rätt ofta blommor, såväl utomhus som dem jag har i krukor här hemma. Och så äger jag ju ganska många blommor/krukväxter också. Lite för många, tycker en del (inga namn nämnda), lite för… fula, tycker andra.

Till den senare kategorin hör min goa granne Lucille, hon som egentligen heter nåt annat. Hon brukar hota med utrensningar så snart hon får tillfälle, kanske när jag är bortrest och hon är blomvakt. Fast jag reser ju inte bort så ofta.

Idag hade Lucille omplanteringsdag av krukväxter. Det vill säga krukväxter hon har haft på sin balle*. Omplantering av mina krukväxter har stått på min att-göra-lista nästan lika länge som putsa fönster. Det blir liksom aldrig gjort. Det är… tråkigt. När det gäller fönstren är det mest hanteringen av skitlånga gardinstänger som är problemet. När det gäller krukväxterna är det att man blir skitig. Eftersom jag nu har packat in min balle har jag inte heller nån vettig stans att hålla på. Jord under naglarna = rysningar. Jag är egentligen inte rädd för att bli smutsig, det är mest äckligt att få nåt under naglarna. Nu vore det ganska svårt för min del, eftersom jag klipper naglarna så snart den övre, vita kanten har blivit en millimeter. De är kortkorta sen mina dagar som pianoklinkande liten kicka, typ. (Annars slog pianotanten en på fingrarna med sin taktpinne.)

Två rosa pelargoner

Två rosa pelargoner som står tätt, tätt på fönsterbrädan.

Men jag blev riktigt sporrad av Lucille. Så kanske jag köper hem en säck jord och tar tag i omplan-teringarna. Och utrensningarna – innan Lucille gör det. Fast jag tror att hon har lagt om strategi. I stället för att rensa ut har den snälla människan idag försett mig med tre kraftiga exemplar pelargoner. Dessa får mina egna växter att se… mer utrensnings-bara ut… Smart drag, måste jag säga! Jag fick en pelargon som ska blomma först i vår i mitt köksfönster och så fick jag två i olika rosa nyanser.

En intressant pratstund vid mitt köksbord blev det också. Jag är så glad att det finns goa grannar! Såna man kan skratta med, svära åt och skoja med utan att de svarar bakom ryggen. Såna som har lite vett, helt enkelt. Och såna som är blomtanter, precis som jag…

 

*balle = balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hissande och dissande inlägg.


 

Det är torsdag om jag kan läsa kalendern rätt. Det betyder en summering av den gångna, Tofflianska veckans höjdpunkter (ja) och lågvattenmärken (nej). Och det är inte svårare än så här:

Ja

Nej

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Den där rubriken blev ju inte ett dugg konstig. Men den anspelar förstås på ett stort litterärt verk i sjuhundrafyrtiofyra delar, så den får vara lite… svår. Jag har i alla fall spanat runt i media lite för att kolla vad som hänt sen sist:

en nära vänskap,

enligt Aftonbladet. Alltså jag förstår om sessan är arg, det här låter som lite mer än bara en stöld…

  • Dyrt med kalsongkupp. Troschock hör vi då och då talas om i diverse TV-sammanhang. Men nu har Nicklas Bendtner gjort en kalsongkupp – och inte ostraffat heller! Hela 880 00 pix får han betala i böter för att ha visat upp sponsrade kalsonger. Med detta är det alltså avgjort att det är billigare att troschocka än kalsongkuppa. Fast bäst av allt är, tycker jag, att inte visa underkläderna offentligt. Vem vill se, liksom..?

Read Full Post »