Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘foppatofflor’

Ett inlägg om en dag som inte direkt går till världshistorien.


Förmiddagar går an.
Då klarar jag av att hålla mig sysselsatt. Idag var det jobbsökeri och blogg som vanligt, därefter tvätt och renbäddning. Frukost. Hygien. Påklädning. Sen tar det stopp. Jag blir rastlös och vet inte vad jag ska hitta på efter lunchtid. Hade en tid för klippning klockan 16.30 och bestämde mig för att dissa bil och buss och gå in till stan.

Skylt centrum 3,6 km

Bara 3,6 kilometer in till centrum. Det skulle jag väl klara?


En fasligt tråkig väg
är det in till stan. Här ser du hur det ser ut på en av de långa raksträckorna. Skittrist…

 Råbyvägen

Fasligt tråkig raksträcka in till stan…


Det tog cirka 40 minuter.
Jag hade därför gott om tid innan jag skulle vara hos frissan. Tyvärr. För vad skulle jag göra på stan? Jag var kaffesugen, men det är ju inte särskilt kul att gå och fika ensam. Gick in i en second hand-affär och fick i alla fall en glimt av solen idag. På en lampa.

Sol på en lampa

Sol på en lampa, blir det slampa?


Det fanns en hel del spännande saker,
som gamla Stockholmstidningen från 1940. Men också en hel del skräp. Eller vad sägs om detta julkort? Tänk en man ute mitt i vintern, endast iförd tomteluva, kalsonger/badbyxor och röda tofflor… Foppatofflor, månntro? Ser nästan så ut…

Welcome to Santas North Pole

Welcome to Santas North Pole!


Jag gick till Bok och Papper,
en av stans minsta, men finare bokhandlare. Där såldes vegan-böcker.

Här dansar herr Gurka

Här dansar Herr Gurka – typisk veganlitteratur.


Men det var ju till frissan jag skulle.
Tur att det fanns handböcker för sånt också.

Nisse hos frisören

Nisse hos frisören – handbok i att gå och klippa sig?


Klockan var fortfarande för lite
för att gå till salongen. Tog en repa ner till centrum. Bara urtrist att gå och glo ensam. Men jag blev lite glad, i alla fall, när jag såg att vi ska få en egen English Shop! (Den hade inte öppnat än.)

The English Shop

En egen English Shop!


Sen började det dugga
och då gav jag upp och traskade till salongen. Satt och väntade medan M klippte en annan kund.

 Hos frissan

Väntan hos frissan.


M snaggade mig ännu lite kortare
än sist. Jag blev mycket nöjd. Eftersom jag inte hade nån hovfotograf hårfotograf med mig idag får du bara se lite av ena sidan i stället för nacken.

Nyklippt

Nysnaggad!


Eftersom klockan vid det här laget hade passerat fem
och jag inte hade ätit sen frukost slank jag in på ”Luckan” och satte mig under en kristallkrona.

Kristallkrona

Satte mig under en sån här.


Unnade mig en pizza
eftersom jag ju faktiskt sparade en busspeng in till stan. Pizzan var helt ljuvlig, bara smälte i munnen. Jag var så hungrig att jag till och med åt upp kanterna…

Pizza

Ljuvlig pizza!


Tog slutligen en annan buss
än min vanliga, vilket innebar att jag fick gå lite längre efter att jag hoppat av. Det var skönt efter pizzan…

Hemma i postboxen hade en räkning för gravdekoration till pappas grav till Allhelgona kommit. OCH en grön påse med en bok som vännen FEM inhandlat åt mig på antikvariat (jag ska betala). Det ska bli spännande att göra Jussi Adler-Olsens bekantskap! Tack snälla FEM för att du tänkte på mig!

Kvinnan i rummet

Kvinnan i rummet – den första i en serie av Jussi Adler-Olsen. Notera att den kostade 149 kronor som ny. FEM köpte den för 40! Fynd!


Hann knappt få av mig ytterkläderna
innan mamma ringde och skällde ut mig. Enligt henne hade jag lovat att ringa igår kväll angående dagens övning. Det minns jag inte att jag hade lovat, men mitt närminne är ju som det är, så visst, det kanske jag hade gjort. Jag var så stolt att jag igår kom ihåg att köpa, skriva och posta ett vykort från Stockholm till mamma… Jag har väldigt svårt att ta såna här ”påhopp” och det blev naturligtvis inget trevligt samtal. Därför ringde mamma ytterligare en gång lite senare. Ja hej och hå…

Kanske skulle jag göra ett försök att gå på toa. Jag har insett att jag gör det lite för sällan… Före operationen kunde det bli hur många gånger som helst på en dag. Igår kissade jag tre gånger. Det är nog lite lite… Over and out and flush and goodbye!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagen idag.


Dagen idag blev lite annorlunda
 till att börja med än vad jag hade tänkt och planerat. Jag fick ett nyhetstips och satte mig att skriva en längre nyhet för institution 1:s externwebb. Sen översatte jag texten och publicerade en engelsk version också. Tjolahopp!

Det blev bara varmare och varmare idag. På fjärde våningen verkar inte AC:n funka – till skillnad från femte våningen där man kan sitta och frysa mitt i högsommaren. Jag gick till Thaistället med min bok på lunchen. Tjuvlyssnade på ett sällskap där jag höll med en av kvinnorna om bland annat detta:

  • onepiece (ser inte klokt ut)
  • foppatofflor (är skitfula; har man möjligen hemma i trädgården)

Det var skuggigt och skönt under träden. Och det var tur det, för eftermiddagen var vikt åt att sitta i en föreläsningssal och jag ville inte komma dit svettig.

Trädkronans skugga
Skönt i skuggan.


Träden har förresten blivit gröna
så snabbt. Det är nästan så man missar det när man sitter inomhus hela dagarna. Det gäller att lyfta blicken när man är ute och lunchgår…

Grönskande träd
Och så grönt


Jag hann tillbaka i god tid
till eftermiddagens begivenhet: S:s disputation. Föreläsningssalen var knökfull och Lille M fick ta in nya stolar. Det var verkligen spännande! S är så duktig och kunnig. Visserligen verkade opponenten väldigt snäll, men det var ändå en hel del svåra frågor och ifrågasättanden som S skulle svara på och bemöta. Det var också kul att träffa på nyblivna pensionären B där! Jag saknar verkligen B!!!

S disputerar
Huvudpersonen S vid pilen syns genom hålet i frigolitplattan som fungerade som kamerastativ, tror jag.


Hur det gick sen vet jag inte.
Jag stannade i en och en halv timme. Efteråt sammanträder betygsnämnden och sen lämnar de besked huruvida S har fått doktorsgraden eller inte. Men jag är helt övertygad om att det gick bra. S är inte bara kunnig, hon är också engagerad och har gjort en väldigt bra avhandling – jag har minsann fått ett exemplar.

På fredag är det dags för nästa disputation. Då ska Karin disputera på gubbslem. Karins forskning har fått stor mediahausse på grund av vad den handlar om och att den förknippas med en viss journalist. Jag måste fråga henne i morgon om hon har skickat avhandlingen till Janne som hon tänkte, jag och SD försökte verkligen peppa henne idag att göra det!

På hemvägen stannade jag för att proviantera på Systemet. Det går åt lite för mycket öl när det är varmt. Hemma fanns det sen lakan att vika och lägga in, men först blev jag tvungen att vattna mina krukväxter och balleväxterna*. De senare slokade nåt förfärligt!

Upptäckte att två PUCKOFÖRETAG inte kollar NIX:s mobilregister. De bara ringer och ringer och ringer. Om och om igen. Igår och idag har Positiv Pension ringt på 035-777 07 28 och Baraspara på 011-442 22 96. Om man googlar på dem ser man direkt att det är oseriösa företag. Idioter!

Sen hittade jag ett litet paket med en DVD, Hitchcock, i min postbox. Då blev jag lite gladare igen. (Även om det med paketet kom en räkning, förstås…)

Hitchcock dvd
Det ska bli riktigt kul att se den här rullen!


Jag har suttit och skrivit en stund nu,
förberett ett och annat inlägg för morgondagen. Mamma ringde som vanligt mitt i flödet, men jag kan ju inte bli arg på henne för det. På ballen** har jag inte kunnat sitta eftersom jag inte orkade med kakafonin runt omkring och dessutom vill jag inte sitta där och prata i telefonen.

Nu ska jag braka ner i fåtöljen och bara sitta en stund innan det är dags för Ice Cream Girls klockan 21. Om jag orkar ta mig dit in, vill säga… Trött eller übertrött? Äh, jag är så trött att jag inte ens orkar drömma om det som kallas semester…


*balleväxter = balkongväxter
**ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag innebär, på den här bloggen, veckans höjdpunkter (Smakfullt) respektive lågvattenmärken (Smaklöst). Och det är ju inte svårare än så här:

Smakfullt


Smaklöst


Livet är kort.

Read Full Post »

Vi kom iväg vid elvatiden idag – och vi var bjudna på kaffe i Fruängen på förmiddagen. Nej, ekvationen gick inte riktigt ihop, men vi hade förvarnat den übersnälla mammakusinen B om vår sena ankomst.

Söder om söder åkte vi (och bara lite fel så jag gjorde en spännande manöver). Det var varmare där och soligare. Kaffe på bakgården i solens sken, detta sken som vi inte fått så mycket av denna sommar.

Kaffekusinerna mamma och B. Kakorna var förstås hembakade.


På bordet stod en bukett vilda blommor.
Mammakusinen B erkände att hon lider av blomplockningsfetischism. Hon liksom kan inte låta blommor vara utan vill plocka med dem alla!

Vilda blommor på bordet.


Huset där mammakusinen B och hennes A
bor har gräsmattor, blommor och träd både på baksidan och framsidan. Och så växer där smultron…

Smultron fanns det gott om på tomten.


Underbara rosor,
både röda och gula. En gulfick vi med hem, röda får du se här:

Vackra röda rosor.


Mammakusin B fyller år lite före mamma
och hade fått trisslotter av mamma. Dessa inbringade en vinst som hon använde till att inhandla foppatofflor. Lila foppatofflor. Naturligtvis häcklade jag henne och retades, men när hon demonstrerade hur fint de matchade med servetterna tänkte jag att de ändå är rätt OK.

Lila foppatoffel med matchande servett.


Mammakusinens man A
hade stuckit till skogs för att plocka blåbär och svamp. När han så småningom kom hem hade han en megakorg full med gula kantareller och även blåbär, fast i hink för sig, dårå. A är en riktig tryffelhund!

Herr Kantarell himself. 


Mamma och jag fick sniffa på var sin guling.
Och trots att jag nyss hade ätit underbart god lax med härlig potatis, dillsås, illröda tomater och vitlöksbröd tuggade jag i mig svampen rå. Mamma visste inte riktigt vad hon skulle göra med sin kantarell.

Vad gör jag med denna?


Dessert bestående av
bland annat smultron och nyplockade blåbär samt kaffe serverades på framsidan. Det smakade ljuvligt!

Kan en dessert vara ljuvligare än så här?


Vi fick se foton av resten av familjen.
Mina sysslingar är tre i den här familjen och barn har de allihopa, typ 2 + 3 + 2. Jag har inte träffat nån av de yngsta, mina två kvinnliga sysslingar fick jag träffa förra året. Då hade vi inte setts sen vi var barn…

Roligt och intressant var det också att få ta del av mammakusin B:s släktforskning, som hon bland annat samlat i prydliga pärmar. Här fanns brev, kort, personliga beskrivningar av nära och kära, bouppteckningar, vigselbevis… ja, det mesta…

Värdparet A och mammakusinen B.


Vi fick med oss en påse hem
fylld med smaskens – kantareller, morellsylt och kakor – och en fin bukett blommor från trädgården. En blomma hade fallit av och den tänkte jag ha i håret.

En blomma till håret?


Stort TACK för en trevlig dag i gott sällskap som skingrade tunga tankar!!!
Vägen till Uppsala är inte lång…

Livet är kort.

Read Full Post »

Varning till min Sister! Här förekommer en del fötter!!!


En del tror att det heter

GustavianIum.

Men museet vi besökte idag heter Gustavianum. Och här fanns inga spår efter Tofflan som tog 20 av sina akademiska poäng i kandidatexamen här. I stället fanns det mycket annat att titta på.

Entréavgiften är 50 pix för vuxen, studenter och pensionärer 40, barn under tolv år och personal och anställda vid Uppsala universitet gratis. I sommar är museet öppet tisdag – söndag klockan 10 – 16.

Vi fick med oss en oanvändbar folder av kartningsvikning när vi flämtande traskade uppför. Museet har två visningar per dag, en svensk och en engelsk, men vi ville gå själva. På översta våningen tittade vi på utgrävningarna från Valsgärde. Man hade byggt upp en modell som låg under glas. Och den fick man tydligen gå på – barfota! USCH!

Barfota får man tydligen gå på glasmontern.


Skor, däremot,
var strängeligen förbjudna!

Skoförbud. I alla fall för högklackat, sandaler och knytskor. Månntro foppatofflor är tillåtna?


Vi stegade vidare in på Anatomiska teatern
och tittade ner på bordet. Sen gick vi ner och tittade upp i taket. Vackert…

Taket i anatomiska teatern.


Här fann vi ett antal
organ, kroppsdelar, skelett och dödsmasker. Jag är sjukt fascinerad av sånt…

Dödsmasken, till vänster, för mannen vars kranium man ser till höger i bild.


Uppsala universitet hade inte ändrat sin utställning på tio år,
så den var rätt trist. Däremot tyckte jag att utställningen om datorer var rolig. Här fångade jag en av de tidiga Mac-datorerna på bild!

En tidig MacIntosh.


Gustavianums dyrgrip
är det fantastiska Augsburgska skåpet. Jag förklarade innan musiebesöket för Anna att det är

som en sorts stor byrå.

Snacka om underdrift! Det här 1600-talsskåpet innehöll allt!

En sida av det vackra och innehållsrika Augsburgska skåpet.


Förutom att skåpet är otroligt vackert
innehåller det allt från kammar och hårborstar till spel, instrument, leksaker – till och med ett bord. Totalt tusen föremål är bevarade.

I medelhavsdelen av museet är mumierna det som lockar mig. Läskigt och härligt!

En av museets två mumier.


Vi fick se smycken, mynt och små föremål
som var bevarade från gravarna, men också faktiskt en del tyger. Som denna skjorta, en gång svepning för ett dött spädbarn.

Svepskjorta för spädbarn.


Samlingen av skarabéer
var häftig, men ljuset var för dåligt för att bilden skulle bli bra.

Skarabéerna var häftiga.


Slutligen, det var ju inte svårt att se
varifrån idén med flip flops kommer – från de gamla mumierna egyptierna, förstås!

Egyptiska flip flops.


Efter all denna andliga spis
kände vi oss sugna på annan spis. Fästmön bjöd på fika på Saluhallen.

Russintopp.


Vi tog var sin kaka,
men delade också på en macka som kaféägaren värmde åt oss i smörgåsgrillen. Gott!

Varm macka och capuccino för min del.


En mysig avslutning
på en kulturell eftermiddag!

Tack, min älskling!


Hur ska jag nu summera Gustavianum?
Som museum är det superintressant! Det som drar ner Toffel-betyget är inträdet (50 kronor) – och fem kronor för att gå på toa. Nä, det var skit-dåligt!

Ändå, ett museum helt klart värt ett besök! Högt Toffel-betyg, men inte det högsta!

Read Full Post »

Sommar innebär många härliga ting. Men den gångna veckan undrade Tofflan vad du kan vara utan så här års.

De 24 inkomna svaren fördelade sig på detta vis:

25 procent (sex personer) svarade: Jobbmejl. 

25 procent (sex personer) svarade: Regn.

25 procent (sex personer) svarade: Foppatofflor.

8,33 procent (två personer) svarade: Stugan. 

8,33 procent (två personer) svarade: Nåt annat, nämligen…
Agneta:

Jag kan väldigt gärna vara utan äckliga småkryp, såsom mygg, getingar, tvestjärtar och fästingar!!

Tofflan:

Egentligen skulle jag nog ha tillåtit flera svar. Och Agnetas kommentar om äcklig[a] småkryp… Jag borde ha haft det som altenativ.

4,17 procent (en person) svarade: Utlandsresor. 

4,17 procent (en person) svarade: Sol.

Ingen svarade: Svärföräldrar eller Stan eller Shopping eller Böcker.

Stort TACK till dig som klickade ett svar! Jag hoppas du kollar in Tofflans nya undran här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar!

Read Full Post »

Idag var det städning på schemat efter jobbet. Eller i alla fall lite. Inget att be för, jag satte igång så snart jag hade svidat om. Kom hem i ganska skaplig tid, eftersom asfalteringsarbeten och annat skit inte pågick. Fast jag upptäckte att en betydligt längre sträcka, ner mot Dofternas Bro, nu är av-asfalterad, så det lär bli ett helvete framöver. Där är det nämligen alltid bilköer ändå, asfalteringsarbeten eller inte.

Efter städningen åt jag middag, en Päronsplitt, och sen skrapade jag en av trisslotterna jag hade fått av mamma. Jag hade kunnat vinna två miljoner, men det gjorde jag förstås inte. Jag har tur i kärlek i stället, jag, och det är mer värt än alla pengar i hela världen!

Middag.


Mamma ringde och grattade
och pratade i en timma. Men jag förstår att hon har behov av det – hon har ju ingen blogg att skriva av sig i och ingen man att prata med. Hon är fortfarande sugen på Foppatofflor, nåt jag inte tänker köpa i födelsedagspresent till henne. VÄGRAR! Men jag vet fortfarande inte vad jag ska köpa.

Däremot har jag nätshoppat lite hårda paket till en annan person i familjen som också fyller år den här månaden. Och ner i varuvagnen slank också Två soldater, Roslund och Hellströms senaste.

Två soldater slank ner i varuvagnen.


Idag fick jag nämligen ett namnsdagspresentkort
från CDon på 50 kronor att utnyttja före den 18 juli. Och dessa tior kunde jag inte låta frysa inne! Nu har jag två spännande böcker på väg, häromdan beställde jag ju I stundens hetta från klantföretaget som också bjussade på 50 pix.

I stundens hetta …köpte jag böcker både häromdan och i kväll…


Alltid kul med hårda paket,
tycker jag, och strösslar gärna med såna till vänner, bekanta och familj. Och mig själv…

Nu ska jag ramla ner i fåtöljen och avnjuta första delen av sex av Tyst vittne. Bara jag nu står ut med TV4:s (och jag tänker inte länka för nya hemsidan är så seg och man hittar ingenting) reklampauser…

Read Full Post »

Det blev en halv påse chilibågar till Morden i Midsomer igår kväll. Sånt straffar sig. Uj, så det straffar sig. Det är nästan så att du skulle kunna känna stanken ända bort till dig. Men vilken tur att du inte gör det. Var väldigt glad för det och sniffa på den här vackra vinröda saken i stället. Nån som vet namnet på den? Jag är verkligen urusel på blomnamn…

Det poppar upp så många vackra blommor utanför jobbet varje dag. Nån som vet vad denna vinröda heter? 
Skrivbordsgadgeten säger 

Klart och soligt

Lokalblaskans väderprognos löd

Endast tunna moln

Inte mycket som stämmer med det jag ser utanför mitt fönster. Men det är varmt idag, nästan kvavt. En liten åskskur skulle behövas. Helst i kväll, så att jag tar itu med städningen i stället för att sitta vid datorn eller så.

I morse öppnade jag kuvertet som kom igår med posten. Min mamma kommer alltid ihåg! Kortet innehöll två trisslotter och jag är säker på att de inbringar vinster båda två. Skulle behövas nu till semestern… I kväll ringer mamma och nu måste jag pumpa henne på vad hon önskar sig. Foppatofflor snackade hon om sist, men det vägrar jag köpa för det är så fult!!! Och jag vill inte att min mamma ska gå omkring i nånting fult även om det bara är hemma. Det är ytterligare en födelsedag den här månaden, men jag har nån idé om ett hårt paket.

Mamma kommer alltid ihåg!


Ett hårt paket, för resten,
 det fick jag sms om halv åtta i morse. Hade blivit ganska sur om jag hade haft semester, men ingenting förvånar mig när det gäller klantföretaget, sedan 2005 ägt av Stormogulen bland Sveriges förlag. Det som en gång startades av ett gäng killar hemma vid köksbordet har inkorporerats av sagda Stormogul. En Stormogul som utan hänsyn lägger ner arbetsplatser och kanske möjligen erbjuder de anställda att flytta med 50+ mil. Nä, snacka om att ödelägga folks liv. Nog för att jag vill ha ett jobb och en lön, fast även jag har mina gränser och värderingar.

Klarade mig undan vägarbeten på väg till jobbet idag, men stora vägen här utanför har fått sin asfalt bortfräst på båda sidor under en lång sträcka som jag liksom bara måste köra på för att komma hem Gissningsvis kör de igång vid rusningstrafik igen, smart asses. Men innan jag kör hem ska jag arbeta lite, bland annat tillsammans med en studierektor.

Read Full Post »

Uppdaterat inlägg!


Jag kokar ägg!

Säg det på skånska får du höra hur snuskigt det låter! Inte konstigt att jag inte kunde titta på hon den där Tina som lagade mat i TV-rutan, jag blev ju generad hela tiden som hon höll på och… (på skånska:)

kokade

Faktum är att det är sant. Jag kokar ägg. Fem ägg. Dessa ska vara till rörorna vi ska glufsa i oss idag. Vilka vi och oss är får du gissa. Jag har fått veta att jag lämnar ut somliga alltför mycket i min blogg, 😳 så från och med nu ska jag behärska mig. Jag ska visa att jag är lyhörd. Att det sen lär se konstigt ut i mina texter är en annan sak. Men jag får väl helt enkelt skriva om andra saker.

Idag när jag slog upp lokalblaskan såg jag än det ena, än det andra som jag inte kan lämna okommenterat. Ett av facken som har många medlemmar som arbetar på Sjukstugan i Backen har bjudit in ansvariga politiker för att gå en dag i deras skor under sommaren. Vet du vad facket har gjort? Det har skickat foppatofflor till de förtroendevalda. Foppajävlatofflor!

Vilken tur att jag inte är fritidspolitiker, för jag hade vägrat sätta på mig skiten skorna (det är egentligen hädelse att benämna dem tofflor, eller hur?!). Annars tycker jag att det är en bra idé. Många av dem som fattar beslut har ingen aaaning om hur det ser ut i verkligheten. Folk blir ju liksom inte mindre sjuka på sommaren – trots att vårdpersonalen har semester då. Från Sjukstugan i Backen låter man hälsa via sin kommunikationschef, och detta är seriöst, med orden:

Och att politikerna kommer hit i sköna skor har vi inga problem med.

Visar ju verkligen hur VIKTIGT man tycker att detta är. (Kan man tycka annat när det är foppatofflor inblandat?!) PEKAR MED HELA HANDEN: HÄR ÄR JAG SYNNERLIGEN IRONISK! 

I en annan del av tidningen kan jag läsa om att 50-talet är här igen. Och sen är det en massa bilder på… blommigt, främst kläder. Jag tycker att det är så fult. Tjockis-svart och sorgetrist ska det vara – i alla fall på min lekamen. Vad andra har på sig skiter jag i, jag kan ju alltid blunda.

Nä, det enda som är blommigt hemma hos mig – och det är en miss, ska jag säga! – är vaxduken på ballen*. Därför har jag försökt dölja mönstret med min midsommarstång. Det gick sisådär.

Min midsommarstång försöker dölja den blommiga vaxduken.


Det tog minst en kvart för mig
att montera ihop helvetet stången. Det var MAAASSOR av smådelar och naturligtvis tappade jag en på golvet. Det tog ytterligare en kvart att leta efter den och försöka plocka upp den. Tänk på att jag är en gammal tant som både ser illa och har svårt att ligga på golvet och kräla. Dessutom är jag fet och det hjälper ju inte till vad gäller smidigheten. När stången var färdigmonterad blev det som med IKEA-prylar: en liten del över. Ja, ja, jag får väl se om stången välter över min silltallrik senare eller om den står pall när jag sjunger skrålar med min förkyldhesa stämma snapsvisor. För en liten klar, eller två, ska jag ha till min midsommarsill. Det kan ingen ta ifrån mig. Än så länge.


*ballen = balkongen

Read Full Post »

Nej, vi firar mycket i min familj, men inte direkt nationaldagen. Möjligen att jag firar att det idag är 32 år sen jag tog studenten (på stenåldern, alltså, den äldre av dem). Men idag kände vi att det var dags att titta till Slottet som fått stå pall för syndafloder helgen som var och större delen av veckan.

Fästmön och Elias tog bussen från Förorten och jag mötte upp med bil på vår vanliga mötesplats. Bussjävelnen var försenad, men jag läste min bok, Moderspassion, samt beskådade en ström av intressanta fordon som passerade. Det var allt från veteranbilar och raggarbilar till gamla 50-tals-moppar. En gubbe fick motorstopp på sin moppe och jag garvade förstås elakt inne i bilen. Nej, jag är fortfarande inte snäll.

På väg till Slottet stannade vi vid en affär. Anna sprang in för att köpa kakor. Goda kakor. Just när vi anlände till Slottsparkeringen öppnade sig himlen. Straffet för att jag hade garvat elakt åt gubben med moppen???

Anna och Elias avvaktar lite med att gå ut.


Det kom inte bara en liten skur.
Det regnade JÄTTEMYCKET. Så vi satt väl i bilen i säkert tio minuter och glodde ut.

Det regnade JÄTTEMYCKET.


Men klockan sprang på
och skulle vi hinna fika och se till Slottet innan vi åkt hem med liten pojke och skjutsat arbeterskan till jobbet klockan 16 var det bara att dra upp luvorna. Det är en klar fördel med att bära hoodie, häckla oss gamla som ser barnsliga ut, bara, men praktiskt är det.

Två coneheads (?) springer i regnet. Själv springer jag aldrig, jag stannade och fotade.


Det tog fem minuter att småspringa
från Clark Kent* till Slottet. Vi var genomblöta alla tre. Vilken tur att det fanns snigga tröjor och skor att låna. JA JAG FICK BITA I DET SURA ÄPPLET OCH TA PÅ MIG ETT PAR FOPPATOFFLOR!!! 👿

Foppatofflor på Tofflan, en syn man aldrig trodde att man skulle få se. Men jag har redan bekänt synden för min Storasyster


Anna skulle brygga kaffe,
men höll på att ge upp eftersom Slottsfrun** förvarar kaffefiltren på ett felaktigt ställe (i en rund plastburk i ett skåp, nästan omöjlig att upptäcka). Sen när hon hade tryckt igång kaffebryggaren skrek hon:

Men det är ju vatten i!

Förstummad tittade jag på henne. Och så sa hon efter en kort stund:

Men det var ju jag själv som hällde i det…

Medan kaffet puttrade roade jag (?) församlingen med att deklamera ur en bok med Uppsaladikter som Slottsfrun fått i premie i skolan 1955. Jag läste med olika röster och dialekter och i alla fall jag själv höll på att kissa på mig för att jag var så rolig. Somliga var mest intresserade av fika… (Förstår jag inte…)

Elias höll på att bli gaaalen på sin mamma och mig eftersom vi bara skulle fota hela tiden.


Regnet smattrade mot tak och fönsterrutor.
Anna erkände att hon hade köpt citronkakor till mig för jag är ju så sur att jag gillar citronsockerkaka. Ballisar gillar vi allihopa, mest Elias som åt sex kakor/kex eller nåt…

Citronkakor och Ballisar!


Det blev en snabbrunda i Slottsträdgården
för att kolla om nåt behövde vattnas allt såg OK ut – det gjorde det. Vi kunde tyvärr inte ta varken gräslök eller rabarber eftersom regnet bara vräääkte ner. Småsprang tillbaka till bilen igen och åkte ut till Himlen.

Anna följde sen med in till stan och jag släppte av henne vid jobbet. Just när vi svängde höger vid sista trafikljuset sprack himlen upp i blått och solen tittade fram som en retsam unge som skriker

Titt-ut!

Hemma i New Village var det sig likt sen lunchtid. Jag ringde upp mamma som naturligtvis ringde precis innan jag skulle åka och möta Anna och Elias tidigare på dan. Nån middag har jag visst inte hemma, men på fredag ska vi äta Kalle Kon och potatisklyftor, på lördag dinera på Gary’s för presentkortet jag fick av fakultetskollegorna i 50-årspresent. Snart är det ju helg igen…


*Clark Kent = min blöte lille bil-man

**Slottsfrun = Annas mamma

Read Full Post »

Older Posts »