Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘FN:s generalsekreterare’

Ett citerande inlägg.


 

FN-flagganDet är FN-dagen idag. Och vad passar väl bättre då än att plocka ett citat ur Dag Hammarskjölds Vägmärken? Dag Hammarskjöld var ju FN:s generalsekreterare. Vid hans död 1961 fann man ett manus med titeln Vägmärken. uppenbarligen hade Dag Hammarskjöld skrivit ner tänkvärda ord – och funderat på att ge ut dem i bokform. Detta gjordes två år efter hans död, 1963. Här kommer ett citat ur boken, valt på måfå:

Forskaren registrerar det definitivt fastslagna. Endast det ensamstående i hans erfarenhet är värt att nedtecknas, honom själv och andra till erinran och ledning. Så lämnar upptäcktsresanden åt andra att offra tid på den pittoreska notisen om befolkningens sedvänjor eller den dräpande reflektionen rörande någon av färdkamraternas svaghet.
   Så – ock vi?

Dag Hammarskjölds sista viloplats finns här i Uppsala. Har du vägarna förbi Uppsala, besök gärna vår Gamla kyrkogård, som ligger ganska centralt!

Vill du läsa vad jag skrev om Vägmärken efter att ha läst boken, läs mitt blogginlägg här!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

VägmärkenFör två veckor sen i morgon var Fästmön och jag på kyrkogårds-vandring på Gamla kyrkogården här i Uppsala. Det var en vandring med fokus på författare. Och även om Dag Hammarskjöld mest är känd för större saker än författarskap, blev vi ståendes en bra stund vid hans grav, för övrigt den sista på vandringen. Såväl guiden som en av deltagarna hade mycket att berätta om FN:s general-sekreterare, han som omkom i en flygolycka 1961. Därför tog jag det som ett tecken när jag nån timme efter avslutad vandring hittade hans postumt utgivna bok Vägmärken i en av boklådorna vid floden. Endast 60 kronor gav jag för den. I kväll har jag läst ut den. Men den kommer inte att hamna i nån hylla utan på mitt lilla coffeetable, bland andra spännande böcker jag då och då tar upp och bläddrar i.

Vägmärken består av sentenser, citat ur Bibeln, dikter, levnadsregler… En sorts dagboksanteckningar, kanske. Eller tweets, om Twitter hade funnits på den tiden. Inte helt enkla att tolka är de, men många av dem fastnar. Det är därför jag inte tänker stoppa in boken i nån bokhylla utan låta den ligga framme. Det här är egentligen inte nån bok man läser från pärm till pärm.

Toffelomdömet blir det högsta. Och jag är inte mindre nyfiken på Dag Hammarskjöld efter att ha läst den här boken!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tipsande inlägg.


 

Förra året under Allhelgona var Fästmön och jag på två fina gamla kyrkogårdar i Uppsala, Gamla kyrkogården inne i stan och kyrkogården vid Vaksala kyrka. Det var så vackert med alla tända ljus i novembermörkret. Jag berättade att jag länge har velat delta i en kyrkogårdsvandring på Gamla kyrkogården. Där vilar ju en massa kända personer – författare som Gustaf Fröding, som jag skrev C-uppsats om och FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld, som fascinerar mig så otroligt.

Därför blev jag överlycklig när jag fick veta att det snart är dags för en arrangerad kyrkogårdsvandring. Det är en lördag, relativt billigt, min hälsporre bråkar mindre med mig och Anna är ledig! Nu vet jag ju inte om Anna är intresserad, men jag hoppas.

Följande gäller:

Kyrkogårdsvandring lördagen den 4 oktober. Samling klockan 14 vid Gamla kapellet. Pris: 50 kronor (endast kontant betalning). Visningen pågår i cirka en timme.
Arrangör är Stadsvandringar Uppsala

Ljus i Minneslunden Vaksala kyrka

Så många ljus var det förra året på kyrkogården på  Allhelgona.

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Vi bestämde oss för att besöka Fredens Hus idag i stället. Fästmön slutade ju jobba klockan 14 och Fredens Hus är öppet till klockan 16 även på söndagar. Och det var helt rätt beslut! För det här var ett ställe dit jag lär återvända. ”Ett hus” med många intressanta och tankeväckande utställningar!

Fredens Hus har alltså sina lokaler i Uppsala slott, vid norra tornet. Det är fri entré, men man får lämna ett bidrag om man vill. Jag hade bara 20 kronor löst som jag stoppade i bössan när vi gick – det var alldeles för lite för att jag hade fått se.

Visdomsord redan i entrén. (Den där konstiga fläcken i gräslig nyans i bildens nederkant är ful, men ska vara där.)


Den mest omtalade fotoutställningen
av dem som visas just nu är Miss Landmine. Utställningen visar skönhetstävlingar i Kambodja och Angola. Alla som var med i tävlingarna hade blivit lemlästade av landminor. Utställningen kan upplevas provocerande, för mig var den tankeväckande…

En provocerande och tänkvärd fotoutställning.


Kan svenskheten ta slut är titeln på utställningen intill.
Den handlar om huruvida svenskheten påverkas av till exempel invandring. Också mycket tänkvärt! Utställningen är gjord av Regionmuseet Kristianstad i samarbete med journalisten och författaren Maja Hagerman.

Rasbiologi…


Några smärre utställningar
 som visas just nu är arbeten från ett antal av Uppsalas gymnasieskolor. Intressanta projekt om bland annat Afrika och Bangladesh, samt ett konstprojekt om Dag Hammarskjöld. Dag Hammarskjöld och alla hans citat…

Dag Hammarskjöld hade en blick…


Utställningen om Dag Hammarskjöld
är påbörjad och alltså inte färdig. Men här finns mycket att titta på och läsa om denne diplomat som så ofta är citerad. Inte bara Dag Hammarskjöld själv är citerad här, dock! Så här sa Trygve Lie när Dag Hammarskjöld hade blivit utnämnd till FN:s generalsekreterare:

Dag Hammarskjölds företrädare välkomnade honom med dessa ord.


Onekligen var Dag Hammarskjöld en spännande person.
Jag ser fram emot att få veta mer om honom, denne man vars blick får mig att tänka

oundviklig

när jag ser på gamla fotografier. Han genomsyrar redan mycket på Fredens Hus…

Till och med hans spegelbild i en glasdörr är oundviklig…


I rummet intill huserar en annan svensk
som gjort mycket gott, Raoul Wallenberg. Mannen vars öde man inte känner. Kanske dog han 1947 som vissa hävdar… Föddes gjorde han i alla fall för 100 år sen i augusti.

En svensk som gjort mycket gott, men vad är hans öde?


Vi kom ut i en grön och varm junieftermiddag.
Tittade på utsikten och Gunillaklockan, fotade två turister. Och jag slogs av hur lyckligt lottad jag är att jag lever i ett land där det är fred. Där jag inte riskerar att trampa på några minor när jag går i gräset…

Ett torn mitt i grönskan. Men inga landminor…


Är du i Uppsala och får en stund över – besök Fredens Hus på Slottet! Det kostar ingenting att se dessa tänkvärda utställningar och stora män!!!

Read Full Post »