Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘flyt’

Ett inlägg om både flyt och kamp i tillvaron.


I skrivande stund
är jag otroligt trött men mycket tacksam, snudd på lycklig. Det trillade in ett jobb när tillvaron var som mörkast. Jag har fått några månaders ljus när jag får känna mig sunt trött för att jag utför ett arbete. Dessutom får jag skamligt (i mina ögon!) bra betalt. Det gör ju inte ont, precis, efter ett par månaders a-kassa. Ja, det har ju inte blivit mer än ett par månader trots att jag varit arbetssökande hela hösten. A-kassan har karensdagar och dessutom måste man skicka in sina kassakort före ett visst datum i månaden om man ska få nåt utbetalat samma månad. Men man kan naturligtvis inte skicka in ett kassakort ifyllt för framtida dagar.

Det har varit oerhört tuffa månader.  För som alltid i såna här lägen gäller att man har en buffert. Jag hade satt undan lite pengar under tiden jag jobbade dessförinnan. Men pengar räcker ju inte för evigt…

Guldpengar

Buffertslantar räcker inte för evigt…


Mina tankar
går till alla som kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Alla som borde slippa denna kamp. Det är så många runt omkring mig som har det oerhört tufft just nu. En del av dem försöker få ersättning från Försäkringskassan men misslyckas. Andra jobbar så mycket de bara kan – och ändå räcker inte pengarna till hyran och andra räkningar. Inte om man dessutom har barn som måste ha mat… Och så finns det de som tvingas jobba fast de är sjuka och de som är friska, men inte har nåt jobb…

Ju mer jag tänker på det desto mer upprörd blir jag över att det är så oerhört orättvist. Man kan ju inte hjälpa att man är sjuk. OK, man ska väl kanske inte tjäna miljoner på sin sjukdom, men man borde ändå få hjälp så att man klarar att betala räkningar och köpa mat samt dessutom betala för läkemedel och behandlingar. Och jag tycker också att det ska löna sig att jobba. Man ska inte behöva vända på exakt varenda krona då.

Det är därför jag skäms när jag läser vad jag får i lön på mitt anställningsbevis. Jag skäms och undrar om jag är värd den månadslönen när andra har det så tufft.

Jag har flyt i tillvaron just nu. Det har hänt så många bra saker under kort tid att jag nästan går och väntar på en katastrof som väger upp det hela. En annan spännande grej är att förlaget får mina 30 sidor den här veckan. Hur ska de reagera där? Blir det exalterade och vill att jag ska skriva den där boken de hittills bara har läst synopsis på? Enligt min mellanhand ÄR de intresserade. Så även mellanhanden – som i nåt mejl funderade över en dramatisering för teaterscenen…

bok

En bok. Som jag ska skriva?


Inte är det så konstigt
att det snurrar bra i skallen för tillfället… Tankar kring vilken väg jag ska välja – OM jag nu får ett val.

Och mitt i allt dyker det upp små hälsningar från mina före detta kollegor. Hälsningar som rör mig till tårar. Därför att jag känner mig uppskattad, jag är inte glömd, jag har varit en del av deras liv. Och jag saknar dem! Jaa, jag saknar dem.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om höstgöra – och hästgöra också, förstås.


Om det är nåt jag gillar
så är det listor! Ja, inte topplistor, dårå, utan att-göra-listor! Skälet är enkelt: jag ser vad som behöver göras och det är en underbar känsla att få bocka av en uppgift som avklarad.

Nu väljer jag att inte visa min att-göra-lista på gång här, för den är bara för mig själv och ingen annan. En gång, i tidernas begynnelse, när Den Stora Förbannelsen drabbade mig 2009, blev jag tipsad av en person om att skriva en att-göra-lista varje dag. Jag skulle själv bestämma hur många punkter listan skulle ha. Syftet var förstås att motverka passivitet och att göra vettiga saker. Det funkade ganska länge. Tills jag var på väg att ge upp helt och hållet. Men DEN berättelsen tror jag inte ens att du som har följt mig väldigt länge känner till. Den sparar jag för kommande, litterära verk.

Presenning

Vad döljer sig under presenningen???


I morse vaknade jag
av att Fästmöns hår killade mig på armen när hon böjde sig över mig för att väcka mig. Vi for till Äldreboendet där jag lämnade av henne och sen fortsatte jag hem för att ägna mig åt dagens jobbsökeri. Jag hade flyt och hittade två intressanta tjänster nästan genast. Så därefter kunde jag ägna mig åt en av punkterna på min aktuella att-göra-lista: säga adjö till sommaren på ballen* och plocka undan ballemöblerna**. Det passade väldigt bra idag, för dagen är höstlik – det vill säga kylig, grå och regnig. Jag blev riktigt blöt när jag travade iväg till kallförrådet. Det var nämligen där jag hade glömt kvar presenningen på bilden ovan i samband med att jag fick ha en del av ballemöblerna där ute förra höst-vinter-säsongen. Det skulle ju bytas fönster här på senhösten och då fick man inte ha nånting på ballarna*** eftersom fönster skulle lastas på och av där.

Men i år ska det inte bytas några fönster. Jag är mycket nöjd med mina snart ettåriga fönster, framför allt vippfunktionen. Däremot är jag mycket onöjd med persiennerna. Som jag tidigare har konstaterat är de troligen köpta på EPA. Jag har naturligtvis inte fått en enda av de utlovade (mannen som var här den 10 september lovade mig detta), extra vridpinnarna från Elitfönster. Än. Funderar på att ringa Dalkarlarna en femte gång, tror jag det blir, men det vete tusan om jag orkar. Det blir ju heller sällan aldrig alla rätt när Dalkarlkarna sen skickar min felanmälan vidare till Elitfönster… Det är väl så företagen gör nu för tiden. Köper billigt skit, på ren svenska, för att därefter hoppas på att kunderna inte orkar felanmäla gång på gång…

Mina balkongmöbler är nu ihopfällda och omhöljda av presenningen – se bilden ovan! Duken, duktyngder, matta och dynor är på vinterförvaring i låda respektive lägenhetsförråd. Och nöjd kan jag nu strax pricka av ytterligare en punkt på min att-göra-lista.

Balkongmöbler

Balkongmöblerna före inpackningen i presenningen.


Regnet tilltar ännu mer,
noterar jag. Förhoppningsvis slutar det när jag har ätit frukost och fiffat till mig för en tur till Tokerian. Ja fiffa och fiffa… Typ tvätta mig, borsta tänderna, sätta i linser och klä på mig utegångskläder. När jag går hemma är jag rätt slafsig, med adidasbrallor, linne (jaa, fortfarande!) och smutsiga brillor.

På Tokerian ska jag köpa middagsmat idag, för Anna jobbar lång dag och ska dessutom på ett ärende efter jobbet. Hon lär vara hungrig, alltså, vid hemkomsten. Därför tänkte jag slå till och köpa en grillad kyckling. Till den blir det grönsallad med fetaost och oliver. Lite hyfsat nyttigt så där, efter gårdagens mindre nyttiga dag – för min del… Jag åt…

  • fil med müsli och två rostade mackor med marmelad och ost samt löskokt ägg till frukost (om jag nu minns rätt)
  • massor av kaffe före och efter frukost
  • en 200 grams (ja, det är sant) Marabou mjölkchoklad – hälften till eftermiddagslunch, hälften till dessert efter middagen
  • en skål flingor med mjölk och morellsylt (det sista i burken som mammakusinen B kokade ihop gav mig) samt en liten ciabatta med ost till middag
  • ett halvt glas vin, vindruvor, gorgonzolaost och kex till kvällsfika när Anna kommit hem från jobbet

Snygg lista, va?! Anna har nu lovat hotat med att göra en matlista åt mig för de kommande två veckorna. Då åker hon nämligen till Himlen och är mamma på heltid, medan jag mest är i New Village samt försöker hitta ett jobb.

Efter allt detta matprat är jag nu riktigt hungrig. Det blir fil med yoghurt och müsli och två rostade med bara ost idag, tror jag…


*ballen = balkongen

**ballemöblerna = balkongmöblerna
***ballarna = balkongerna


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om flyt, mat, förrådsstädning och andra nyttigheter. 


Det var inte riktigt soligt igår,
men det var varmt. Jag åkte iväg mitt på dan och gjorde min intervju. Den tog cirka en timme inklusive körtid. Det tog 45 minuter att skriva artikeln och fixa med bilden. Fakta- och citatgranskningen gick suveränt fort, så jag la in text och bild i publiceringsverktyget, lay outade och mejlade Pe redan vid halv tre att min artikel var klar – bara att publicera när som. Jag är mycket nöjd med detta flyt! Framåt kvällen klickade Pe på publicera.

Hämtade sen Fästmön vid jobbet. Min fantasi när det gäller mat är inte direkt enorm, så hon fick bestämma och vi åkte tillsammans och handlade på ICA Heidan. Där träffade vi för övrigt två riktiga mediekändisar… *skrockar*

Vi tyckte att Nallekorven var fruktansvärt gullig, men jag äter ju inget annat kött än kyckling och kalkon, så vi avstod. Jag fotade Nallekorven i alla fall.

Nallekorv

Fruktansvärt gullig korv.


I stället fick kallskuren kalkon i olika former
– rökt, salami, pastrami och vad-det-nu-heter – samt mimosa- och potatissallad följa med oss hem. Vi dukade upp på ballen* – och skrattade åt att troligen nån skata (inte vi själva!) varit framme och snott värmeljuset vi hade i den lilla midsommarstången på bordet. Dumfåglar! Man kan väl inte äta ljus, heller!..

Kallskuren kalkon

Kallskuren kalkon i olika former samt röror blev en fin middag.


Sen kom Anna på
att hon hade glömt att fixa en grej på jobbet, så vi packade in oss i bilen och åkte tillbaka dit. Anna letade en timme efter en blankett, stackarn, och hon hittade den inte. På mig gick det ingen nöd, jag hade en bok med mig. Dessutom gjorde jag nåt drag då och då i nåt av de fyra partierna Wordfeud jag hade på gång.

Bok o solbrillor på bord

En bok är alltid ett gott sällskap.


Kvällen avrundades
med lite läsning och TV. Jag började läsa en ny bok – inte en deckare! Den handlar om, som titeln anger (du klickar väl på länken?), sorg efter att ha förlorat en nära anhörig. Dessutom är den, intressant nog, skriver ur den vuxne sonens perspektiv – trots att författaren alltså är kvinna.

Men idag har jag inte tid att sitta här vid datorn. Idag står det FÖRRÅDSSTÄDNING på schemat. Jag hoppas verkligen inte att Johan messar och skriver att han har varit magsjuk i natt, för här ska jobbas! Johan ska få bli mina starka armar när saker ska kastas, nämligen. Det blir ingen nåd idag – det som inte används eller är trasigt hivas.

Dessutom ska jag passa på att rensa mina garderober och ta med gamla, men hela kläder, till Återbruket. Jag har börjat med att leta efter lagom stora klädpåsar i mitt städskåp – och insåg att även städskåpet skulle må bra av att rensas… Snacka om påsfetischism…

Jag har varit ute i förrådet och tagit en före-bild. Det går baske mig inte att komma in där, se själv…

Förrådet

Det går inte att komma in i mitt orensade förråd.


Faktum är att jag även här
har börjat lite smått. Jag har flyttat över alla krukor samt två lådor med småpryttlar till vår nya, gemensamma hylla. Det var inte svårt att fylla den…

Grejor i nya förrådshyllan

Mina tre hyllplan är de översta. Inte svåra att fylla…


Detta innebär att jag har en hylla
inne i förrådet som nu är så gott som tom. Där ställer jag nog kanske en del tidskrifter som jag ska spara och möjligen elljusstakar. Stakarna ligger nämligen högt upp på en hylla längre in i förrådet idag – totalt oåtkomliga. Det är dumt. För vi vet ju att – HEPP! – så är det första advent…


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan bestämt hävdar att det inte finns några medtrafikanter.


I morse var det som förgjort i trafiken!
Jag var sen. Vad händer då? Alla medtrafikanter transformeras till mottrafikanter! Det finns inte en enda som är nånting med ”med”. Bara ”mot”. Det började redan hemmavid när jag sprang (nåja…) till garaget. NÅN hade då gjort en livsfarlig felkparkering på en av gångbanorna…

Leksakssopbil
Livsfarlig felparkering! 


Nej, att barn varken är rädda för eller om
gamla tanter, det vet jag, men de kanske ändå borde uppmuntras att vara rädda om sina saker. Den här bilen kunde lätt ha blivit krossad under Tofflans tunga fot… Lätt…

Just när jag sen körde ut från garaget kom en jävla låååång bil med skylift inrullandes på parkeringen. Jag måtte ha sett grym ut, för den snälla chauffören backade in på ena sidan så att jag kunde smita förbi.

Därpå svängde jag höger-höger för att ta mig ut till gamla E4:an. Där var det en lååång radda bilar, ledda av en bil som blinkade orange. Snyggt ljus, men inte på morgonen när man har bråttom! För det var en följebil till ett annat lååångt fordon… Det gick i 30… Före mig var det fyra vanliga personbilar, efter mig växte raddan. Strax före stora vägen svängde såväl följebil som lååångt fordon vänster och vi kunde köra förbi.

Sen var det hyfsat flyt ett tag på 70-vägen. Bara nån blå VW som gjorde en märklig omkörning. Till och med på Kögatan, jag menar Stålgatan, flöt trafiken rätt OK. Det var först när jag svängde ut på Kungsängsleden som folk för miljonte gången bevisade att de inte kan grunderna i filkörning. Som att använda blinkers innan man byter fil, till exempel… Efteråt är det ju rätt meningslöst.

Vid det här laget kokade mitt blod. Blodtrycket var säkert uppe i minst 300 och hjärtinfarkten nära. Så när en TRAKTORJÄVEL försökte svänga ut precis framför mig på Dag Hammarskjölds väg trampade jag gasen i botten så han fick tvärnita. Nån måtta får det vara

Jag anlände till arbetet tre minuter före arbetsdagens starttid…

Hur var din morgon i trafiken??? Skriv gärna en rad och berätta medan jag blir intervjuad för ett jobb! (Jaa, detta inlägg är tidsinställt.)


Livet är kort.

Read Full Post »

Ursäkta mig om jag är lika ofokuserad som det nyligen utspruckna lövet på björkriset nedan. Men nu är det lite för många saker som går åt pipsvängen. Jag försöker bita ihop (!) och inte visa nånting annat än ett neutralt ansikte gentemot dem som jag har god lust att ge hiskeliga miner; ett leende ansikte gentemot dem som förtjänar ett leende. Tyvärr når leendet inte ändå upp till mina tårfyllda ögon, men…

björkris
Ofokuserad som björklövet mitt i bilden. Jävla iPhonekamera!


Jag tuggade på en kola i helgen
och nu har en porslinslagning på en tand blivit lös. Som tur var fick jag en tid hos tandläkaren redan i morgon förmiddag. Till dess måste jag försöka undvika att tappa porslinstanden, än mindre svälja den – om den lossnar. Tjolahopp så lätt det är att äta (på andra sidan har jag en trasig tand som borde ha lagats för länge sen) och tandtråda (varje gång lossnar porslinskronan lite till)!

Igår när jag kom hem ville stordatorn inte starta som den skulle. Den startade i nån sorts felsäkert läge. Till sist lyckades jag få igång den så att allt såg normalt ut. I stället för att slappa igår kväll fick jag ägna kvällen åt att säkerhetskopiera filer från hela jävla datorn. För den är väl på väg att lägga av nu. Den har emellertid varit en bra följeslagare och vän och väl värd de hundralappar (!) jag gav för den. Nu måste jag börja titta på en ny.

Ny mobil måste jag också ut och shoppa snart, eftersom jag räknar med att snart återlämna min tjänstemobil (statens egendom). Jag läste ett protokoll alldeles nyss och av detta framkom att det jag trodde var ett skambud nu har blivit ett riktigt SKAMBUD. Men fortfarande ett väldigt luddigt sådant. Jag har skrivit ett nytt mejl där jag ber om ett förtydligande nu på förmiddagen. Gissar att jag inte får nåt svar på det heller.

Nej, idag är jag lite ofokuserad på arbetet. Det blir ju lite tajt med pengar framöver eftersom jag inte lär ha nån inkomst (nej, a-kassan är ingen inkomst). Samtidigt behöver jag såväl en dator som en mobiltelefon som fungerar så att jag kan söka jobb.

En olycka kommer sällan ensam, nu har det kommit fyra nästan samtidigt. Så då borde det väl vara min tur med lite flyt snart, eller hur? Har jag överlevt att bli berövad tryggheten i tillvaron en gång tidigare ska jag väl lyckas överleva ytterligare en gång. Har jag dessutom överlevt klumpedunstumörer tänker jag inte lägga mig ner och dö. Men i skrivande stund har jag lätt att hålla mig för skratt, det har jag.


Livet är kort.

Read Full Post »

När jag skriver det här inlägget har jag rast. Och jag har varit här på jobbet i två timmar. Jag har fått kramar och leenden, folk har frågat hur jag mår och om jag orkar. Andra har kastat sig på mig och börjat prata jobb. Och så har jag träffat min nya jobbarkompis från familjen. Vi ska luncha idag. H*n såg glad och nöjd ut och då blir jag glad och nöjd. Allt känns jättebra just nu. Jag har lite ont just kring ärret eftersom jag ju måste ha vanliga kläder på mig – mjukisbraxen fick stanna hemma idag.

Mjukisbrax

Mjukisbraxen fick stanna hemma idag.


Det är skittrist väder
och betydligt roligare att jobba än att sitta hemma och glo på en tunggrå himmel. Det ska komma mer snö. I morse var det skitkallt och blåsigt. Fästmön höll på att blåsa ur bilen när jag hade stannat vid hennes jobb. Nu ska hon vara mamma på heltid i två veckor. Det blir konstigt att vara ensam hemma, men jag tänker inte låta henne vara ensam hemma från mig. Redan på söndag tänkte jag åka ut om vädret är OK (det har varnats för snöstorm och elände) – för det har ryktats om julgransplundring. Och jag vill ju inte missa nån gottpåse!!!

Min egen julgransplundring går av stapeln i morgon. Alla stakar och stjärnor ska bort liksom övriga julsaker. Egentligen är det ju inte Tjugondedag Knut förrän på söndag, men då ska jag ju på julgransplundring i Himlen.

Jag har inlett min arbetsdag med att reda ut mina anställningsförhållanden. Det har visat sig att jag har fått förlängt till den 31 mars, men att det inte har gått igenom i systemet än. Eller på lätt svenska, nån på personalavdelningen har inte lagt in mina nya datum än. Men det är på gång! Och det vore ju lite bra att få åtminstone en halv lön nu i slutet av januari… En trevlig östgötska ringde igår från Försäkringskassan. Jag hade varit för snabb med att skicka in blanketten dit, men jag var tydlig med att jag skulle börja jobba idag. I gengäld skulle hon skicka mina pengar så jag har dem på måndag. Flyt!

Vidare har jag letat efter försvunna papper, ringt några som har sökt mig, börjat snabbläsa medierapporter som kommit in under min sjukskrivning med mera. Det blir väl ungefär vad jag hinner idag. Och nu måste jag fortsätta arbeta, för rasten är slut.


Livet är kort. Jag älskar mitt jobb.

Read Full Post »

Mitt armbandsur höll på och strulade hela dan idag. Eftersom klockan stannade gissade jag att det var dags för batteribyte. Och efter att ha grejat in i det sista – med min nya jobb-laptop – tog jag vägen om stan och plockade upp en familjemedlem innan vi for till Stormarknaden och toppenbraiga Stjärnurmakarna. En gång fick jag nämligen jättebra hjälp där med en reklamation på ett armbandsur som var inköpt i en affär i Metropolen Byhålan. De som jobbade i Byhåleaffären hade ingen känsla för service, men det hade Stjärnurmakarna i Gränby. Och sen dess är jag kund där. Att byta batteri tog en kvart och kostade en hundralapp.

Min ville bara stanna idag.


Under tiden
pep vi hem till New Village för att kolla fönstren. Och tänk… i min lägenhet var de klara!!! Så gott som, men ändå. Fönsterputsningen visste Dalkarlen jag pratade med – han pratade värmländska! – inte när den skulle bli av, men kanske torsdag. Därför kan jag inte flytta tillbaka möbler än eller sätta upp gardiner. Däremot kan jag städa golven och DET behövs, ska jag säga! Jag är evigt tacksam att jag plastade så bra, för det är otroligt skitigt överallt! Sen kan jag skruva upp fästena för gardinstängerna och förbereda. Och införskaffa en bredare rullgardin till sovrummet, tror jag.

En ny och bredare sån här blir det nog.


Efter fönsterbeundran
och klockhämtning åkte vi så äntligen ut till de utsvultna i Himlen. När jag är kock där vet barnen att det blir en av två rätter:

  1. grillad kyckling
  2. hämtpizza

Och eftersom kyckling stod på menyn i lördags blev det nu hämtpizza. Det var ingen som klagade över det, men oj, så mätt jag blev. Därför passade det alldeles utmärkt att vara läxhjälp efter maten. Läxan innebar att man skulle räkna bilar i olika färger på parkeringen och göra stapeldiagram. Frisk luft och en liten promenad! Hälen knorrade lite och brände till rejält ett par gånger, men jag måste ju för 17 få röra på mig lite grann i alla fall!

Snart är det dags att åka in till stan och hämta hem Fästmön från jobbet. Jag får nog sällskap in av nån och det är alltid trevligt. Sen ska jag åka hem till mig och avplasta delar av mitt hem. Tror inte att jag orkar göra så mycket mer och dammsugning känns liiite elakt att göra även om det inte är Tystnad påbjuden i huset förrän klockan 23. Risken är nämligen att jag väcker en viss varg björn som förhoppningsvis sover… Jag får nog lägga band på mig till i morgon efter jobbet. Men jag är glad att det har varit ett rejält flyt idag, trots att allting hopade sig…


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »