Förberedelser inför Dalaresan

Ett inlägg om vad som har hänt och händer före resan till Dalarna.

I morse hade jag lovat mig sovmorgon. Tji fick jag! Det är som att ”man” bara måste höra av sig till mig runt klockan sju. Jag kan inte stänga av iPhonen helt av olika skäl, men jag lägger den på mjukt underlag och sveper in den i en gammal putsduk – förutom att jag har den på ljudlöst, förstås. Men den vibrerar och blixtrar – och då vaknar jag.

Det som väckte mig idag var ett sms från ett flygbolag som talade om vilken gate jag skulle gå till för att komma med på planet till Köpenhamn. Bara det att jag ska inte resa till Köpenhamn idag, jag ska åka till Dalarna. Och jag ska köra bil, inte flyga.

Redan igår startade förberedelserna inför resan. Framåt seneftermiddagen travade jag över till Tokerian för att utsätta mig för lite dalahästar och annat. Jag har varit ett par gånger i Dalarna och vet hur det är med det folkloristiska där – det är mycket. Men faktum är att jag gillar det – i lagoma doser. Gärdebylåten slipper jag dock helst – om Tofflan själv får välja.

Leksandsknäcke – ett sätt att träna inför Dalaresan.

Efter att ha sett till att det finns nånting ätbart när vi återvänder från Dalaresan blev nästa steg att fylla upp Clark Kent*. Han var bara halvtörstig, men det är ju inte säkert att det finns bensinmackar i exotiska Dalarna. SKOJAR BARA!

Clark Kents Diner.

Sen var det ju jag själv som skulle få lite påfyllning. Hela dan igår hade jag läst om kanelbullar. Jag var så sugen! Men på Tokerian var de SLUT! Åkte till Mac Jack för att dinera och skenade in på macken där för att kolla om man bakat några bullar. SLUT! Men vad är det här??? Det är ju först idag det är Kanelbullens dag!!! Höll alla ställen kanelbullarna gömda till igår, eller vad??? Jag blev utan.

Till middag hade jag bespetsat mig på kycklingburgare och strips. Tyvärr hade Mannen Mannen börjat tillreda en sån där förstekt kycklingburgare som jag tycker är vidrig.

Nej fy, de där burgarna är skitäckliga! 

sa jag.

Jag tar chucky chicky bits i stället.

Mitt uttryck 

skitäckliga

var naturligtvis tvunget att kommenteras av några som satt och slafsade inne i kiosken. Vad var det för roligt med det? Det är ju vad jag tycker! Hade god lust att bita ifrån och säga:

Skit i mig och mitt, sätt er vid en annan bänk än den där man ska stå och välja mat och betala, i stället – ni sitter i vägen!

Men det sa jag ju inte. Tanter förväntas uppträda som… tanter. Jag nöjde mig därför med att ignorera sällskapet totalt. Sen ägnade jag måltiden åt att inte försöka spilla ner varken tröja eller jeans med mangorajasås samt läsa lite sanningar. Betoning på lite, om du förstår vad jag menar…

En papperstidning!

Jag har inte läst en papperstidning på hur länge som helst. Distributionen av UppsalaTidningen en gång i veckan har inte fungerat på över en månad nu, så inte ens den gratistidningen har jag fått. Varje gång har jag mejlat, varje gång… händer ingenting. Jo en gång hände nåt! Jag mejlade till redaktionen och efter två dar eller så svarade en journalist – och talade om vilken e-postadress jag borde ha använt. Det hjälper inte. Tidningen kommer fortfarande inte. UNT distribution klarar uppenbarligen inte av att hitta till ett vanligt flerfamiljshus som har stått i New Village sen 1970-talet. HUR SVÅRT KAN DET VA???

Till kvällen igår tog jag sen en tur ut till Förorten efter att jag hade plockat upp Fästmön vid hennes jobb. Packning fraktades hit och dit, allt medan Prinskorven tog tid på oss via tidtagaruret på iPhonen. Och så messade han sin mamma då och då för att skynda på oss lite. Inte ett dugg stressande, nehej då! Fast lite roligt också…

Bara skit på TV, så jag packade lite åt mig själv och läste en stund innan jag knoppade in. Idag har jag packat lite till. Det låter som om vi ska flytta till Dalarna, men det ska vi inte! DU BEHÖVER INTE VARA ÄNGSLIG, GUNILLA!!! Det är ju så att vädret är som det är – ibland varmt och soligt, ibland kyligt och regnigt. En Toffla måste kunna möta allt slags väder. Då blir det en del packning.

Dagen idag skulle bli sämre vädermässigt än den igår. Ser jag ingenting av! Solen lyser starkt och himlen är klarblå. Jag har sökt ett jobb nu på morgonen och får nog nöja mig med det. Men jag har också anmält intresse för ett skrivuppdrag – om Dalarna, passande nog! (Här googlas det uppenbarligen…)

Skriva om Dalaresan lär jag definitivt göra – om Lapdancen fungerar så blir det nog ett par gånger under helgen, redan. Mobilen ska hållas laddad och dess kameralins putsad, förstås.

Vad ska du göra i helgen???

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

På spaning runt om

Dags för en liten omvärldsspaningstur i media. Man kan ju inte sitta här helt insnöad. Eller? Häng med – du som vill. Du som inte vill, stanna kvar där du är.

• Vad händer med dina digitala tillgångar när du dör? Det handlar om sånt som foton på nätet, e-post, tillgång till dina lösenord till banken, sociala medier etc. I USA sätter man upp living wills i livets slutskede, nu förordas även social media wills med anvisningar för de närstående. Det låter faktiskt rätt bra, tycker jag.
• Finger i sociala medier gav sparken på Twitter. Rörigt? Ja, alltså en rysk flygvärdinna la ut en bild där hon pekar finger åt passagerarna på ryska motsvarigheten till Fejan. Bilden spreds vidare i andra sociala medier och nådde flygboglaget – som gav flygvärdinnan sparken via Twitter. Tja, man ska nog tänka sig liiite för ibland. Om man är rädd om jobbet.
• Kvinnor jobbar en minut mindre gratis varje dag. Klockan 15.52. Efter det jobbar kvinnor i Sverige gratis fram till 17 (om de har börjat klockan åtta). Det har ett gäng fack och kvinnoorganisationer räknat ut. Förra året var det 15.51 som gällde. En hel minut extra får vi alltså betalt i år. Om det fortsätter så här tjänar kvinnor lika mycket som män – om 68 år…
• Mysteriet med de försvunna kossorna. Minns du de 69 kossorna som försvann? Leif GW Persson hade nån teori om vad som hänt. Han skrev till och med ner den och la den i ett kuvert som förseglades i direktsändning i Veckans brott. Nu är kossornas ägare misstänkt för bedrägeri. Kan det vara så att Leffe har rätt?
• Snigel slänger penis efter sex. (Tja vad har penisar med sex att göra?? SKOJAR!) Idag har jag lärt mig nåt nytt – och det är roligt att lära sig nya saker, tycker jag! Forskare har nämligen upptäckt att en havssnigel slänger sin penis efter att den har haft sex. Dessutom har den både manliga och kvinnliga könsorgan. Under parningsakten sprutar båda sniglarna sperma i varandra. Ja, det låter märkligt, men detta med tvekönigheten visste man sen tidigare. Att sniglarna sen slänger sina snoppar har japanska forskare nyligen upptäckt. Efter ett dygn växer emellertid en ny penis ut. Märkligare kan det väl knappast bli???

 

Livet är kort. Definitivt märkligt ibland.

Read Full Post »

Medborgarna vill ha mer nätkontakt med myndigheter

Resultaten av en ny undersökning, utförd av företaget Sas Institute, visar att svenskarna faktiskt vill ha kontakt med sina myndigheter – via nätet och mobilen, helst. Men offentliga sektorn möter inte medborgarnas krav och önskemål.

Så många som 70 procent av dem som deltog i undersökningen vill ha mejlkontakt eller kontakt via hemsidor med sin kommun och 62 procent vill ha kontakt med statliga myndigheter via nätet.

Jag vill ha kontakt via nätet!

                                                                                                                                                            Men ofantliga offentliga sektorn är dålig på att erbjuda medborgarna kommunikation via nätet – via hemsidor eller sociala medier. Detta till skillnad från privata aktörer som ofta använder nätet. Ett exempel är flygbolag som rapporterar om förseningar via den digitala incheckning. Varför kan inte SJ följa detta exempel? undrar kritikerna. 

En del myndigheter får emellertid godkänt i undersökningen. Skatteverket med sin e-deklaration, till exempel.

Undersökningen gjordes i mars i år. Totalt deltog 1 000 personer som svarade på… en webbenkät.

Jag gläds över kontakterna med min husläkare. Jag mejlar för det mesta om jag behöver hjälp och han svarar inom ett dygn – om han är i tjänst (annars får jag ett frånvaromeddelande). Därefter bokar vi tid eller så får jag ett e-recept förnyat. Så enkelt!

Men sen kan jag tycka att många myndigheter tycks livrädda för att kommunicera med medborgarna. Allra minst vill man kommunicera per telefon. Och mejl verkar farligt också, tänk om man blir mejlbombad?! Min a-kassa skickar som idag ett svårbegripligt brev med trist ton – då slipper man ju PRATA med medlemmen. Frågan är bara vart vi medboragre ska ta vägen med alla våra frågor – eller svar – om vi inte kan få kommunicera…

Read Full Post »