I måndags kväll var vi alltså iväg på en tur till Morgonen i Förorten där vi skulle fira en tjej som blev myndig. Eftersom jag har lovat att inte publicera några foton på den nyblivna vuxna får du i stället se lite kring förberedelserna hemma hos mig.
Här är det på väg att bli en siffra till efter 1:an.
Födelsedagsbarnet hade önskat hallontårta, vilket det ju inte riktigt är säsong för. Så det blev hallon- och Pollytårta – och en väldigt god sån!
Här är tårtan på väg att bli färdig.
Födelsedagsbarnet i fråga är inte den lättaste att inhandla presenter till. Jag hade samlat ihop lite av livets nödtorft i form av paket som jag etiketterat – allt för att förstöra överraskningsmomentet! På lapparna stod
- halstabletter
- tobak
- en flaska whisky
- kattsand
- Allt vad en kvinna behöver
Jag tror att födelsedagsbarnet förstod det roliga med det hela, hon skrattade i alla fall!
18 på tårtan!
Vad paketen egentligen innehöll var förstås nåt helt annat. Det mesta var ätbart och så var det en grå papperspeng med en gammal kung på.
Puddingen gör tårta.
Födelsedagsbarnets mamma gav också papperspeng, en bok och en jättefin top. Vad pappa hittade på glömde jag att fråga, men han och Storasyster hade gjort så fint hemma med bullar och kakor, tända ljus – och dagen till ära, värmen påslagen! Mormor och L tittade också in, de kom för egen maskin eftersom min maskin Clark Kent* var full av däck. Mormor hade hittat en alldeles perfekt Uppsala Ekeby-katt! Vilken fin present och vilket fint minne av mormor och dagen att ha kvar!
De levande katterna i familjen var för övrigt i sitt esse. Felix blev antagligen sur och avundsjuk för att han inte stod i centrum, så han var ute i ösregnet och fångade en mus. Som han tog in och lekte med. På en matta i hallen. Alla skrek, särskilt Jerry Storasyster! Jag satt bara cool och betraktade det hela, för jag hävdar ju alltid att jag inte är så förtjust i katter just för att de är rovdjur. Trots det jag var ändå med och räddade livet på Musmördaren härom sommaren…
Jag vill hoppas och tro att födelsedagen var till belåtenhet. Den jag saknade var Storebror, men jag hoppas han hade några kakor att knapra på.
Nästa högtidsdag vi firar i familjen är en 20-årsdag… För somliga deklarerade ju att man har slutat fylla år, så det är inte av elakhet jag hoppar över Novembergubbenbarnet! *retas ENORMT mycket*
*Clark Kent = min lille bilman
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 