Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fjäsk’

Oj, det är en vecka sen förra Babel sändes – och jag har inte hunnit kolla inspelningen från SvT på DVD:n förrän idag… Vad är det som gör programmet så viktigt eller så bra att det sägs att ”alla” vill vara med i det – och jag vill SE det? Tja, inte är det programledningen*… Och inte heller en av frågeställningarna i förra veckans program: Hur skriver man om kungahuset?

Först ut i studion var Per Svensson och Johan T Lindwall, båda aktuella med en nya böcker om monarkin, samt Amelia Adamo, som startat en ny tidskrift, S, som handlar en hel del om kungahuset.

Redaktionen hade anlitat Jessika Gedin för att läsa igenom all denna nya litteratur om monarkin och det blev ett friskt och vasst reportage om bland annat fjäsk och tråkighet. Därpå följde en trist diskussion i studion om monarkin rent generellt. Och den väldisciplinerade studiopubliken skrattade, som alltid, torrt och på kommando, känns det som. Vad har detta med litteratur att göra?.. Och framför allt, vad har diskussionen om kungahuset i ett litteraturprogram att göra???

Per Gustavssons prinsessa var huvudperson i nästa reportage, ett betydligt roligare inslag i programmet! Denna tjej som gillar att vara både vän och stark.


Prinsessan – gillar råååsa men kan också slåss mot drakar.

                                                                                                                                                         Bob Hansson tramsade sen vidare med kärleksdiktstävlingen. Bland annat läste han dikt för Daniel och Victoria – emellertid inte med efternamnen Westling och Bernadotte…

Nästa gäst i studion var musikskribenten och manusförfattaren Andres Lokko, även han aktuell med två nya böcker. För rolighetens skull (?) betitlade Andres respektive Lokko. Böckerna innehåller 20 års texter. Andres Lokko sa en hel del roliga och kontroversiella saker. Bland annat vill han uppfostra folk att läsa och lyssna på bra saker. Och bra saker är ju förstås sånt som han själv anser vara bra. Självklart.

Den danska författarinnan Hanne Vibeke Holst porträtterades eftersom hon nu debuterar som dramatiker. Hennes pjäs är inspirerad av den mördade ryska journalisten Anna Politkovskajas öde. Denna irriterande journalistkvinna som bara måste bort…

Veckans boktips blev:
Andres Lokko:  The dog of the marriage av Amy Hempel
Amelia Adamo: Min mamma är död av Claes Britton
Per Svensson: Käre prins, god natt av Lennart Bernadotte

Nästa Babel, som visas redan i kväll, handlar bland annat om genier och Patricia Highsmith!

                                                                                                                                   *Programledningen, Daniel Sjölin… Varför kan ingen hjälpa honom med håret och att få på karln en blazer i rätt storlek???

Read Full Post »

E hade en liten egenhet som inte var känd av så många. Men när den väl blev känd, upplevde de ”drabbade” den som snudd på en förbannelse, en utdrivning.

E var i grund och botten en mycket social varelse. Han tyckte om att föra diskussioner av olika art – på såväl hög nivå som lägre, allt beroende på sällskap, stämning och tillfälle. Detta var nog ett skäl till att han noga valde ut dem han ville bryta bröd med. Ty hans egenhet bestod i att inte dela måltid och bord med någon han inte kunde fördra. Han vägrade helt enkelt. Blev som ett tjurigt litet barn. Placerade sig vid ett annat bord.

Problemet var att ingen visste VEM han inte kunde fördra vid just det tillfället. Detta var naturligtvis en hemsk känsla för de närvarande. Men E höll hårt på detta. Hade en oförrätt drabbat honom var han dessutom otroligt långsint. Personen som sårat eller gjort honom illa fick ofta böja sig både en och två gånger bakåt för att återvinna E:s gunst. Det handlade inte om fjäsk, ty fjäsk fanns på listan över sådant E verkligen inte kunde fördra. Det handlade om att man åter igen måste förtjäna hans gillande. Eller att man helt enkelt skulle be om ursäkt.

Det som sårade E mest av allt var orättvisor. När man dömde folk efter det yttre och inte det inre. När somliga åtnjöt privilegier, medan andra, helt utan anledning, blev utan. Och eftersom det var de överordnades uppgift att bestämma vem som var gullegris respektive syndabock, vände sig E:s vrede ofta uppåt. Vad han inte insåg var att han slogs med väderkvarnar, att han slogs som David mot Goliat och att endast ett under hade kunnat rädda honom.

I sammanhanget blev då hans egenhet att inte dela bröd med sina fiender till stor nackdel för E. Detta för att han naturligtvis gick miste om väsentlig information som bjöds likt tillbehör till måltiden vid sådana tillfällen.

 

Read Full Post »