Shopping inte min grej, men…

Ett inlägg om dagens shopping.

Nä fy! Shopping är verkligen inte min grej! Jag hatar att trängas i affärer och svettas som tusan i min nya, varma jacka. Folk både går och står i min väg och det var en och annan som fick Onda Toffelögat idag…

Men… Jag kom hem med både det ena och det andra, främst i julklappsväg. Det blev också en tur till Systemet där jag köpte starköl till i kväll och julsnaps – julölen får jag ta vid ett senare tillfälle. Mat köpte jag också. I kväll är det jag som står vid spisen. Fästmön jobbar ju och tjänar pengar. Då lagar jag mat – och gör av med pengar. Dagens bästa var i alla fall mitt lagade armbandsur som urmakaren bara tog hundra spänn för. Jag tror att han hörde att jag var rätt sur för att han inte hade ringt i början på veckan, så han gav mig 50 procents rabatt…

Dagens shopping bestod mest av alkohol och julklappar.

Nu har jag handlat till hela familjen, men jag har några klappar kvar till de största ”barnen”. Det blir ju svårare desto äldre de blir att hitta på nåt vettigt. Och jag har ingen lust att köpa nåt skit bara för att de ska få klappar. En del i familjen får färre klappar, men kanske dyrare. Idag förstår de vuxna ”barnen” det bättre, tror jag.

Jag har telefonerat med mamma och fick veta att mammakusinen B:s sjuklingar i familjen mår bättre. Det var skönt att höra! Jag har riktigt dåligt samvete för att jag inte har hört av mig, men jag kanske får iväg några rader i ett mejl idag eller i morgon, i alla fall.

Redan runt 10.30 stack jag hemifrån och var inte tillbaka förrän vid 14-tiden. Sen efter mamma-samtalet har jag slagit in klappar. Började ju i morse med paketinslagning, eftersom jag skickat efter en del som levererats via post. I eftermiddag blev det främst dagens klappar till Anna och till tjejerna som jag har paketerat. Killarnas ligger på vänt. Orkar inte just nu…

Idag landade julklappsnotan på cirka 2 000 spänn. Jag har ju ett gäng att köpa åt, men som jag tidigare har aviserat blir det färre klappar i år. Nån lön har jag ju fortfarande inte fått, men jag hade lagt undan pengar till klappar. Och så måste det undanlagda räcka till morgondagens julbord samt hårklippning på måndag kväll.

Det börjar skymma nu och jag ska strax åka och hämta hem min älskling från jobbet. Jag är nöjd med min dag, även om shopping inte är min grej. Det är ju ändå så att jag har fått tag i en hel del klappar. Skönt att vara ute i hyfsat god tid! Mamma kommer inte förrän den 21 december, men till dess måste jag hinna/orka handla hem julmat samt julpynta lite här. Jag har blivit lovad semester den 23 och den 27 december. En gran införskaffar jag nog helgen före jul. Vi brukar klä den dan före dopparedan.

Vi klär alltid granen dan före dopparedan, inte förr!

Det är en del som ska fixas, alltså, men jag har det ju lugnt jämfört med andra. Det som är jobbigt är att ha två familjer och vilja vara på två håll samtidigt, för det går ju inte.

I kväll blir det middag tillredd av Toffelhand, alltså. Därefter ska jag slå in resterande klappar. Gissar att vi snaskar lördagsgodis sen en stund framför Downton Abbey. I kväll är det sjätte avsnittet av totalt åtta. Anna börjar lika sjukt tidigt i morgon bitti som i morse och det klart att jag skjutsar henne när det ska bli neråt tio grader kallt. Så gissningsvis blir det sänggång efter Downton.

Livet är kort.

Read Full Post »

Bland stakar och lakan och ut i halkan

Ett inlägg om kvällen.

Snacka om Duracellkanin = jag! Och ändå går jag inte på varken batterier eller några skojiga piller. Känner mig övertrött och full av energi. Lite jobbigt är det att inte kunna koppla av, men det är ju en sån tid just nu. Mycket som måste fixas, helt enkelt.

Min kväll inleddes med att bädda rent och att tvätta lakan. Svarade sen på ett par mejl. Bland annat hade det kommit en förfrågan från nån som ville låna en bild att använda ihop med en dikt som ska publiceras i nån lokalblaska nånstans. Jag trodde jag hade ordning i mitt bildarkiv, men jisses så jag letade! Naturligtvis hade jag döpt filen fel, vilket jag till sist kom på.

In i duschen för att spola av mig och tvätta håret. Sen försöka klippa onda tånaglar – det är bara vidrigt. Jag har visst fått min pappas tår, trots att han inte var född med krökta – han gick alltför länge med för små skor under kriget. Alternativet var skor av tidningspapper…

Ut i förrådet for jag sen för att riva efter stakar och stjärnor. Det är visst första advent på söndag. In med skiten i gästrummet, fram med förlängningssladd, prova om allt funkar. En av stakarna var helt död, men jag har flera alternativ. In fact så många att jag inte minns vilka stakar och stjärnor jag brukar ha var. Förutom köket, där jättestjärnan och de två svarta smidesstakarna ska stå och sovrummet, där den blåa staken har sin plats. Sen… vete tusan… Hittade för övrigt stearinljus till de ”manuella” stakarna också. Eller två av dem. Den jag fick från förra jobbet får nog ligga kvar i sin ask. Den är inte riktigt… jag…

Stakar och stjärnor för provning.

Klockan var 20.45 när jag insåg att Fästmön var på väg att sluta sitt jobb. Att ta bussen skulle innebära att hon näppeligen var hemma före klockan 22 hos Prinskorven. Så efter sms-förfrågan om hon ville ha hämtning som besvarades jakande gav jag mig ut i bilen igen. Det var nästan så jag ångrade mig omgående. Det var nämligen snorhalt ute. Men vad gör man inte när man längtar..? Jag fick såväl pussar som en svart väska i utbyte. Och den svarta väskan innebär ett löfte om att Anna kommer hit på fredag!

En svart väska fick följa med mig hem. Matchar den renbäddade sängen finfint!

Lite snabbprat om helgen hann vi med i bilen. Vi tänker oss att helgen omfattar både nytta och nöje. Bland annat funderar vi på att ta en tur in till Stockholm på lördag för att sammanstråla med FEM & co för en fika. Vi har sen några ärenden vi måste göra, så troligen blir det en snabbvisit, bara. Men det vore så kul!

På söndag måste jag ägna ett par timmar åt min sista aktivitetsrapport för ett tag. Och så måste jag hämta mitt armbandsur. Inser hur mycket jag behöver det när jag jobbar.

Jobba, för resten… Jag har fått en hel del grattis och hälsningar via LinkedIn så jag är alldeles rörd. Och somliga saknar jag hur mycket som helst, dessutom.

Men nu bara måste jag borsta tanden och slänga mig bland mina rena lakan. Har en bok jag vill läsa ut, det har tagit alldeles för lång tid.

Suss gott! I morgon bitti runt sex-tiden kommer en hiss- och disslista på en blogg nära dig. Till dess vilar vi lite.

Livet är kort.

Read Full Post »

Ta i trä och lite annat

Ett inlägg där Tofflan tar i trä samt, filosoferar över födelsedagar samt låter orden flöda, kort och gott.

Fy te rackarns så trött jag är idag! (Ja, jag vet att du har hört det förut från mig.) Men ta i trä – infektionen jag trodde var på väg att segla in har nu… seglat ut. Det enda som återstår är muskelvärken i rygg, armar, axlar och nacke och en förskräcklig trötthet. Troligen är alla dessa krämpor symtom på att jag behöver få klarhet om min framtid – och även vara ledig ett tag och hämta krafter…

Jag har vaknat till en strålande vacker dag. Det var 21 grader varmt strax efter klockan sex. Sitter vid Storebror och skriver detta, allt medan han laddar ner uppdateringar. Vi får hoppas att han klarar en omstart – han brukar göra det. Ibland behöver jag ju tömma arbetsminnet och sånt. Att stänga av helt vågar jag inte, men att starta om har hittills gått bra. Ta i trä, som sagt…

Den startade om, tack och lov…

Motivationen på arbetet är väldigt låg, ska jag erkänna. Det känns som om jag går omkring i nån sorts limbo, utlämnad till folks goda vilja att lämna besked och erbjudanden – när de har lust. För var dag som går tänker och känner jag hur väl jag skulle behöva vara ledig. Eller åtminstone få kunna slappna av ett tag. I förrgår var jag DUM nog att säga till mamma att jag kanske tar ledigt veckan före hennes födelsedag och åker ner till henne. Jag blir så desperat av hennes tjatande och ältande att jag till slut lovar vad som helst bara för att hon ska sluta. Nu vet jag ju inte hur det går att köra bil med min onda fot, men den tycks mamma ha glömt bort.

Däremot stannar jag inte TVÅ veckor om jag åker till mamma utan EN – och jag sa att vi får fira hennes födelsedag i förväg. Jag måste få vila lite hemma också. Det är alltid så mycket som ska fixas hos mamma och jag gör det så gärna, men… Just nu är jag dödstrött. Och tänker lite på att det aldrig har varit så viktigt med min födelsedag. Då borde det väl gå att flytta firandet av mammas några dar? Sist hon började tala om födelsedagar frågade jag henne om hon visste hur många födelsedagar jag hade suttit ensam här i Uppsala utan att en käft dykt upp. Hur många födelsedagar jag har suttit med en tårta, som ingen har kommit och ätit av. Jag har bott i Uppsala i över 30 år. Ja, över 30 år. Mamma och pappa har varit här två gånger när jag har fyllt år – 1992 när jag fyllde 30 och 2002 när jag fyllde 40. Många gånger har jag varit avundsjuk på kompisar som har haft släkt och föräldrar på födelsedagar och låtit oss vänner komma en annan dag, bara för att familjen är viktigast. Nu har jag emellertid uppnått den åldern när jag är så nöjd bara min Fästmö är hos mig. Och trots att jag fyllde ojämnt i år blev jag så firad av henne. Det känns som om alla de där gamla födelsedagarna tas igen, på nåt sätt. Anna är bäst!

I förrgår, när jag mådde som sämst, hörde Peter på Uppsalanyheter.se av sig och undrade försiktigt om jag kunde tänka mig att göra ett jobb på torsdag kväll. Tyvärr fick han ett nej, jag kände det som om jag var på väg rakt in i väggen i just den stunden. Så klart jag får dåligt samvete, men Peter vet att jag inte kan/orkar göra så mycket så länge jag jobbar heltid. Han är verkligen mån om en, för igår både mejlade och ringde han. Och utöver det får jag alltid återkoppling på det jag har skrivit! Tänk om alla chefer var en Peter… Då skulle världen se väldigt bra ut. Peter föregår nämligen med synnerligen gott exempel – inte bara som chef utan också det faktum att han jobbar mest av oss alla.

En nyponros till Peter! 

Igår kväll bestod middagen av två rostade mackor vid 22-tiden. Men jag hade ju moffat jordgubbstårta tidigare med familjen. Kan säga att jag mådde lite smått illa… Gjorde mig redo för bädden och tittade på Bates Motel på sovrums-TV:n. Kunde precis hålla mig vaken. När programmet var slut, var även jag det. Somnade som en sten klockan 23.25 alltså. I kväll ska jag se andra delen av Ice cream girls, men den börjar redan klockan 21 och då ska jag väl kunna titta i vardagsrummet..? Tredje och sista delen går på torsdag kväll.

Fast först ska jag jobba lite. Det är som vanligt en del webberier på gång. Efter lunch ska jag gå på en disputation. Det är en av doktoranderna som jag tycker är synnerligen duktig som ska disputera och det vill jag inte missa! Jag går i alla fall och lyssnar en stund. Jobbet står ju kvar och blir gjort när jag gör det, först…

Jobbet står kvar.

I kväll efter jobbet behöver jag stanna vid Systemet och fylla på ölförrådet. Det går lite mer av den drycken när det är varmt, har jag insett. På torsdag kväll behöver jag städa, eventuellt sparar jag dammsugningen till fredagskvällen. Då kommer äntligen Anna till mig, men först ska hon jobba till klockan 20. Därefter börjar hon sin fyra veckor långa semester… Inte ett dugg avundsjuk är jag. Nehej, inte alls… (MASSOR!)

Livet är kort.

Read Full Post »