Torsdag med traktor och annat trams

I natt sov vi med takfläkten på. Det hjälpte något. Men det är verkligen otroligt varmt… Även i morse hördes den lilla traktormannen ivrigt trampande utanför på asfalten, men idag hade hans pappa (för jag tror att det är pappan) inte släppt ut honom förrän halv nio. Och det är ju överkomligt trots att Fästmön har semester. Vi har ju liksom lite att pyssla med…

Varje morgon jag hör en sån här utanför fönstret har jag god lust att leta upp en större variant och köra över nån med den… (Nåt jag naturligtvis ALDRIG skulle göra i verkligheten, men…)

                                                                                                                                                            Idag blir det en snabb tur in till stan där Anna har ett ärende klockan tolv. Efter det ska Clark Kent* få en dusch, för han blev inte riktigt ren från fiskmåsarnas toalettbesök i helgen, trots att jag handtvagade honom på plats.  (Vilket var svårt eftersom mamma inte längre har nåt garage med vattenslang och brunn…). När Clarkan är ren blir det att fara i sporrsträck till Stormarknaden där mat och dryck till studenten ska inhandlas.

Detta kan vara en av de skyldiga som sket ner Clark! Fyyyyy!..

                                                                                                                                                          Vi tar med oss kylväska och klampar till Stormarknaden, för jag måste in och packa ihop lite grejor jag ska ha med mig. Vi sover nämligen i Himlen i Förorten i natt, för i morgon bitti ska jag ju skjutsa in den blivande studenten ganska tidigt för fotografering. Efter den resan far jag hem till mig själv och klär om – det blir enklast så. Måste stryka min nya piké också som jag tänka klämma mig i. Ibland skulle det onekligen vara enklare att ha ett ställe att bo på, men jag vill att Anna och jag bestämmer det själva och inte påverkas av vad andra tycker och tänker. För min del handlar det om att jag måste ha ett jobb först, jag vill inte vara nån belastning för nån.

För övrigt funderar jag på hur människor är funtade när de vet att de inte är välkomna och ÄNDÅ hälsar på. Skulle du göra så??? Kommentera gärna den som kan!

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min biiiiil

Read Full Post »

Kvällspromenad i Byhålan

Allt sedan flytten har jag haft gruvligt ont i mina underben. Värst just nu är vänster vad. Det kan vara muskelvärk, det kan vara ett muskelfäste. Tänkte jag skulle prova Innas recept när jag kommer hem till mitt i morgon!

För att lindra det onda tog jag en kvällspromenad och passade på att fota lite. Solen hade ju varit framme hela dagen, men jag hann inte ut förrän nu på kvällen, så ljuset tog slut vartefter jag gick. Jag låter bilder och korta bildtexter tala för sig själva!

Vägen ner till sjön från mammas lägenhet. Det tar typ högst fem minuter till vattnet!

                                                                                                                                                                    
Vätterpromenaden en kall majkväll.      

                                       
Solens sista kraftansträngning för dagen med strålar över hamnen och husen på andra sidan sjön.

                                                                                                                                                                                                                                           
Och så sjönk solen ner bakom husen…

                                                                                                                                                                                
Ett litet träd vid vattnet.

                                                                                                                                                                        
En blinkfyr – eller på håll en tjej i kjol och handväska i högsta hugg – nere i hamnen.

                                                                                                                                                                        
Den här bryggan i hamnen är knökfull med båtar sommartid!

                                                                                                                                                                           
Lilla Anna med flera i ett skyltfönster i stan.

                                                                                                                                                                       
Var är klockan?

                                                                                                                                                                           
Sammanbiten fotograf i spegeln.

                                                                                                                                                                           
Nån som lekt med maten och spelat plockepinn med spaghettin???

                                                                                                                                                                       
Våren i form av vitsippor, bland annat, hade kommit bakom häcken till en gammal trädgård.

                                                                                                                                                                                     
Varken fiskmås eller duva på hustaket utan en tupp!..

Read Full Post »

Silent Sunday

Söndagen är tyst nu. Jag vaknade i ett visserligen svalt och skönt rum, men där var alldeles för ljust för att jag ska kunna sova längre än till klockan åtta. Men det är OK, trots att det är söndag.

Vaknade emellertid av måsars skrin och turkduvors kutter. De är som barn – nu när de har fått upp mig ur sängen är de tysta.

I morgon går stora flyttlasset och mamma flyttar närmare sjön. Då blir det ännu mer måsskrin, kan jag tro…

Många såna här fåglar finns det i Metropolen Byhålan!

                                                                                                                                                           Idag åker jag över med diverse småsaker igen samt en skinnfåtölj och en madrass plus sängkläder. Fåtöljen ska jag passa på att rengöra borta i lägenheten också. Tanken är att mamma ska sova ensam där borta på en madrass på golvet. (Blir ju intressant att se om hon kommer ner och upp, men hon har bestämt sig.) Själv ska jag sova ensam i huset, mitt barndomshem, nåt jag inte har gjort sen jag var i tonåren, tror jag…

Det känns som att vistas i en rivningskåk, nästan. Här är så smutsigt och det är lådor överallt. I kväll när vi tar ner gardinerna lär det se ännu ödsligare ut. Vi lämnar en del taklampor så att städtjejerna kan se att städa. Och så de möbler som Återvinningen, de sura typerna, kommer och hämtar på torsdag eftermiddag.

Känner mig lite nedslagen idag, uppbrottet är ju nära. Från huset, alltså. Jag stannar ju minst en vecka till för att hjälpa mamma att packa upp. Ibland kan jag känna mig lite påhoppad av folk som tycker att jag ställer upp för mycket – eller vad det nu är de tycker – för min mamma. Men jag har liksom inget val och jag gör det dessutom gärna. Vem ska annars hjälpa henne? Jag har ju dessutom en plan och vill se henne komma till rätta och till ro i sitt nya hem.

En ros på baksidan, fotad i november förra året, får symbolisera uppbrottet och hoppet om att det nya blir bra.

Read Full Post »