Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fiska’

Ett redovisande inlägg.


 

Andra må ta semester, somliga får värmeslag. Tofflan undrade den gångna veckan vad du helst gör en regnig sommardag. Tro det eller ej, men det var några stycken som hade svar på det.

Så här fördelade sig de 22 inkomna svaren:

64 procent (14 personer) svarade: Håller mig inomhus och läser eller ser på film eller gör nåt annat jag gillar.

Nio procent (två personer) svarade: Jag går å fiskar! 

Nio procent (två personer) svarade: Går på museum och tittar på gamla saker.

Fem procent (en person) svarade: Åker på shoppingtur.

Fem procent (en person) svarade: Tar på mig regnkläder och går en promenad.

Fem procent (en person) svarade: Träffar en kompis.

Fem procent (en person) svarade:
Other:
tar på mig en tröja o sitter på balkongen,som vanligt 🙂

Ingen svarade: Dansar i regnet.

Stort TACK till dig som orkade svara! Jag hoppas att du har lite ork kvar att kolla in den nya frågan, den som du som vanligt hittar här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att äta gott och dricka med måtta.


Igår blev det så äntligen kräftpremiär
här hemma! Det blev ett impromptubeslut, så kräftorna inhandlades inte förrän på förmiddagen samma dag. Jag var lite orolig att de inte skulle hinna tina till kvällen, men det gjorde de! Vacuumförpackningen i kallt vatten, så…

Vid 19-tiden dukade jag fram. Först på bordet var mina gamla favoriter, kräftljusen som inhandlades till en kräftskiva en gång när mina föräldrar var här.

Kräftljus

Kräftan ser inte så glad ut. Inte nog med hon har kokats levande, hon har blivit ljusstake också…


Fästmön hällde upp de små levande kokta djuren 
i en glasskål. Det tycker hon är finast. Och jag lät henne hållas (ett internt skämt). Vi hade bara bröd och tre sorters ostar till, men vi gick sannerligen inte hungriga från bordet… Ett helt kilo av ICA:s jumbokräftor åt vi. (Jag är tråkig och köper alltid den sortens kräftor. När jag var barn fiskade mina föräldrar kräftor nere i Småland. Men nu köper vi ur frysdisken.) Vi kokade inte ny lag utan vi körde sam-lag! (Ja, visst är jag rolig?)

Kräftor

Kräftor i glasskål.


Det blev var sin starköl
och fyra små knappar Östgöta sädes till. Alldeles lagom. Man får inte tappa vett och sans och bli snurrig i bollen. Det som hände sen, när Anna hade diskat och jag varit ute i soprummet med skalen, var att vi glodde på TV, Whitechapel. Efter två minuter låg Anna och blundade. Själv… beundrade ett par av mina nya strumpor (det vill säga nickade till).

Ekorrar

Jag beundrade mina nya strumpor med ekorrar på.


Idag vaknade jag klockan sexnånting
, men lyckades somna om. Nästa gång jag tittade på klockan var den nästan halv tio… Inte tillstymmelse till huvudvärk, men lika halvkasst väder idag som igår. Jag hade emellertid så snigg frisyr idag när jag vaknade att jag blev tvungen att be Anna fota den.

 

Tofflan med horn

Tofflan short horn, så himla snigg!


Vi åt frukost och njöt av hallon
 i filen idag också. Jag gjorde dessutom en rolig ugglesmörgås av gula tomater och kalkonsalami.

Macka m gula tomater o kalkonsalami

En roliga ugglemacka – med lite fantasi, alltså…


Dagens utflykt går till Ulva kvarn, där det är bakluckeloppis. Alldeles lagom att fördriva tiden med i ett par timmar. I kväll bjuder Maestro på middag! Det blir en fin promenad New Village-Maestro-New Village framåt kvällen.

Dagen till ära har jag åter igen plockat fram ett par nya strumpor, med hjärtor på. Ha en kärleksfull dag! Amor vincit omnia, vet du väl!

Hjärta

Strumpor med hjärtor på dagen till ära.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med fokus på bild.


Eftermiddag-kväll med Fästmön hos hennes snälla mamma.
Vi hämtade mat från Restaurang Trädgården, Annas mamma bjöd. Trots att hon är nyopererad hade hon snott ihop (!) en rabarberkaka med kardemumma. Mumma var ordet! Till detta, granatäppledryck. Friskt och annorlunda.

tre glas granatäppledryck
Granatäppledryck.


Annas mamma blev trött
och behövde nog vila. Och Anna ville se… havet. Jag tog henne till en brygga vid Storvad. Fyrisån var vad jag kunde erbjuda i kväll.

Anna på en brygga i Storvad
En brygga i Storvad var vad jag kunde erbjuda.


Där fanns en del människor
som njöt av kvällssolen. Några fiskade, några grillade, några lirade boll. Vattnet såg onekligen inbjudande ut…

Storvad svartvit
…även i svartvitt…


Spegelblank yta
och vårens dofter och färger.

Storvad
… men mest i färg…


Sen for vi hem
och lämnade bilen för att traska över till Tokerian för att kolla på matsvinn köpa lördagsgodis.

Hallon o blåbär på golvet
Matsvinn.


I morgon ska jag kolla på
min Nästanbror och intervjua honom om hans nyutkomna bok.


Vad har du kollat på idag??? Och vad ska du kolla på i morgon???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja nu börjar det bli dags för ”di röe”… Och då menar jag inte danskar utan kokta kräftor. (Kräftor är ju inte röda i levande skick, men blir det när de kokas.) Jag älskar verkligen kräftor och har gjort det sen jag var barn. Minnena från kräftskivorna på verandan till den lilla sommarstugan är tydliga – trots att de… ehum… är från stenåldern, nästan…


Inne på den här veranden hade mina föräldrar många härliga kräftskivor när jag var barn!

                                                                                                                                                                  Min pappa hade känningar i Småland och det var dit vi for för att fiska kräftor. Jag fick förstås inte vara med och fiska, men har gjort det som tonåring. Det var lika härligt som att äta godsakerna!

I bilen packades sen kräftor in. De låg levande i fruktlådor. Jag låg i baksätet och hörde deras krälande från bagageutrymmet. I stugan fanns en minimal spis, men mamma lyckades alltid koka kräftorna där ändå. Tänk så barbariskt, att koka levande djur…

Så dukades det upp till väldoftande fest med kräftor, krondill, stark ost och gott bröd. Kulörta lyktor och en kräftmåne monterades. Hattar, hakklappar och massor av servetter dukades fram. Inbjudna till festen var oftast familjen Ö som också hade sommarstuga, dock modell större, i Varamon, i Metropolen Byhålan.


Krondill doftar underbart!

                                                                                                                                                                 Det var härliga tider, barnsliga tider, med augustinatten som smög sig på och lilla jag som fick vara uppe tills jag slocknade…

I Dagens Nyheter hittar jag ett förslag på en härlig kräftsupé à la August Strindberg. Men faktum är att vi i Sverige har ätit kräftor betydligt längre bak i tiden än när August Strindberg levde. Det sägs att vi åt de läckra djuren redan på 1500-talet… Men att koka dem med dill och äta dem kalla började vi göra först på Strindbergs tid och på 1900-talet kom hattarna och resten av tillbehören som hör kräftskivan till. Ursprungligen var kräftor ofta förrätt.


Kräftljusstaken, ett måste på min kräftskiva!

                                                                                                                                                                      August Strindberg skrev många gånger om hur kräftor skulle serveras och med vad de skulle förtäras. För det första skulle man servera honkräftor – de är större och innehåller rom. Typiska tillbehör enligt Strindberg var sen ett sött rågbröd, smör, ost och rädisor. I glasen öl (porter blandat med pilsner) och brännvin.


Några av kräftorna som vi åt förra året…

                                                                                                                                                                          Idag äter jag oftast kräftor med rostat bröd och morfars brännvinsost. I mina glas har jag ljust öl och kryddat brännvin, gärna Östgöta sädes. Hur intar du dina kräftor? Vad har du för tillbehöver på din kräftskiva???

Read Full Post »