Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘fina burkar’

Ett inlägg om dagens besök på loppis i Ulva.


Vi for iväg ganska sent idag
och det visade sig vara lite dumt. Bakluckeloppisen i Ulva öppnade klockan 11, men stängde redan klockan 15. Och där var massor att se – jag skämtar inte! Det var fyra gångar med dubbla rader, tror jag, och vi hann nog inte titta på allt innan det plockades ihop.

Men innan vi for var jag ju tvungen att fota mitt senaste husdjur. Det verkar som om fjärilar trivs hos mig… Den här lilla satt på utsidan av balledörren*, så den behövde inte räddas, bara bli fotad. Jag måste säga att jag tycker att det är stor skillnad på kamerorna i iPhone 4S och 5 – den i 5:an är mycket bättre! Den här bilden är alltså tagen genom en fönsterruta och väldigt nära.

Fjäril på utsidan av rutan

Min nyaste husdjur.


På bakluckeloppisar
kan man hitta både skräp och fynd. Den här gången gjorde vi fynd båda två! Jag hittade fyra bruna senapsmuggar från Höganäs som jag brukar förvara min hemgjorda senap i – äh, jag bara skojar! – dricka kaffe ur. Och jag fick ge tio spänn för dem. Tio spänn för fyra, alltså!

Efter en kort kaffe- och glasspaus tittade vi in i en av Ulvas mer exklusiva antikaffärer. Jag beundrade framför allt krokodilhandväskorna, barbar som jag är. Därefter gick vi till kvarnens stora antikhandel, Ulva diversehandel. Där gick vi i nästan en timme och glodde på allt fint. Fästmön såg fina burkar som kostade massor, jag blev överförtjust i fiskknivar i silver. Men vi tittade bara, för det var liiite utanför våra budgetar, så att säga.

Här kan du se några av prylarna vi kikade på:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hemma igen noterades
att somliga har så mycket grejor på sina uteplatser att de måste ta till sidan utanför sitt staket för att dricka öl. Suck, vilken tur att vi ska gå iväg snart så jag slipper reta upp mig, menar jag. Nu räcker det med att smacka med tungan och skaka menande på huvudet…


*balledörren = balkongdörren


Livet är kort.

Read Full Post »

Vi grundade shoppingturen med en sväng in på en av Götgatans bästa skoaffärer – och den har jag förstås tappat bort namnet på har jag inte alls, John Pelle Sport. Jag inhandlade ett par nya skoinlägg och det var som att gå (!) från

I am blind

till

I can see

eller

I am lame

till

I can walk run

De nya inläggen läker inte hälen medicinskt, men lindrar och just nu är det viktigast. Samtidigt ringde mammakusinen B med dotter H och ville ses i stan och tyvärr, tyvärr, fick jag säga att vi inte kunde. Det hade varit sååå roligt, men det går inte att klona sig. Eller i alla fall kan inte jag det.

Sen strosade vi in på Söderballarna Söderhallarna och shoppade loss.

Söderballarna. Eller Söderhallarna, som denna saluhall egentligen heter.


Först kikade vi i en teaffär.
Där var det… eh… liiite dammigt…

Dammigt ställe. 


Det dammiga stället
hade emellertid lite fina burkar och en av dessa hängde med oss hem.

En av dessa hängde med hem.


I Söderballarna
fanns en massa smaskiga saker. Och ett av ställena du inte får missa där är p & b delikatesser. Där inhandlade jag lite choklad samt några chokladklubbor att doppa i kaffet.

Chokladklubbor att doppa i kaffet.


Bäst av allt i Söderballarna
är emellertid The English shop. Fy te rackarns! Och vet du… De hade fått in Walnut Whip!!! Jag köpte sex stycken!

Sex såna här godbitar följde med hem.


Klockan 14 var det dags att träffa Arga Klara.
Och hon visade sig vara allt annat än arg. I alla fall på oss. En härlig tjej som gillade öl, till exempel.

Arga Klara var glad.


Vi satt ute i den klibbiga Stockholmseftermiddagen
och Klara och Fästmön åt åt indiskt. Jag drack indiskt. Gott! Vi slogs mot flygmyror och irriterade oss på gasande bilar (högt gasande bil = liten snopp?). Sen kom en regnskur och då gick vi in. Passade på att studera ställets konst. Det var ju… sisådär…

En svensk tiger på ett indiskt ställe.


Klara var lika glad och trevlig inomhus.
Hon gjorde eller sa inte nåt dumt en enda gång. Skitkul att träffas, verkligen!

Men Klaras håruppsättning…


Tre och en halv timme gick fort,
men sen hasade vi till hotellet och Klara till tunnebanan. Vi hann knappt upp på rummet förrän det kom en rejäl regnskur och till och med lite åska.

Medan vi mumsade på var sin Walnut Whip diskuterade vi kvällens planer…

Walnut Whip, världens godaste gott! Fast nöten är på sne…


To be continued…


Livet är kort.

Read Full Post »