Steg, Toalettjakten och svällande av beröm (och fikabröd)

Ett inlägg om steg och Toalettjakten.

---

 

Steg…

Vi pratade bland annat om steg igår. Jag insåg hur väldigt lite jag rör på mig… Vardagar går jag från hemmet till garaget, från parkeringen utanför jobbet till jobbet, från jobbet till jobbparkeringen och från garaget och hem. Men idag på förmiddagsfikat visade det sig att vi var några stycken som faktiskt går en del huset. För egen del går jag nog oftare och ”stör” nån här i huset än att jag mejlar eller chattar. Sen är mejl och chatt bra för vissa saker – och oslagbart när en kommunicerar med kollegor som sitter på annan ort. Och så är det det här med Toalettjakten…

Här var det upptaget!

Toalettjakten har jag delvis skrivit om förut. I vart fall har jag visat upp de fiffiga upptagetlamporna. Annars är toalettjakten inte nåt direkt roligt. En sitter ju liksom och jobbar till dess att det bubblar i öronen ibland. Det vill säga, det blir tämligen akut nödvändigt att snabbt uppsöka en toalett. Mitt senaste kontor ligger väldigt när en toalett, men du ska inte tro att det är nån fördel. Det är nog husets mest välbesökta toa, för där är rödljuset på i nio fall av tio. NK* har tipsat om att det finns en toa en trappa ner, precis under den närmaste. Ha! Den är också rätt upptagen. Närmast står då promenaden bort i korridoren där jag tidigare satt. Runt hörnet i dess ände finns två (2) toaletter och där kan en kissnödig Toffla ha tur. Fast… hon säger ett och annat fult ord när hon har gått cirka fem av de sju milen dit och det plötsligt… tänds en röd lampa i korridoränden.

Det kan uppstå en del roliga möten under Toalettjakten. Det syns liksom på folks målmedvetna steg vart de är på väg… När två toalettjägare möts kan det också bli springtävling till toaletten. Idag var det en herre i blå tröja som hann före mig, igår torskade jag mot P i vaktmästeriet. Ja, jag får nog helt enkelt börja träna och ta några fler steg om dan…

Idag blev det go-lunch idag i restaurangen tillsammans med NK. (Skönt att få sitta ner efter allt jagande…) Men det blev visst inte bara lekamlig spis utan även andlig. En kan undra om vi hade hamnat på nåt väckelsemöte…

Skylten över dagens vegetariska får tala för sig själv…

 

Såna här kan jag aldrig motstå…

På eftermiddagen hasade vi ner till restaurangen igen, denna gång för veckans go-fika. Det bjöds på semlor och såna gillar inte jag. Men den gulliga tjejen i restaurangen hörde när jag klagade min nöd på lunchen och hade tagit fram kanelbullar till mig och nån mer som inte tålde mandelmassa. Så omtänksamt! Nu åt jag visserligen en massa smaskens hos Fästmön igår kväll, fast kanelbullar kan jag aldrig motstå. Jag får väl trampa runt några extra steg här hemma. Det behövs nog, för jag – och även NK! – svällde en aning ytterligare vid fikabordet när vår förra chef på plats joinade oss och berättade att vi hade fått beröm, minsann!  Då orkar en ett tag till trots att lönen som kommer den 25:e ser otroligt mager ut denna månad, tyvärr. Jobbar en som konsult är röda dagar och lördagar inga bra dagar ekonomiskt sett, nämligen.

Tvättmaskinen är igångsparkad och jag ska alldeles strax slå mig ner i bästefåtöljen för att se gårdagens Antikrundan och amtatörvärdera. Det blir ett alldeles förträffligt steg in i helgen.

En riktigt go helg önskar jag DIG!!!

*NK = Närmaste kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Härlig svalka inomhus med vippade fönster

Ett svalt inlägg.

---

 

Maj gadd! Jag kommer alldeles nyss från ett besök i Himlen, där jag hamnade vid fikabordet efter en bilresa med viss spänning. Mer om detta kommer i ett separat inlägg! Min lägenhet har morgonsol på ena sidan och eftermiddags- och kvällssol på den andra. Man skulle kunna tro att den är stekhet om somrarna – men icke! Jag är så tacksam för mina ”vippfönster”och det var så skönt att komma hem till härlig svalka inomhus idag.

Ett av mina köksfönster är här öppet för vädring. Och jag behöver inte flytta på en enda krukväxt!

När jag först flyttade hit fanns det två stora fönster i köket. Hur lätta att öppna var dessa, tror du, när här bor en krukväxtälskare? Inte alls. I det här 70-talshuset fanns inte ens små vädringsfönster i köket. För ett par år sen bestämde min bostadsrättsförening att alla fönster i våra 300 lägenheter skulle bytas ut. OK, det var ganska mycket förberedelser för oss boende, med ihopfösning av möbler, inplastning av grejor, städning efteråt etc. Men oj vad det var värt det!

Jag har ett femtiotal krukväxter på mina fönsterbrädor. Inte en enda behöver jag flytta på när jag ska öppna ett fönster numera, tack vare den geniala möjligheten att öppna det genom att vika det inåt, framåt. Naturligtvis går det att öppna på vanligt sätt också – det är ju ett måste när jag ska putsa fönstren.

Den här funktionen gör att jag kan ha fönstren på båda sidor i lägenheten öppna samtidigt, vilket ger ett skönt och lagom drag och ljuvlig svalka även heta sommardagar. Det är nog det allra bästa med fönstren. En annan bra sak är att de i stängt läge tar bort nästan alla ljud utomhus. Särskilt sommarnätter kan det vara livligt på gården, ett ljud jag slipper om jag stänger. Och stänger jag åt andra sidan hör jag inte bruset från ”nya” E4:an. Men det är självklart inte bara ljud fönstren stänger ute. På vintern stänger de ute kylan så otroligt mycket mer än mina gamla fönster. Detta har förstås medfört minskade energikostnader för min bostadsrättsförening – och i förlängningen även för mig.

Fönstren levererades med persienner som tyvärr inte var av högsta kvalitet. Jag fick ta hit persiennlagare ett par gånger och jag är inte nöjd med lamellerna, som inte sluter särskilt tätt när persiennerna är nerfällda. Till sist gav jag upp och skaffade mörkläggningsgardiner till sovrummet. Det funkar hur bra som helst!

Går du i fönsterbytartankar? Surfa runt och kika på nätet för idéer. Jag hittade mycket matnyttigt hos Kronfönster. Men låt mig ge dig några oombedda råd:

• Byt till fönster som går att öppna både på vanligt sätt och ”vippöppna”. Det är underbart att ha en sval lägenhet även en het sommardag!
• Se till att fönstren stänger ute tillräckligt med ljud. Då slipper du höra grannars partajande och trafik nattetid.
• Bra isolerade fönster gör att du stänger ute kylan på vintern också. Det innebär minskade energikostnader.
• Skaffa mörkläggningsgardiner till sovrummet! Persienner är bra mot solljus, men gör inte ett rum tillräckligt mörkt att sova i.

Det här fönstret är mest vackert, men säkert inte så praktiskt. Det sitter i en trappa i ett hus på Drottninggatan i Stockholm.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Måndag, måndag

Ett måndagligt inlägg.

---

 

Kycklingpizza med béarnaisesås och sweet and sour sauce.

Det är måndag och dan efter bästa födelsedagen på mycket, mycket länge. Det blev en sån fin dag med nära och kära runt fikabordet i mitt kök och många, många telefonsamtal. Jag kände mig så uppskattad och uppvaktad att det är nåt jag kommer att leva länge på. Det sparas i mitt hjärta och tas fram de där dagarna när den andra sortens människor vill ta över och förpesta tillvaron.

Sista samtalet igår kom strax före hemkörningspizzorna levererades. Vår ursprungliga tanke var att göra ett restaurangbesök på kvällen, men det var inte att tänka på. Fästmön blev sämre igår kväll och febern kom tillbaka. Men jag blev så mätt och glad och nöjd på pizza som kördes hit från Shima och som Anna bjöd på. Jag orkade faktiskt inte äta upp, så det finns en bit kvar till lunch idag.

Samtalet jag fick strax innan maten var från Den Hjärtegoda. Det har nu gått alldeles för lång tid sen vi hördes och sågs, men livet är ju så där ibland. Det som nu blev bestämt är att vi ska ses om några veckor. Jag har fått en inbjudan att rota bland Den Hjärtegodas och hennes mans böcker. Just nu renoverar de och vad jag förstår pågår samtidigt en bokgallring. Och sånt är jag förstås inte sen att nappa på!

Mitt digra presentbord.

Min måndag har startat som en vanlig vardag för mig med administration. Utanför är himlen blå och alldeles molnfri. Det börjar bli dags att göra iordning på ballen*. Men gissningsvis kan jag sitta där lika lite som förra säsongen. Det har nämligen redan börjat rökas vattenpipa och grillas runt omkring. Nu tycker du att jag låter som en gnällkärring och det har du rätt i. Jag blir gnällig när det liksom röks och grillas inte en timme eller två utan hela kvällar och varje fin sommarkväll. För rök stiger, som bekant, och placerar man vattenpipa och grill precis nedanför min balle blir ballen rökfylld. Det går inte att sitta där. Jag har försökt, men jag bara hostar och får svårt att andas. Får gå in och stänga alla fönster och dörrar åt baksidan till. Häcka inne i en het lägenhet varenda fin sommarkväll är inte särskilt roligt. Därav gnället. Och nej. Jag tänker inte säga till vänligt ytterligare en gång, för vissa människor kan inte ta att andra ber dem visa hänsyn utan att straffas och vara oförskämda.

Anna har hostat och sträckt en muskel. Dagens läkarbesök är inställt eftersom hon är sjuk. Just nu tror jag att hon telefoner med sin chef. Jag ska ta en tur till Stormarknaden och inhandla Ipren och en laddare till min mobil. Nu har jag nämligen haft sönder den andra laddaren till min inte ens två år gamla iPhone 5. Dålig kvalitet, måste jag säga! Och dålig batteritid, framför allt. Jag kan inte fatta att Apple inte gör nåt åt batteritiden när de utvecklar teknologin i övrigt och kommer med nya modeller hela tiden.

Ytterligare på min agenda idag står att tvätta och bädda rent efter sjuklingarnas febernätter. Och så ska jag förstås ta reda på sakerna på mitt presentbord. 😛

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta så blir jag glad! (Jag har tyvärr inte möjlighet att svara på enskilda mejl längre.)

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Traditioner – gamla och nya

Ett traditionellt inlägg.

---

 

Jag är av den åsikten att traditioner behövs – såväl gamla som nya traditioner, dock. Och bara för att jag tycker det innebär det inte att jag är förändringsobenägen. Tvärtom. För om du läser och förstår det jag nyss skrev att även nya traditioner behövs, inser du att det innebär att jag även vill ha nytt inflöde.

När man har födelsedag kan man gott få ta en liten stund att filosofera över traditioner. En gammal tradition som jag INTE vill ta bort ur mitt liv eller förändra är födelsedagsuppvaktningen mellan mig och en av mina äldsta vänner M. Det är inte alls nåt storvulet utan den går ut på följande:

1. vi skickar födelsedagskort till varandra med snigelposten
2. vi ringer varandra på respektive födelsedag

M och Gösta, som jag kallades, sommaren 1977. Jag hade fyllt 15 och M 16. Notera M:s snigga utsvängda jeans. Den grinande personen till höger i bild är jag. Min morfar tog bilden.

Nu ligger det till så att M fyller år dan före mig. Jag skickar därför ett födelsedagskort – som alltid i god tid – och sen ringer jag. I år ringde jag på gamm-telefonen. Och tänk! M har numret kvar! Vi pratade som om det var i går vi sågs och i en hel halvtimme. Det var det inte riktigt. Vi sågs ju i påskas. Men ibland brukar det gå flera år mellan gångerna vi träffas. Samtalet på min födelsedag brukar bli lite kortare. Oftast har vi ju avhandlat allt dan innan. Men så skrattar vi gott åt det faktum att M som vanligt är glömsk/stressad och att födelsedagskortet till mig kommer

om ett par dar.

Men du… Två telefonsamtal om året – dagarna efter varandra. Och vänskapen överlever! Vi har känt varandra sen fjärde klass. Sen jag var nio och M tio år – och en dag äldre än jag! Det är fortfarande viktigt att M är så mycket äldre än jag.

Här har Gösta placerat sig till vänster om FEM. Året är 1978 och vi är 16. Nån av FEM:s föräldrar tog den här polaroidbilden.

Min vän FEM och jag har skapat nya traditioner kring födelsedagarna. Vi lärde känna varandra när vi var åtta år, i tredje klass, och följdes åt genom högstadiet. Sen kom annat emellan och vi hade inte nån kontakt på ett antal år. Det var åren när FEM var mamma till tre på heltid i Metropolen Byhålan och jag var här i Uppsala och jobbade. Vår tradition är att se till att ett paket med litterärt innehåll levereras till den andra när det är födelsedag. Roligast är det när vi lyckas hitta en bok som den andra blir väldigt förtjust i. Då har vi lyckats! Jag kan i alla fall säga att FEM har lyckats. FEM är för övrigt alldeles för generös. Det kommer paket till jul också och lite när som, bara för att hon tycker att jag behöver påfyllning eller… bara för att…

När man bor 30 mil från sin ursprungliga familj är det ytterst sällan ens födelsedag har firats med den. Jag har bott i Uppsala sen 1982 och mina föräldrar har varit här för att fira min födelsedag 1992, när jag fyllde 30 och 2002, när jag fyllde 40. Men det har alltid kommit telefonsamtal och ett kuvert med snigelposten. Så även nu, fast endast från mamma, förstås. Pappa sitter en trappa upp och vinkar från nåt moln.

I morse väcktes jag av Fästmön som kraxade fram en födelsedagssång och hällde presenter över mig i sängen. Gott kaffe fick jag också – dock inte över mig utan i mugg. Jag fick Sara Lövestams senaste roman och body butter av Anna. I paketet från FEM låg en bok av en för mig ny författare, vars bekantskap ska bli rolig att göra. Kuvertet från mamma var extra rörande för i kortet låg en hundralapp och instruktioner hur den skulle användas!

Under förmiddagen idag gick såväl mobilen som fasta telefonen varm. Särskilt glad blev jag för samtalet från mammakusinen B. Även om allt vi avhandlade inte var glatt, gjorde samtalet mig glad och varm om hjärtat.

Vi vilade en stund ovanpå gästsängen sjuksängen efter att ha förberett födelsedagsfikat. Båda bonusdöttrarna messade grattis och vi hade lite sms-dialog. Oj så jag saknar dem! Nästan precis på klockslaget 13 plingade det på dörren. Sen plingade det ett par gånger till. Det var så roligt att det var fullt runt köksbordet för en gångs skull – även om en och annan ytterligare givetvis hade fått plats. Och dagen till ära tog jag tillbaka Måsen-servisen. Det var en njutning att dricka kaffe ur de tunna kopparna och äta hallonbakelse på assietterna med rosenskedarna som nästan är lika gamla som jag själv (dopgåva). Jag berättade lite om Måsen-servisen och dess historia. Anna hade tidigare fått ytterligare en historia kring Måsen-porslin och ett par excentriska gamla mostrar till min pappa. Jag har inte använt servisen sen jag gifte mig 1995, men 20 års karantän upphävdes härmed. (Jag har under årens lopp försökt sälja de delar av servisen jag har, men inte lyckats.)

Det har varit en sån fin dag, trots att jag har saknat en och annan i familjen. Jag fick fina presenter av mina gäster också: en underbar gul orkidé av Agneta, ett fint Ripassovin och en Trisslott av Annas snälla mamma och hennes L samt två spännande böcker – Karin Wahlbergs senaste i lasarettsserien och Patrick Modianos Lilla smycket – av Jerry, Elias, Maxi och Felix.

Men jag har inte bara fått presenter, jag har fått nya traditioner kring min födelsedag och jag har behållit några av de gamla. Det tackar jag

• Anna
• FEM
• Jerry
• Elias
• Maxi
• Felix
• Agneta
• Ing-Mari och L
• Mamma
• Inger
• Rippe
• Bibbi
• Barbro
• Mia
• Linn
• Frida
• Tatiana och Ulf
• Lisa
• Den Hjärtegoda L

och alla andra som grattat via olika sociala medier för! Ni är GULD!

För dig som inte kunde vara med på firandet – och för den som är sjukt nyfiken/intresserad – kommer här några bilder från min dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Sista tonårsfödelsedagen

Ett inlägg om Fritzlans födelsedag.

Idag fyllde Fästmöns och Jerrys yngsta dotter 19 år. Sista tonårsfödelsedagen! Man undrar om man har räknat rätt med tanke på att föräldrarna är evigt unga… (nåja…)

Eh… nåja…

Fritzlan fick en iPhone av sin fader och choklad av sin bror. Från oss kvinnor i familjen blev det mest mjuka paket.

Konstigt papper, det här. Det är ju liksom en plastpåse…

Inte blev det några fina, dyra eller mängder av paket från det här hållet. Jag hade visst inte ens lyckats få ordentligt papper till mina paket. Men innehållet föll damen på läppen och det är ju ändå det som räknas.

Innehållet föll damen på läppen.

Anna hade varit hemma sen tidiga förmiddagen och städat, fejat, lagat mat och bakat. Först blev vi alla bjudna på middag och när sen mormor, L, morfar och moster dök upp serverades gott kaffe och hembakade kakor och hallontårta.

Hembakat.

Mellan alla kakor och presenter hann jag med att klå Jerry i Wordfeud. Segerns sötma är som en alldeles egen kaka!

Seger!

Förloraren tyckte visst inte att det var lika sött…

Förlorare.

Men han lugnade sig så smått när vi påbörjade en ny match och hans om vanligt fick ta ledningen. Eller kanske steg humöret när han fick sitta bredvid Annas snälla mamma vid fikabordet..?

Jerry fick Annas snälla mamma till bordet.

Själv parkerade jag mig bredvid farbror Bosse – som genast hotade att ge mig ett hästbett (!). Han är så snäll, han också, Annas pappa, även om tonen kan vara ganska rå ibland.

Tårtan var av sorten hallon och vi åt så vi nästan sprack.

Kö till tårtan.

Fritzlan och Prinskorven följde med sin fader hem vid halv åtta-tiden. Vi stannade kvar för disk och röjning när gästerna hade åkte hem. Jag har nyligen haft ett smärre sammanbrott på grund av dagens alla nej samt alla galna kärringar där ute i cyberspace som inte bara kan låta mig vara ifred. Mycket tröttsamt och mycket tärande. Men tro inte för en sekund att jag slutar blogga, det gör jag inte förrän den dan jag trillar av pinn!

Tack alla inblandade i födelsedagsfirandet för att jag får vara en del av er familj! Och ni andra får förlåta mig, men jag orkar inte ta nån surfrunda idag.

Livet är kort.

Read Full Post »

Nån mer än jag…

…som sätter igång att städa direkt på fredagskvällen, efter en arbetsvecka på heltid+ med två jobba-senare-dar? Dessutom, efter en mellanlandning på en tokfull Tokeria? Ja, får jag höra nu! Jag är lite – eller mycket, tycker somliga – knäpp, men vad gör man när det är skitigt hemma? En sån som jag städar. Du kanske väntar på att Dammråttornas armé ska anfalla dig. Själv pallar jag inte sånt. Rent och fräscht ska det vara.

Så här låter det i mitt kök ibland.

Till protokollet vill jag nu ha fört att jag BARA i skrivande stund har en liten paus efter skurning av våtutrymmen. Sen ska jag fortsätta med att damma. Fast kanske, kanske att jag sparar dammsugningen till i morgon.

Syftet med att göra det mesta av städningen i kväll är att jag vill åka till Himlen på eftermiddagen. Lillskrutten är snorig och hostig, men hans ryggskottande (!) mamma (ja, all skit på en gång!..) är tvungen att jobba i helgen – ett riktigt as-pass med arbetstiderna 12 – 21 både lördag och söndag. Inte så roligt för en tioåring att vara ensam så länge. Storasyskonen har ju sitt och man kan inte begära att de ska hålla sig hemma och underhålla en sjuk liten pojke. Så jag tänker åka ut med lite fikabröd och kanske klå ungen i  spela nåt spel med honom, typ Bajsiga familjerna, eller vad det nu heter.

Gabriel Bajsenstråle, I presume?

Nån biltvätt lär det inte bli, inte när termometrarna visar neråt 15 grader kallt. Då kan det som är under motorhuven frysa och det blir allt annat än roligt. Och jag vill heller inte dra en snorig pojke in från kylan till tropisk värme. Not so clever.

Nästa paus i kväll lär bli mellan 18.30 och 19, för jag vill försöka se den där kometen. Frågan är vart jag ska gå för att få se den. Det ligger liksom lite hus i vägen här.

Nån middag glömde jag köpa, så det får väl bli prästostbågar och en kexchoklad. Det är ju trots allt helg och då får jag äta godis. Bågarna slinker nog ner fint med en kall starköl till – efter städningen.

Så vad sitter jag här och pladdrar för? Sätt lite rotation nu, Skobeklädnad som en i mitt tycke rätt vidrig person en gång kallade mig!

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan undrade: Vad äter du på fikabordet?

Att fika är viktigt! Det är till och med en konst, vilket jag visade på film förra lördagen. Den gångna veckan undrade Tofflan vad du äter på fikabordet. Flera svarsalternativ var möjliga att välja.

Så här fördelade sig de inkomna 102 svaren:

21,57 procent (22 personer) svarade: Bullar.

19,61 procent (20 personer) svarade: Småkakor. 

16,67 procent (17 personer) svarade: Mjuka kakor. 

16,67 procent (17 personer) svarade: Bakelser.

14,71 procent (15 personer) svarade: Tårtor.

5,88 procent (sex personer) svarade: Jag fikar inte. 

3,92 procent (fyra personer) svarade: Kex. 

0,98 procent (en person) svarade: Skorpor.

Stort TACK till dig som klickade! Jag hoppas att du har fått eller ska få en riktig go-fika idag. Och naturligtvis att du också kollar in den nya frågan, som vanligt här intill i högerspalten!

Read Full Post »

Tofflan undrar: Vad äter du på fikabordet?

Tofflan uppskattar en riktig go-fika, det fick du ju se på film igår. Men nu undrar Tofflan vad DU äter på fikabordet.

Veckans fråga hittar du som vanligt i högerspalten. Den här veckan kan du välja flera svarsalternativ – fika är ju GOTT!!!

Stort TACK på förhand för ditt/dina svar!

Read Full Post »

Nivån har sjunkit drastiskt!

Du kanske minns bilderna av det gigantiska påskägget jag la in tidigare idag? Äh, jag lägger in en av dem igen så får du se.

Så här välfyllt var ägget när B ställde ut det på fikabordet.

Välunderrättad källa kan nu meddela att nivån i påskägget har sjunkit drastiskt! Detta foto, taget klockan 16.18 idag svensk tid anbringas som bevis:

En viss nivåskillnad, eller hur? Notera att nån/några har tagit till skedar för att kunna gräva upp godis.

Read Full Post »

Vi förbereder för påsk på jobbet…

B har släpat hit jag vet inte hur många kilo godis från affären.

Här börjar B fylla det gigantiska ägget.

Det tog ett bra tag innan det gigantiska ägget blev fyllt.

Lite till… 

Jag stod med mobilkameran i högsta hugg och fotade. Vilka härliga dofter av choklad och sött som nådde min näsa (som är lika gigantisk som påskägget)…

Gods för alla smaker – och för min gigantiska näsa!

Till slut kånkade B ut ägget till fikabordet. Se så fint det blev!

Ägget är på plats på fikabordet!

Mitt kontor är så beläget att jag kan se precis vilka som är godisråttor! Tänkte fota lite och lägga ut på nätet… Närå, men det ska bli kul att se hur snabbt nivån i ägget sjunker…

Tupparna var rätt söta, så de får en egen bild!

Om vi jobbar? Nej, det har vi inte tid med! Vi äter godis!

Read Full Post »