Saknaden efter Josef

Ett inlägg om en bok.

---

 

Det sägs att en lär så länge en lever. Detta omfattar förstås endast dem som är utvecklingsbara. Uppenbarligen tillhör jag den skaran, för idag har jag lärt mig en sak som gjorde att jag fick möblera om i hyllorna: Elizabeth George är inte nån brittisk författare, hon är amerikansk! Jag har alldeles nyss slagit ihop pärmarna på den första av hennes böcker jag fick av vännen Agneta, Saknaden efter Josef. Tack! Boken kom ut 1992, i svensk utgåva 1994, så helt ny är den inte. Frågan är om den håller…

I en liten engelsk by snackas det en del om dess kyrkoherde, som blev matförgiftad och avled. Hur kunde kvinnan, som är så kunnig vad gäller växter och örter, ta fel på palsternacka och sprängört och därmed ha ihjäl prällen? Fick hon hjälp att sopa undan spåren av byns polis, tillika hennes älskare? Ja, det finns en del frågor som gör att inspektör Thomas Lynley från Scotland Yard åker till byn och börjar nysta i fallet – detta efter ett gräl med sin fästmö med en inställd semesterresa som följd.

Det här är en ganska tjock bok, närmare 500 sidor. Dessutom har den rätt många år på nacken. MEN… förutom att det saknas mobiltelefoner i den håller den fortfarande! Det är en riktigt spännande historia vars sidospår Thomas Lynley kommer in på tack vare en dotter som söker sin far. Detta sidospår har en avgörande roll i dramat.

Storyn håller fullt ut och därför kan inte Toffelomdömet bli annat än det högsta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Till mitt CV

Ett kompetent inlägg.

---

 

Idag har jag utfört synnerligen divergerande uppgifter. Det blir härliga tillägg till mitt CV…

Förutom dessa titlar har jag dessutom varit dotter och fästmö också, bonusmorsa är jag även det jämt. Förresten glömde jag lägga till trollpacka, för vad annat kan man kalla mig när jag har trollat ihop denna måltid på rester och ägg???

Ihoptrollad måltid.

Och kanske är boktiteln passande för det vete 17 om det inte var ett dödligt beslut att äta denna kolesterolbomb…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kollat och kommenterat den 14 november 2013

Ett inlägg om lite sånt som är på tapeten just nu. 

Det var ett tag sen jag tog en tur i omvärlden för att kolla vad som händer. Det blir lätt så när fokus ligger på att skaffa sig ett arbete. Men nu så! Efter att ha författat tre ansökningar på svenska och en på engelska samt översatt mitt uppdaterade CV till engelska är jag redo. Häng med – om du vill, förstås!

 

Ett skäl till att jag inte har skaffat barn: skrik!

Frivillig barnlöshet. Detta handlar ny forskning av Kristina Engwall och Helena Peterson om. De har gjort en kvalitativ studie och djupintervjuat ett fyrtiotal personer. Syftet var väl främst att hitta det vanligaste skälet till frivillig barnlöshet. Pinglan skriver så bra om detta att jag nästan inte behöver tillägga nånting. Mer än att jag inte är nån barnmänniska, men för den skull hatar jag inte barn. Jag har bara inte velat ha några själv. Men sen är det alltid intressant – och ofta kontroversiellt – att diskutera vad begreppet familj betyder. För mig personligen räknas jag ibland som ensamstående, ibland som skild, ibland som särbo, ibland som fästmö och ibland som bonusmorsa. Sen har jag alltid varit dotter, också…

76-årig kvinna rånad i Byhålan. Men hur faaan kan man bara? Och just vid den aktuella affären brukar Toffelmamman stryka omkring. Rånet skedde igår och kvinnan blev inte skadad, men självklart mycket uppriven, enligt polisrapporten. Vem skulle inte bli det när man kommit ut med sin rollator och nån ryckt handväskan med ID-handlingar och 4 600 kronor?! SKÄMMES!!!

 

En del flyger högt. På skattebetalarnas pengar.

Chef gjorde 13 utlandsresor i tjänsten – utan tillåtelse. Chefen arbetar vid Region Skåne och har trots de olovliga resorna fått behålla jobbet. Mannen har dock fått en varning. Detta påminner mig starkt om en annan chef, närmare mig rent geografiskt, som reste utomlands för att gå kurser som inte hade med jobbet att göra. Fast i just detta fall var resorna både OK:ade och betalda – av organisationens högste tjänsteman. Denna chef jobbar fortfarande kvar inom organisationen. Nån varning har h*n inte heller fått. Så därför ropar jag: Varning!!!

Så gick det efter ”The Shining”. Stephen King har skrivit en uppföljare, ”Doktor Sömn”. Såväl spöken som alkoholen finns kvar. Jag är nyfiken. Och lite besatt…

 

Vadå ostkaka? Ostbågar heter det ju.

Strid om ostkakan! Idag är det faktiskt Ostkakans dag. Jorå, jag läste det nånstans redan i morse, men brydde mig inte så särskilt – av det skälet att jag inte är speciellt förtjust i ostkaka. Men… det rasar uppenbarligen en strid om denna småländska efterrätt! Livsmedelsverket vill nämligen förbjuda opastöriserad mjölk. Och ostkaka görs på just opastöriserad mjölk. Detta gillas inte av ostkakans vänner. Själv tycker jag att det är viktigare att försöka hjälpa tyfonens offer i Filippinerna… Vad är en ostkaka i detta sammanhang??? Med 2 357 döda hittills behövs en hel del hjälp…

Apotea ny näthandelssuccé. Och jaa! Det håller jag helt med om! Suverän service, snabba puckar, pålitligt och smidigt sätt att nätshoppa apoteksvaror! Fast det har jag ju redan bloggat om. För länge sen.

Livet är kort.

Read Full Post »

Höstlegender

Ett inlägg om ett filmepos.

Allt medan regnet vräkte ner utanför ramlade jag mer och mer in i en film jag alltid velat se men aldrig sett. I kväll visade Tv8 Höstlegender (1994). Jag var fängslad från klockan 21 och mer än två timmar framåt.

Ett filmepos.

Den här filmen handlar om familjen Ludlow som bor i Montanas ödemarker. Pappa översten bor i princip ensam med sina tre söner Alfred, Tristan och Samuel. Mamman lämnar dem en vinter för hon klarar inte kylan.

En dag kommer minstingen Samuel, nu vuxen, hem med sin fästmö Susannah. Och redan då inser man att alla bröderna blir kära i henne. Men det rasar ett krig ute i världen. Bröderna ger sig ut i det – och en av dem stupar: Tristan lyckas inte skydda lillebror Samuel.

Alfred återvänder hem till pappan och gården. Susannah är kvar där. Alfred friar så småningom, men det är Tristan hon trånar efter. Och en dag kommer även han hem. Fast… sen sticker han igen. Alfred drar till stan och blir både rik och framgångsrik…

Den här filmen är ett underbart epos om en familj, från 1900-talets början och fram till 1960-talet. Somliga skulle kalla den sentimentalt dravel och Hollywoodtrams. Det gör inte jag. Jag har inget emot att fälla en och annan tår över kärlekens krångliga vägar…

Högsta Toffelbetyg!

Livet är kort.

Read Full Post »

Miss Marple: The Sittaford Mystery

Ett inlägg om en Miss Marple-film.

Ett lagom soft sätt att avsluta veckan och helgen är att glo på 7:ans Miss Marple-serie. Igår kväll slängde vi ner oss i soffa respektive fåtölj för att glo på Miss Marple: The Sittaford Mystery (2006). Både Fästmön och jag höll oss vakna.

Söndagar = Miss Marple-kväll i New Village.

En aning förvirrat är det hela. Inledningsvis irrar miss Marple runt på ett tåg och pratar alldeles för mycket, bland annat med en politiker, mr Trevelyan, på väg att efterträda Winston Churchill som premiärminister. Han är lagom road, men miss Marple inser att han är granne med brorsonen, den hon egentligen skulle möta på tåget. Brorsonen är försenad På grund av en snöstorm hamnar de på Sittaford House, där mr Trevelyan bor. Husets ägare själv insisterar på att tillbringa natten på byns hotell. På hotellet finns en brokig samling människor, bland andra mr Trevelyans adoptivson, en kvinna och hennes hunsade dotter, den skumme mr Smith-Jones, adoptivsonens fästmö, journalisten Charles med flera. Ingen är riktigt den h*n utger sig för att vara. Dessutom hör de på radio att en fånge är på rymmen i trakterna. För att få kvällen att gå spelar de Anden i glaset. Och anden förutspår död.

Borta i Sittamore House är miss Marple nära att att Turkish delight avsedd för mr Trevelyan. Men godiset har blivit förgiftat. Trevelyans bäste vän Enderby, som har väntat på dem i Sittamore house, ger sig iväg till hotellet för att varna Trevleyan. Försent, förstås…

I filmen ingår såväl kärlek som förskjutna barn dessutom. Jaa, det är en salig blandning och en härlig röra. Men som vanligt knäcker miss Marple nöten och kommer på vem mördaren är och mördarens motiv.

Filmen är baserad på boken The Murder at Hazelmoor, som kom ut i USA 1931.

Ganska spännande, om än rörig, får filmen högt Toffelbetyg.

Livet är kort.

Read Full Post »

Sherlock Holmes (2009)

Över två timmar. Det är längden på filmen Sherlock Holmes från 2009. Och jag satt i en och en halv timme och väntade på att den skulle bli bra. Sen gav jag upp. Fästmön hade somnat för länge sen, för övrigt. Kanal 5 visade eländet igår kväll.

Sherlock Holmes från 2009.

Den här gången jagar Sherlock Holmes och doktor Watson en adelsman som tros vara i förbund med Den Onde själv. För trots att han avrättas försvinner han från sin grav. I stället hittas hans medhjälpare, en rödhårig dvärg utan framtänder, där. Samtidigt försöker doktor Watson umgås med sin fästmö. Sherlock själv drabbas av en förförisk brottsling…

Sherlock Holmes från 2009 är lika konstig som han alltid har varit. Men för varje Sherlock känns det som om han måste göras konstigare och konstigare. Inte nog med att han knarkar, han får allt fler boktstavsdiagnoser och neuropsykiatriska tillstånd också. Suck.

Nej, det här är inte bra. Jag vill att Sherlock Holmes ska vara spännande. Inte nån jävla komedi.

Tyvärr, en enda toffla i betyg – och då är jag snäll.

Livet är kort.

Read Full Post »

Tre år har gått…

I kväll har tre år gått sen Anna blev min fästmö. Åren har ilat förbi, tiden har gått så snabbt. Det har varit många tunga stunder, ja inte bara stunder utan långa perioder, men också tre år fyllda av kärlek, omtanke, lojalitet och värme.

Vi två på Pride 2009.

                                                                                                                                                                Anna, du är verkligen bäst! Och du vet att jag inte hade funnits kvar här om det inte vore för dig och för din tro på mig. Jag älskar dig.

Read Full Post »

Anna Travis tillbaka igen!

Förra gången Anna Travis gjorde entré i våra TV-rutor inleddes det med kaskader av spyor, nåt jag bloggade om, förstås. I kväll var det så dags igen för Lynda La Plantes kommissarie. Det första av tre timslånga avsnitt sändes i kväll på TV4. Och den här gången inleddes det med skalpeller, blod och ett ansikte…

Hon är rätt smart, Anna Travis.

                                                                                                                                                                 Förra gången hade Anna Travis lämnat skrivbordet för att jobba lite mer… jordnära. Och trots alla gubbidioter bland poliserna lyckades hon förstås briljant. Brittiska polisserier är inte bara bra – de har ofta bra och starka kvinnor i huvudrollerna.

En före detta polis hittas död i en knarkarkvart i London. Polisen jobbade tidigare som chaufför, men hade nyligen gift sig med sin uppdragsgivare. Samtidigt har han lämnat efter sig en fästmö – som naturligtvis inte kände till att var gift. Frun verkar vara rädd för nåt eller nån. Polisen har dödats med två kulor. Märkligt nog har grannarna hört TRE skott bli avlossade. Fallet hamnar hos Anna Travis, som bland annat tar hjälp av en autistisk pojke som samlar på registreringsnummer.

Som vanligt får Anna Travis ägna mycket energi åt att få tröga gubbar att hänga med på tåget. Och som vanligt har hon ett antal gubbar efter sig. Men det är bra, det här. Anna Travis känns som en modern polisserie. Den är dessutom inte konstigt filmad. Den är brittisk och bra, helt enkelt. Högt betyg!

Read Full Post »

Lägst arbetslöshet i Uppsala län, men fler än 2009

Glädjesiffror eller fakta? Enligt den senaste mätningen av svensk arbetslöshet har Uppsala län den lägsta arbetslösheten i Sverige. Fast den är fortfarande högre än förra året.

Idag handlar det om nästan 11 000 personer i vårt län som är arbetslösa. Eller i procent mätt, 2,8 procent av befolkningen i Uppsala län. En liten ökning jämfört med förra året (0,3 procent respektive 741 personer).

Ekonomer menar att det finns fler jobb nu och att utvecklingen efter krisen fortsätter i rätt riktning. Trots det är det 6 000 fler som söker jobb nu än för ett år sen. Och det är fler som är kvar längre tid i arbetslöshet. Prognoserna är emellertid optimistiska och ekonomerna TROR att arbetslösheten, som i hela Sverige ligger på 8,3 procent, kan sjunka till sju procent om ett år. Det som har bidragit och bidrar till den positiva utvecklingen är vissa nya reformer, förändringar av a-kassan och att folk sätts i arbete genom vissa program via arbetsförmedlingen. Men en del företag och branscher har haft stora problem och produktion som inte kommer tillbaka är sånt som väntas höja arbetslöshetssiffrorna igen.

En titt i backspegeln säger att arbetslösheten ändå har ÖKAT sen förra året…

                                                                                                                                                   Herreminje, jag och siffror… Jag vet bara att det är mindre än tre veckor kvar tills jag måste ansöka om a-kassa. Då har det gått 22 månader sen jag slutade. Hade jag varit lite smartare hade jag haft pengar kvar, men två månadslöner la jag på en coach som inte hjälpte mig. Ungefär som Arbetsförnedringen då. Inte har jag fått nåt erbjudande om nåt program eller så. Jag har sökt massor av jobb på egen hand för Arbetsförnedringen, som ju egentligen heter Arbetsförmedlingen, förmedlar ju inga jobb, sitt namn till trots. Det sa ju min handläggare.

Kan ju inte låta bli att ändå glädjas lite för jag läser i lokalblaskan att nu är det TRE (3) höga positioner snart lediga på Sjukstugan i Backen. Man kanske skulle ta och söka nån av dessa tjänster? Meriter? Tja, jag har ju 23 år inom Företaget och sen får jag väl göra som en av cheferna i Företaget, hänvisa till min särbo. (Nu hade chefen i fråga en make/maka, men jag har i alla fall en fästmö!). På frågan om erfarenhet från vården hänvisade denne/a chef till att h*n var gift med en person som jobbar inom vården. Och min Anna jobbar inom äldrevården! Vilken merit – för mig! Eller?

Vidare tycker jag att det är dags för en rejäl översyn av medarbetarna som inte förmedlar jobb trots att de är anställda på Arbetsförmedlingen. För mig låter det som väldigt galet att säga att man inte förmedlar jobb. Jag undrar vad man gör i stället… Fikar? Löser korsord? Hittar på dumma blanketter? Nån som vet?

Nån som vet nåt?

Read Full Post »

Vi FUNDERAR PÅ att göra roliga saker…

Den 8 november har Anna och jag varit fästmör (det låter skitfult i plural, men det heter faktsikt så här!) i två år. I augusti var det tre år sen vi träffades första gången – en dag som vi glömde att fira… (Jag var just hemkommen från Sjukstugan i Backen.) Så nu funderar vi på att göra en rolig sak i november…

Kanske se DET HÄR tornet från ett fönster…

Kan det vara Storkyrkan???

Och inta…

…afternoon tea…

                                                                                                                                                                  …och om vi orkar, SEN middag i Gamla Stan…

Var vi vill bo? Hos Lady Hamilton, förstås!.. Vi funderar… Egentligen är det ju inget att fundera på utan bara slå till på, men…

Read Full Post »