Journal 64

Ett inlägg om en bok.

Den sista dagen i november förra året tog Fästmön och jag tåget in till Stockholm för att träffa FEM och hennes Finske pinne. Bland annat. Och när bokmalarna har träff i Stan blir det garanterat ett besök på Antikvariat Alfa. Denna gång var inget undantag.

Mitt fynd för dagen blev Journal 64, den fjärde boken i Jussi Adler-Olsens serie om Avdelning Q vid danska polisen. Jag hittade ett inbundet exemplar av boken, som kom ut 2010. Just detta exemplar var läst typ en gång. Jag betalade 90 pix för den.  Det var lite lustigt, för jag minns att jag tvekade inför köpet. Ska jag verkligen köpa en bok mitt i en serie? Är det inte bättre att köpa böckerna i ordning? Men vännen FEM övertalade mig och sa att den ju kunde ligga på vänt tills jag hade läst de första böckerna i serien. Det var var helt rätt tänkt och jag handlade därefter.

Den här gången handlar det om missanpassade kvinnor som skickas till ett fängelseliknande hem på en ö. En av dem är Nete. Och mot alla alls, med tanke på såväl uppväxt och vistelsen på kvinnohemmet, överlever Nete och hittar till och med en plats i samhället, med en fin och förmögen man vid sin sida. Men hon berättar inte om sitt förflutna för mannen och vid ett tillfälle kommer det ikapp henne. Katastrofen är ett faktum.

Samtidigt får Avdelning Q sätta tänderna i ett antal gamla försvinnanden. Det visar sig snart att den gemensamma nämnaren i det fallet är… Nete. Ovanpå detta väcks ett annat gammalt fall till liv, det om mordet på Avdelning Q:s chef, Carl Mørcks, morbror. Ett mordfall där Carl och en kusin är de huvudmisstänkta.

Som vanligt är det mycket spännande och mycket otäck läsning. Den som gillar sånt ska definitivt läsa den här serien! Jag är en av dem som gillar böckerna. Det enda jag sörjer är att den femte och hittills sista boken, Marcoeffekten, är den enda som återstår att läsa för min del. Tursamt nog ligger den i min att-läsa-hylla!

Journal 64 får, naturligtvis, högsta Toffelbetyg!

Så här tyckte jag om de tre första böckerna i serien:

Kvinnan i rummet

Fasanjägarna

Flaskpost från P

Livet är kort.

Read Full Post »

Fasanjägarna

Ett inlägg om en bok.

Det är ganska nyligen som jag upptäckte Jussi Adler-Olsen och hans böcker om Avdelning Q. Men jisses så spännande och bra de är! Det säger ”alla” som har sett mig trava runt med Fasanjägarna under armen. Och jag kan bara hålla med.

En bok om jägare – och mänskliga offer.

Polisen Carl Mørck får fortsätta att driva Avdelning Q och jobba med cold cases. Den här gången börjar det med mordet på ett syskonpar nån gång på 1980-talet. De skyldiga tros vara ett gäng elever vid en internatskola. Efter många år erkänner en av eleverna och man anser att brottet är uppklarat. Bara det att Carl Mørck inser att nånting är mycket fel när han börjat nysta. Till sin hjälp har han som sist den märklige Assad, men också outsidern Rose som ska vara hans sekreterare.

Det här är ganska tjock bok med liten grad på bokstäverna i pocketversionen. Men jag och mina ögon kämpade på. För det är ju så spännande! Riktigt ruskiga är de jakter som titeln anspelar på.

Den första boken i serien tyckte jag var något bättre. Men Toffelomdömet blir högt!

Livet är kort.

Read Full Post »

Äntligen torsdag!

Ett inlägg om en omvärderad dag.

I mitt förrförra arbetsliv avskydde jag torsdagar, av nån anledning. Kanske var det så att jag på den tiden var alltför mycket mitt jobb. När helgen närmade sig blev jag lite förskräckt. För vem skulle jag vara då? Idag har jag en annan syn på arbete. Visst önskar jag mig fortfarande inte bara ett fast jobb utan ett jobb jag brinner för. Men det viktiga är ändå att få en inkomst. Att kunna betala sina räkningar. Att kunna göra rätt för sig.

Mina tankar om torsdagar är numera betydligt ljusare. Nu närmar sig helgen och jag behöver inte få panik kring den. Det finns alltid saker att ordna med hemma och så finns ju familjen…  Helgen som kommer jobbar Fästmön, så jag vet inte riktigt om vi ses eller inte. Igår fick jag förresten oväntat besök på kvällen. Det plingade på dörren och jag förväntade mig att se nåt barn som sålde bullar eller godis för att finansiera nån skolresa. Utanför stod Anna! Hon hade varit på några ärenden i närheten. Iskall fick hon komma in och värma sig innan jag skjutsade ut henne för att handla på ICA Solen först och sen till Himlen. En liten spontan bonus-dejt, alltså! Jag var såå trött, men se Anna har jag alltid tid för!

Men åter till torsdagar! En höjdpunkt på kvällen är förstås Antikrundan. I morse uppdaterade jag appen. Jag hoppas att de har förbättrat den sen förra veckan! Naturligtvis ska jag testa. Men innan rumpan kan slås ner behöver bilen tankas (check!) och jag och mitt hår duschas och tvättas.

Antikrundans app var lite glapp förra veckan.

Det snöade i natt. Vaktis hade plogat så fint vid garagen och parkeringsplatserna under onsdagen. Typiskt att det då ska fyllas på under natten med det där vita eländet. Och ännu mer kom det under dan. Jag satt helt fridfullt och lunchade lite lätt (!..) idag och HEPP! så föll tunga flingor utanför…

En liten lätt lunchportion…

Jag var inte så hungrig idag, så jag valde en sallad. Men den var… allt annat än liten. Som vanligt hade jag sällskap av min bok på gång. Nu har jag bara 30nånting sidor kvar, så jag ska försöka läsa ut den i kväll också mellan alla kvällsaktiviteter.

Mina vanliga lunchkompisar.

Men före lunchen idag fick jag ett bra tips om en skomakare alldeles nära. Jag tittade in där på lunchen och kollade om de kan laga min trasiga sko. I morgon ska jag halka dit när affären öppnar och få min sko lagad. Jag klarar mig ju säkert under dan med lufthåliga gympadojor.

Min trasiga sko ska bli lagad i morgon.

I övrigt har jag haft en hyfsat bra arbetsdag. Vi hade avstämningsmöte på förmiddagen och det genererade i många jobb. Roligt – och lite pirrigt. Jag har inget emot att få arbetsuppgifter, men jag tror väldigt sällan att jag klarar av saker och ting. Faktum är att det mesta fixar sig. Måste sluta vara så rädd och tro att jag inte klarar av saker och ting.

Dagen avslutades med ett BRA möte med mitt fackombud. Om alla som jobbar fackligt vore som h*n, skulle facket ha massor av medlemmar. H*n är nämligen väldigt synlig, både för oss medlemmar och för ledningen.

Hur har DIN torsdag varit??? Skriv gärna några rader i en kommentar så jag har nåt att läsa när jag kommer ut från duschen!

Livet är kort.

Read Full Post »

Kvällsfrossa

Ett inlägg om att unna sig.

Fy te rackarns vilken dag! Det var lansering av e-tjänster och naturligtvis fungerade ingenting. Först. Tills brandväggen forcerades. Alltid lär man sig nåt. Och att få verifierat ända från Kiruna att saker och ting sen fungerade var en väldigt skön känsla.

Det var jordens bilköer på väg till jobbet i morse. Vissa partier av sträckan gick i ungefär 20 – 30 km. Så jag kom fram sent också. Det var väl redan då den här dan började bli mindre bra. Vad som var lite bra, i alla fall, var ljuset i morse. Med betoning på lite, dårå…

Januarimorgon. Notera det ljusblå på himlen! Det vita i drivor är snö-helvete.

Lunchen blev det inte mycket med på grund av teknikstrulet. Så nu när jag har landat hemma ska jag frossa i rostat bröd med Boxholms chiliost på.

Boxholms chiliost frossar jag på i kväll.

I kväll är det bara skit på TV. Eller i vart fall inget jag vill se. Och på torsdag är det två intressanta program, Antikrundan och filmen Boy A (som går alldeles för sent för mig, så jag får spela in). Varför är det så? Varför inte sprida ut lite?

Nä, jag får väl äta lite praliner och njuta av Antik-tidningen som låg i postboxen idag. Och kanske min bok på gång…

Julklappschoklad, i form av Belgiska sjöfrukter, från mamma passar fint en kväll som denna.

Inte konstigt att byxan sprack idag…

Byxan sprack…

Ha en go tisdagskväll! Det tänker jag ha, så slut i rutan som jag är…

Livet är kort.

Read Full Post »