Posted in Böcker, Personligt, Vänner, tagged april, Barbara Havers, barn, bokmal, brittisk, brittiska deckare, cliffhanger, dotter, Elizabeth George, faderskap, fart, förbindelse, författare, försvinna, granskning, högaktuellt ämne, hemlighet, I fiendens närvaro, icke okomplicerad relation, jobbig, kamp mot tiden, karriär, kidnappa, kidnappare, krav, långsam, litteratur, media, minister, omdöme, omfångsrik, passion, polis, politiker, rafflande, sanning, Scotland Yard, seg, spännande, sträckläsa, tack, Thomas Lynley, tidningsmakare, trava vidare, vill inte sluta läsa on 14 april 2016|
Ett inlägg om en bok.
Jag travar vidare bland brittiska deckare eftersom det är mitt bokmål för april månad. Nu lärde jag mig för ett tag sen att Elizabeth George minsann inte är brittisk, men hon skriver om brittiskt polisarbete. Hennes huvudkaraktärer poliserna Thomas Lynley och Barbara Havers arbetar vid Scotland Yard. I fiendens närvaro är ytterligare en ganska omfångsrik bok, men jisses så spännande den är – mot slutet! Tack Agneta!
Den här boken kom ut redan 1996. Detta till trots tar den upp ett ämne som fortfarande är högaktuellt: medias bevakning av politiker. I det här fallet är bevakningen emellertid föregången av en förbindelse mellan en minister och en tidningsmakare, en förbindelse som resulterat i en dotter. Faderns namn är en hemlighet och är bara känt av de tu inblandade i själva görandet av barnet. Men när flickan Charlotte, tio år, kidnappas, kräver kidnapparen att tidningsmakaren berättar sanningen om faderskapet. Detta skulle naturligtvis krossa båda föräldrarnas karriärer. Det blir en kamp mot tiden, som vanligt. Inte minst sen ytterligare ett barn försvinner… Samtidigt kämpar Lynley med sin icke helt okomplicerade relation med Helen Clyde. (Jag tycker mest att hon är jobbig…) Och i den här boken drabbas även Havers av lite passion.
Den första halvan av boken, det vill säga lite mer än cirka 250 sidor, tycker jag bitvis är lite seg och långsam. Men sen sätter det fart! Vissa kapitel avslutas med riktiga cliffhangers och en vill inte sluta läsa. Mot slutet är det så rafflande att jag sträckläste de 100 sista sidorna.
Toffelomdömet blir högt.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, TV, tagged Alexandra Rapaport, dalgångar, europeisk, europeisk samproduktion, Europol, fart, fredag, guldtand, hemsk scen, hemsk stympning, hisnande jakt, Ida Engvoll, jobba över landsgränserna, Joint Investigation Teams, kackelmagad, klättra i alperna, mord, obyråkratisk, offer, omdöme, plumsa, polis, prostituerade, sömnpiller, skådespelare, snabb, sova gott, spännande, Sverige, The Team, vända mig bort, vidrig tortyr on 21 mars 2015|
Ett inlägg om en TV-serie.
Igår kväll jublade jag. Då skulle nämligen den andra delen av The Team visas. Fast jag kallade TV-serien felaktigt Europol. Fästmön kallade den å andra sidan ännu mer felaktigt för sömnpiller (”den där jag sov så gott till förra fredagen?”). TV-serier kommer och går, som bekant, men nåt spännande att glo på uppskattar jag särskilt en fredagskväll. Och tro mig. The Team är spännande och inte nåt att sova till!
The Team består av ett gäng europeiska poliser, samlade i Joint Investigation Teams, JTI. Tanken är att man ska jobba över landsgränserna, snabbt och obyråkratiskt. Och nog går det undan! I första avsnittet tas tre prostituterade av daga på ganska grymt sätt. Allt pekar mot en viss person och JIT-teamet jagar denne Guldtand – bara för att finna att Guldtanden själv är offer i den här historien.
Det är hisnande jakter, klättringar i alperna och plumsande i dalgångar. Vidare bjuds det på vidrig tortyr och hemska stympningar. Den som är kackelmagad ska definitivt inte se det här.
Jag gillar farten i den här serien, sättet poliserna jobbar på och spänningen. Under vissa hemska scener vänder jag mig bort. Eftersom det är en europeisk samproduktion är skådespelarna även från olika länder. Sverige representeras av Alexandra Rapaport och Ida Engvoll.
Toffelomdömet blir det högsta efter två avsnitt av åtta!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, Vänner, tagged arbeta, arbete, balkong, besiktning, bil, biltvätt, blogg, ensam, EU-val, fart, förgätmigej, fira, fredag, fysiskt illamående, glömma, häva ur oss, hålla mig vaken, helg, hispig, ilska, innehåll, känsla, kort, kraft, långsamtal, lördag, ledig, mamma, medhjälpare, morgon, Mors dag, natt, nervös, oerhört uppretad, rösta, rosa kuvert, rusa runt i kroppen, söndag, skriva, slaksmat, sova, system, tandborste, telefoni, tvätta bilen, tvinga, utsida, värme on 22 maj 2014|
4 Comments »
Ett varmt inlägg.
Förgätmigej… Eller glöm mig inte…
Nu är det kvällen före Besiktningen. Som vanligt är jag nervös och hispig, en känsla som under natten och fredagsmorgonen övergår i ett rent fysiskt illamående. Hur jag ska kunna sova i natt det vete 17. Men natten till idag blev det väldigt lite sömn eftersom jag var OERHÖRT UPPRETAD. Då är det som om ilskan rusar runt i kroppen så att jag håller mig vaken.
Jag har varit och tvättat bilen på utsidan. Hade en dejt med min medhjälpare Fästmön, men jag tvingade inte henne att arbeta utan bjöd henne på slaskmat efter biltvätten. Det fanns emellertid ganska mycket UPPRETNING kvar i mitt system, så jag hade nog kunnat gå över Clark Kent* med tandborste. Ensam. Av bara farten.
Det kanske inte blir så mycket bloggat framöver. Värmen tar rätt mycket kraft, men eftersom både jag och Anna är lediga i morgon vill vi nog kanske göra nåt. Vad är oklart. Anna ska sen jobba i helgen. På lördag eftermiddag ska jag städa, men jag har sett till att vännen FEM ska störa mig med ett långsamtal. Vi behöver båda häva ur oss. Anna jobbar bara till klockan 20 på lördagen, så kanske kan vi sitta och softa en liten stund på ballen** på kvällen.
På söndag är det både EU-val och Mors dag. Mor har jag ”firat” genom att skicka ett kort med innehåll i ett rosa kuvert. Sen ska jag naturligtvis ringa också. EU-valet ska jag inte fira, men jag ska gå och rösta på söndag förmiddag. Annas snälla mamma finns på närmare håll än min, så kanske blir det en tur till henne på eftermiddagen.
Ja, som du ser är det lite mycket framöver. Men glöm mig inte, som sagt. I will be back. Och jag kan nog inte låta bli att skriva nånting varje dag. DU får gärna skriva några rader och berätta vad du tänker göra i helgen!
*Clark Kent = min lille bilman
**ballen = balkongen
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, TV, tagged 1960-talet, afroamerikan, amerikansk, anno dazumal, återuppstå, blekfet, brun, chock, dagisbarn, död, deckare, dussinvarning, fart, färgad, fläkt, fräschare, frustration, funktionshinder, höghus, ilska, Ironside, korta scener, lördagskväll, må dåligt, partner, pojkvän, polisserie, rullstol, rullstolsburen, självmord, skjuten, skuldkänsla, skumma affärer, snabba växlingar, snut, stenåldern, surgubbe, surhet, svart, Sveriges Television, vältränad, yngre, yta on 17 januari 2014|
Ett inlägg om en modäääääääärn TV-serie.
När jag var barn, på stenåldern, brukade det gå polisserier på lördagskvällarna. Eller deckare, kallade man dem. En av dem var en blekfet gammal surgubbe som hette Ironside. Nu har han återuppstått och jag kollade in första avsnittet av nio – och fick lite av en chock: Ironside hade blivit brun/svart/färgad/afroamerikan, vältränad och 30 år yngre än på stenåldern. Det enda som var samma som då, anno dazumal, var surheten och att båda var rullstolsburna.
Ironside av idag. (Foto: NBC. Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)
Ironside sitter visserligen i rullstol, men har är fortfarande snut, precis som han var innan han blev skjuten. På ytan ser det ut som om hans partner mår sämre än han själv på grund av skuldkänslor. Fast frustrationen och ilskan får vi tittare se emellanåt.
I det här första avsnittet hittas en ung kvinna död nedanför ett höghus. Vid första anblicken ser det ut att vara självmord. Men är det verkligen det? Ironside och hans team kommer snabbt på att kvinnan höll på med skumma affärer å sin pojkväns vägnar…
Ja, jo… Ironside från 2013 (avsnitten är väl inspelade då, gissar jag) ser ju lite fräschare ut än på 1960-talet. Men frågan är om TV-serien är så mycket bättre. Scenerna är typiskt nutida TV-serier väldigt korta. Växlingarna är lite för snabba för att tilltala mig. Visst ger de fart och fläkt till programmet, men hallå… Jag är inget dagisbarn.
Nye Ironside får medelbetyg. Bra att en person med funktionshinder har en huvudroll, men serien i övrigt känns rätt… amerikansk och det är ganska stor dussinvarning.
Livet är kort.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, tagged "skit-orden", Anna Ehn, annorlunda, autism, älska, barn, barnbok, bottnar, dö, djup, fart, fläkt, fotbollsspelare, hemma, illustration, Kaká och Jag, läsa själv, litteratur, livlig fantasi, lustig, mamma, målgrupp, Pelé, plan, rakt språk, rolig, ryckas med, Sara Gimbergsson, skratta, skriva listor, spännande, spel, testa, tioåring, underbar, vuxen on 31 maj 2013|
Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om en barnbok.
Häromdan damp det ju ner en barnbok i min postbox. Roligt och spännande att läsa och skriva om en bok som vänder sig till en annan målgrupp än jag själv. I kväll dök jag ner bland fotbollsteckningarna och listorna i Pelé Kaká och Jag av Anna Ehn med illustrationer av Sara Gimbergsson.
En bok för folk mellan fyra och sju bast.
Olle gillar att skriva listor. Listor med namn på fotbollsspelare. Fast han får inte vara ifred. Han skriver och skriver och skriver – in sig själv i spelet. Plötsligt är han ute på planen, men mamma tycker att han ska vara hemma. Olle är minst sagt en annorlunda pojke. Eller en pojke med väldigt livlig fantasi.
Det här är en lustig liten bok om 32 sidor. Boken vänder sig till barn mellan fyra och sju år. Och jag kan riktigt se framför mig hur dessa kids rycks med i berättelsen! På samma gång kan jag som vuxen hitta andra bottnar i den. Den skulle kunna handla om ett barn med autism. Eller ett barn som dör. Nu tror jag inte riktigt att boken har det djupet, men…
Sara Gimbergssons illustrationer är underbara och fulla av fart och fläkt. Anna Ehns språk är rakt och inte tillkrånglat. Tillsammans för de berättelsen framåt på ett lysande sätt! Och jag bara älskar ”skit-orden” som författaren tillåter att Olle säger!!!
Jag ska testa den här boken på en tioåring som får läsa den själv, tänkte jag. Bara för att se om den har ytterligare en botten.
Tills vidare: högsta Toffelbetyg. Mest för att jag skrattar en hel del när jag läser också.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Gult, Musik, Personligt, TV, tagged 1980, ABBA-låt, ackord, akohol, Alcohol is free, alert, Aliona Moon, Alyona Lanskaya, Amandine Bourgeois, Andrius Pojavis, Anouk, anthem, Armenien, Avicii, Azerbajdzjan, Ég á Líf, Ögonbrynens år, ögonbrynsgympa, öl, Baku, ballad, Barbie, barfotaflicka, bebisskor, Belgien, Believe In Me, Birds, Birgit Õigemeel, Björn och Benny, blåsa, blinkande ljus, Bonnie Tyler, ByeAlex, Cascada, cerise, Cezar, cirkusmusik, Contigo Hasta El Final, Danmark, dansare, dansrytm, danssugen, dålig engelska, Dina Garipova, Ding Dong, doktor, Dorians, Dracula, duettsång, Emmelie de Forest, entonig, EP-anfall, ESDM, Estland, Et uus saaks alguse, Euphoria, Eurovision Song Contest 2013. Finalen, Eyþór Ingi Gunnlaugsson, falla mig på läppen, falsksång, Farid Mammadov, fart, favoriter, för många ä:n, för varmt, förstå, förut, förvirra, fem mil, figur, finalister, Finland, flaggor, fotbollsdomare, Frankrike, franska, fred, gammal-schlagrig, gayfriande, gäspa, George Harrison, Georgien, Gianluca Bezzina, glasbur, Glorious, godkänt, godnattvisa, Gravity, grå mus, Grekland, ha i huvudetm, hajpad, häftig, hår, hört den förut, hört förut, historiska tillbakablickar, hitta på, Hold me, huvudstad, I feed you my love, ingen vinnare, Irland, Island, It's my life, Italien, italienare, Janis Joplin, jätte, jätteduktig, jättefin, jävla liv, jordgubbar, kameraperson, körar, Kedvesem (Zoohacker Remix), kilt, kisspaus, klänning, knästrumpor, kontratenor, kostym, Koza Mostra feat. Agathon Iakovidis, Krista Siegfrids, kyss, ladda, laddad, L’Enfer Et Moi, L’Essenziale, läderbyxor, låtar, löjlig liten flöjt, Lilla My-tofsar, Litauen, liveblogg, Lonely planet, Loreen, Love kills, Lynda Woodruff, Malta, manisk, Marco Mengoni, Margaret Berger, Marie Fredriksson, Marry me, mössa, modersmål, Moldavien, nakna, Nanne Grönwall-plagiat, Nederländerna, nervös, Nodi Tatishvili & Sophie Gelovani, Norge, O mie, omdöme, Only love survives, Only teardrops, parafras, Parksnäckan, Petra Mede, pigg, prästostbågar, programledare, puss, Roberto Bellarosa, Robin Stjernberg, rolig, rosa, Rumänien, Ryan Dolan, Ryssland, Sarah Dawn Finer, säker källa, sömnig, sömnpiller, schlagerbryn, schlagerklass, sing-along, sjunga, skrikig, slätstruken, slutna ögonlock, smäktande, smörsång, snöpt, Solayoh, Something, somna, sorry, Spanien, språk, stanna, startfält, stå rakt ut, stillastående, Stockholm, storbildsskärm, Storbritannien, suomalainen tyttö, svag, svajig sång, svart, svänga rumpa, svensk-sångerska, svenska, Sverige, ta bort fokus, tappa, tempobyte, The winner takes it all, tittare, Tomorrow, trallig, trasig, trasiga sjuksköterskekläder, träffande text, tråkig, trevlig, trist, trumslagarpojkar, tung, TV-soffa, tyck till, Tyskland, Ukraina, ungern, uppdatera, Uppsala, uppskatta, vacker, vakna fin, varmt, vatten, välartikulerad, välutbildad, Vitryssland, Waterfall, webbläsare, What if, yla, You, Zlata Ognevich on 18 maj 2013|
6 Comments »
Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om aftonens stora begivenhet, finalen i Eurovison Song Contest 2013.
I kväll smäller det! För den i Uppsala som väljer att inte åka till Parksnäckan och se eländet finalen i Eurovision Song Contest 2013 på storbildsskärm går det att följa det hela från TV-soffan. Och här. Här blir det nämligen liveblogg!!! Häng med och tyck till i afton!
Jag lägger ut mina omdömen vartefter låtarna har framförts, så glöm inte att uppdatera din webbläsare då och då!
Här har vi laddat med prästostbågar, öl, vatten och jordgubbar. Hur har du laddat?
Vi är två av över 100 000 tittare som inte bara ser fram emot schlager utan också… Björn och Benny, Sarah Dawn Finer (som gör min favorit-ABBA-låt runt klockan 23.30) med flera… Nu börjar det!!!
Finalister och flaggor tågade respektive bars in till tonerna av Björn, Benny och Aviciis Anthem. Det här blir en häftig kväll!! En del artister såg mer laddade ut än andra. Gäspade italienaren???
Programledaren Petra Mede gjorde entré i nånting råååsa. Eller ceriiiise kanske man säger. Hon var lika välartikulerad som sist. Som svensk-sångerska på engelska får hon helt klart godkänt. Det var för övrigt ganska gayfriande. Och en träffande text om oss svenskar. De historiska tillbakablickarna är underbart roliga!
Lynda Woodruff dök upp i Stockholm och kan fortfarande inte säga namnet där Baku är huvudstad. Men rolig är hon!
Efter alla låtarna hade sjungits var det dags för förra årets vinnare, Loreen, att skutta på scenen. Alltså jag har lite svårt för Loreen och låtarna. Jag var säkert den enda svensk som inte gillade Euphoria. Jag förstår och uppskattar helt enkelt inte Loreen. Hon är säkert jätteduktig, men det hon gör faller inte mig på läppen.
Sen kom Sarah Dawn Finer med min favoritlåt av ABBA – The winner takes it all… Då stannade allt…
Så här ser startfältet ut:
(och jag har INTE hittat på det själv utan hämtat det från säker källa på nätet!)
- Frankrike: Amandine Bourgeois: L’Enfer Et Moi
Janis Joplin inleder på franska. Detta låter precis som nåt jag har hört förut, men låten är helt klart ”tung”. Bara ett problem: den kommer ingen vart. Och är hennes klänning trasig?
- Litauen: Andrius Pojavis: Something
Ögonbrynsgympa och dålig engelska. Låten är slätstruken och artisten stillastående. Nä, jag somnar nästan.
- Moldavien: Aliona Moon: O Mie
Dags för håret som står rakt ut och klänningen som tar bort fokus från låten helt. Jag får Barbie-känslor. Dansarna gör mig lite nervös.
- Finland: Krista Siegfrids: Marry Me
Dags för suomalainen tyttö som har svenska som modersmål och sjunger på engelska. Och konstiga bebisskor. Nej, det här är för ding-dong för mig. Dessutom är det ingen kyss i slutet, det är en PUSS, för helvete!
- Spanien: ESDM: Contigo Hasta El Final
Spaniens sång är svajig. Klänningen är gul och gurt är ju, som bekant, furt. Tempobyte hjälper inte utan förvirrar.
- Belgien: Roberto Bellarosa: Love Kills
Men är det Ögonbrynens år i år? Roberto kan sjunga, men låten kommer liksom aldrig igång. Tänk om den hade släppt på lite fart så man blev danssugen. Nu blir man… ingenting.
- Estland: Birgit Õigemeel: Et uus saaks alguse
Jag är hela tiden rädd att Birgit ska tappa klänningen. Tyvärr är språket inte så vackert i mina öron, det innenhåller för många ä:n. Och låten är bara… tråkig.
- Vitryssland: Alyona Lanskaya: Solayoh
Dansrytmer. Alltså, jag erkänner, jag är svag för detta Nanne Grönwall-plagiat.
- Malta: Gianluca Bezzina: Tomorrow
Gianluca är inte bara doktor, han är lik en av mina TREVLIGA grannar. (Ja, jag har såna också.) Ögonbrynen (Gianlucas) är dock i schlagerklass, inte grannklass. Låten är för trallig för att vara i min smak.
- Ryssland: Dina Garipova: What If
Lite svajig inledning i sången. Sen blev sången vacker. Men det är ju en låt vi har hört förut, den om fred.
- Tyskland: Cascada: Glorious
Falsksång i början. En parafras på Euphoria? Men lite svänga-rumpa-stuk – i alla fall bitvis.
- Armenien: Dorians: Lonely Planet
George Harrison – med Schlagerbryn. Och falsksång. Nej, det här är bara skrikigt, entonigt och tråkigt för mina öron.
- Nederländerna: Anouk: Birds
Den här låten hade jag i huvudet en morgon. Den är lite gammal-schlagrig. Hon sjungar bra, Anouk, men känns väldigt mycket som en grå mus. Ganska stillastående, slutna ögonlock. Tja, som godnattvisa passar den helt klart.
- Rumänien: Cezar: It’s My Life
Kontratenor och välutbildad. Det hjälper inte. En snöpt Dracula är vad jag tycker att Cezar låter som. Och är inte dansarna nakna??? 😳
- Storbritannien: Bonnie Tyler: Believe In Me
Det här var min klara favorit inför tävlingen! Jag gillade Bonnie Tyler redan på 1980-talet. Den här låten gillade jag redan första gången jag hörde den. Börjar nervöst. Men jag tror på dig, Bonnie-GAYnor!
- Sverige: Robin Stjernberg: You
Då ska det ylas. Låten är rätt vacker, men jag har svårt för det där höga ylandet. Och vad är det för trasiga sjuksköterskekläder han har satt på sig? Dansarna hade Lilla My-tofsar!
- Ungern: ByeAlex: Kedvesem (Zoohacker Remix)
Nej, idag är det för varmt för mössa! Det här är tråkigt och entonigt, inte många ackord i den här låten, inte. Va? Körar Marie Fredriksson?
- Danmark: Emmelie de Forest: Only Teardrops
Det blåser i håret på barfotaflickan. Trumslagarpojkarna är alerta i kväll. Men den där löjliga lilla flöjten… Nej, jag förstår inte varför den här låten är så hajpad. Sorry!
- Island: Eyþór Ingi Gunnlaugsson: Ég á Líf
Den här låten hade jag också i huvudet häromdan. Den är rätt trallig, lite sing-along, men ingen vinnare för det. Jävla liv, jävla liv, vakna fin…
- Azerbajdzjan: Farid Mammadov: Hold Me
Schlagerbryn och glasbur. Vi har sett det förut. Men det är en jättefin ballad.
- Grekland: Koza Mostra feat. Agathon Iakovidis: Alcohol Is Free
Fotbollsdomare i kilt. Och knästrumpor. Framför… manisk cirkusmusik. Nej, jag blir nervös.
- Ukraina: Zlata Ognevich: Gravity
Kamerapersonen gillade Zlatas figur. Låten är rätt… pigg. Men jag fattar fortfarande inte vad jätten har där att göra.
- Italien: Marco Mengoni: L’Essenziale
Smörsång. 1980 kallt. Men snygg kostym, ja. Ett litet sömnpiller, dock.
- Norge: Margaret Berger: I Feed You My Love
Varning för blinkande ljus (kan utlösa EP-anfall)! Nej, jag har svårt att titta på detta blinkande. Och låten är bara tråkig. Kisspaus.
- Georgien: Nodi Tatishvili & Sophie Gelovani: Waterfall
Duettsång. Med fem mil mellan parterna först. Vacker och smäktande sång. Men lite för sömnig låt för mig.
- Irland: Ryan Dolan: Only Love Survives
Läderbyxor – gillas, men jisses så varmt det måste vara! En låt som gör mig lite danssugen, men 17, har jag inte hört den här förut också???
Mina favoriter i kväll är Storbritannien, Vitryssland, Ryssland, Tyskland, Azerbajdzjan, Ukraina och Irland. Men Storbritannien vill jag se som vinnare!
But the winner is… Danmark. Trist, tycker jag.
Livet är kort. Nu gör vi lite annat fram till klockan 21!
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Film, Ironi, Krämpor, Musik, Personligt, TV, tagged ABBA: Vägen till Waterloo, Amaryllis, arbete, arbetsplats, överleva, bil, Blechely circle, blomma, buss, byråkrati, deckare, dokumentär, duktighetspoäng, DVD, Eighties, England, extra roligt, fart, förlängning, förra avdelning, förstanamn, Fjällbackamorden: Vänner för livet, fredag, glasvas, gratta, grejor, huvudet, idoler, jävligt otålig, jobbstart, köksbord, klippa håret, klockor, klubbar, knas, konstant, kort, kraft, kriminaldrama, längta, långfilmslång, litteratur, mamma, Mari Jungstedt, mejl, middag, mormor, namnsdag, nätter, negativ kritik, ork, peppa, personalavdelningen, pigg, pinsam, repris, Salong Frizz, sitta uppe, sjukbesök, sjunga, Sveriges Television, system, telefoni, tyskatillsvenskadubbad, ungdom on 02 januari 2013|
10 Comments »
Tio duktighetspoäng till den som vet vem som har skrivit låten i rubriken! Det är lite så att jag går och småsjunger den för mig själv. Dels för att egga på den faktiska Amaryllisen på köksbordet, dels för att peppa mig själv att få lite fart och ork. Men jag kan säga att det mest är en av oss som har kraft – den på köksbordet! Jisses vilken vacker blomma! Två klockor har slagit ut nu och tre är på gång.
Amaryllisen har kraft!
Jag har försökt få fart på förra säsongens Amaryllisar som jag har lyckats få att överleva. Men tyvärr, inget händer. Det beror säkert på att de blommade så mycket och så vackert då… Den ena fick jag av Fästmön och den var planterad i en glasvas, jättevackert! Den andra fick jag av Mammakusinen B och den blommade och blommade och blommade långt in på våren… (Är det nån som inte har fattat att jag älskar blommor..?)
I morse På förmiddagen fick jag mejl från jobbet, från personalavdelningen, tror jag. Det verkar som om min förlängning har gått igenom och jag har nu jobb till och med mars månad ut. Men nåt knas var det, för jag låg visst kvar i nåt system hos min förra avdelning. Denna byråkrati… Glad är jag i alla fall att ha ett jobb ett tag till. Och extra roligt ska det bli att få träffa en familjemedlem som ska vara på samma arbetsplats ett tag! Härligt att det ordnade sig! Nu börjar jag längta tillbaka till jobbet… Ska bara försöka hämta lite fler krafter så kommer jag igen! Fredagen den 11 januari är det jobbstart för min del!
Jag ska ringa min mamma och gratta på namnsdagen. Hoppas att kortet med innehåll har kommit fram! Mamma heter Svea i förstanamn, men hon kallas inte för det. Svea, det var min mormor, det! (Själv heter jag Jeannette i förstanamn, men jag är verkligen inte nån sån!)
Dagens stora händelse är att jag ska gå och få håret klippt hos bästa frisören i stan, M på Salong Frizz. Så, nu har jag avslöjat mitt tillhåll när det gäller huvet! Jag har tid klockan 17 och tänkte ta bussen ner. Efteråt blir det middag nånstans på stan med Anna.
I kväll är det lite bra på TV. Dels börjar ett nytt brittisk kriminaldrama i tre delar på SvT2, Blechley circle, dels är det andra långfilmslånga avsnittet av Fjällbackamorden på SvT1. Blechley circle handlar om fyra kvinnor som hjälper polisen att lösa brott. I det här fallet handlar det om seriemord. Fjällbackamorden har som undertitel Vänner för livet. Jag tycker att den första filmen har fått överdriven negativ kritik. Så jäkla dålig var den inte tycker jag. Då är Mari Jungstedts tyskatillsvenskadubbade filmer tusen gånger värre, riktigt pinsamma! Men som så ofta tycker jag också att böckerna är bättre än filmerna – det är sällan jag tycker tvärtom! Jag har ställt DVD:n på inspelning av både Blechley circle och Fjällbackamorden, men jag tror nog att vi är tillbaka i tid.
Det är också den andra delen av ABBA-dokumentären i kväll. Den går samtidigt som Blechley circle, men också i repris i natt, så även den spelas in. Trots att jag tyckte att den var ganska dålig. Kvällens avsnitt, det andra av två, har undertiteln Vägen till Waterloo. Vi har också tittat lite på Eighties på SvT – ja, vi sitter uppe lite för länge om nätterna – och det är roligt att se idolerna från sin egen ungdom. Åren 1980 – 81 bodde jag ju i England och såg många av dem både på TV och IRL på klubbar. Kul!
I morgon ska jag försöka köra ut oss till Förorten för ett sjukbesök samt för att Anna ska få lämna av lite grejor hemma. Kanske blir det ett besök hos Annas snälla mamma i morgon eller på fredag, det beror lite på vad som passar och hur det är med min ork. Den senare är ju inte precis konstant utan kan dimpa rejält rätt som det är. JA JAG ÄR JÄVLIGT OTÅLIG OCH VILL BLI PIGG NU!!!
Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna en kommentar och berätta!
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
