Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘färskpressad apelsinjuice’

Ett njutningsfullt inlägg.


 

Färskpressad apelsinjuice

Skål och god natt. Lite smolk i bägaren får man räkna med.

Med en underbart fräsch och nyttig lördagsgrogg bestående av apelsinjuice, frampressad av Toffel-armkraft, väser jag fram ett

god natt.

Snart är det är en ny hosta dag, den fjärde advent, till och med.

Mina glasögon är nydiskade med diskmedel, så sikten är klar. Jag tar dem av näsan och lägger dem här intill.

Nu sover vi en stund.

 

 

 

 

 

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår blev det mest skit. Att äta, vill säga, för min del. Frukosten var OK, med ägg, yoghurt, rostat bröd och färskpressad apelsinjuice. Men sen blev det två KitKat till lunch/eftermiddagsfika, en tredjedels rör Pringles chips med taco-dip till middag och lösgodis till kvällsmat. Inte bra! Jag kan säga att jag började må illa ganska snart när jag tuggat i mig en del godisbitar – och det sitter kvar i magen. Illamåendet, alltså. För övrigt har jag haft en viss output, men det vill du inte veta mer om. FY!

Idag har jag skärpt till mig och plockat ihop en egen salladICA Heidan – trots att de vägrar sälja TV-tidningen separat där. (Ja, jag blev skitsur en gång, trots att det inte är kassörskans ”fel”.) Det blev dyrt, hutlöst dyrt. Men då fick jag å andra sidan välja precis det jag vill ha – fetaost, kräftstjärtar och massor av avocado, bland annat.

En egenkomponerad salladsbunke. Under avocadon finns annat gott som ost, ruccola, tomater, oliver med mera.


Somliga inhandlade redan igår kväll
en egen salladsbunke för att ha till lunch/middag idag. Bara det att den lilla bunken står kvar i mitt kylskåp här, insåg vi just som Anna skulle kliva ur bilen vid jobbet. Så nu blir det en tur till dit för min del, för matleverans. Men sen ska jag till Gamlis och fika med CL på Odinsborg! Tänk att det är typ ett år sen vi sågs sist?! Inte klokt!!!

Gårdagskvällen blev seg. Vi var och handlade när Anna hade slutat jobbet klockan 21. Trötta båda två försökte vi hitta nåt på TV att slöglo till vid lördagsgodiset. Det blev nån märklig kanadensisk deckare från 1800-talet, tyvärr en serie av genren humordeckare.

Vi stapplade i säng strax efter klockan 23. Vid halv tolv-tiden kom några knäppisar på att det skulle vara roligt att lira basket i mörkret på vår kombinerade tennis- och basketplan. Eftersom det var otroligt varmt igår hade jag öppet både i sovrummet och balledörren*. JAG TRODDE VI SKULLE BLI TOKIGA(RE) PÅ BOLLPUCKONA!!! Så jag for upp och stängde balledörren med en smäll – som om de brydde sig. Jag hade tänkt springa ut på ballen** alldeles naken och skrika nåt riktigt fult samt låta Anna belysa mig med en spotlight, men jag besinnade mig. Livet är ju trots allt… kort.


*balledörren = balkongdörren

**ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Fästmön lagade sanslöst god lasagne igår kväll. På kycklingfärs till mig och sig, övriga fick nöt. Det blev så gott att vi åt upp hela formen. Ja, alltså inte formen i sig utan det som var i formen. Vi var rätt sega på kvällen. Anna sprang förstås omkring och plockade, diskade, städade, men vi softade ganska mycket framför TV:n också. Både med och utan sällskap och en stund med bajsostarna som vi hade tagit med från New Village.

Idag sov vi jättelänge. Klockan var över tio innan vi vaknade ordentligt. Jag känner mig fortfarande ganska seg och vädret är som vanligt fram och tillbaka. Man får ingen lust att göra nånting. Men kanske blir det ändå en sväng till New Village för min del, för jag glömde ju halsbandet jag hade lovat nån.

Det var nog bra att det inte blev nån färskpressad apelsinjuice idag, för Anna förklarade för Idiot-Tofflan att det inte alls är bra med fruktsocker för en diabetiker. Blodsockret åker upp i taket. Så i stället serverade Anna… saké…

Kampai! Sakémugg eller äggkopp?


Närå, även om det har blivit lite mycket alkohol
på semestern börjar vi definitivt inte dagen med japanskt brännvin. Vi åt äggfrukost med kaffe och rostat bröd och engelska marmelader. Morgonens Lunchtidens samtalsämne var lynnighet. Jag berättade om mina barndomserfarenheter av att leva med en person som ena sekunden var en ängel, den andra Den Onde själv. Med mera. Vi har nog lite till mans/kvinns erfarenheter av lynniga människor och jag tänker inte hänga ut nån här även om jag har god lust. Men jag vet ju att det inte skulle göra nån sorts nytta, för jag inser att lynnighet är en sorts sjukdom. Däremot tycker jag förstås att den som är sjuk bör ta sitt ansvar och söka hjälp. Det är ju ingen annan som kan göra åt en. Problemet är bara att en del människor inte har sjukdomsinsikt.

Vad händer idag då? Tja, jag vet inte. En sväng till New Village blir det nog, som sagt. Tänk vad Lotta Svärd skulle kunna underlätta och förkorta saker, men hon är nog tyvärr rätt långt bort, Lotta-Potta! Så det blir Chreeester och Sören Snigg ett tag till, med gästspel då och då av Lennart Den Lelle. Ja allt det här är interna skämt och jag tänker inte förklara dem mer ingående.

Vad ska du göra idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Vanor har vi alla. Och till viss del den negativa varianten, ovanor. Fast inte så många, dårå, eller hur? Eller??? Så här under semestertid har jag skaffat mig såväl det ena som det andra. Det är till exempel väldigt roligt att vara uppe länge om kvällarna. Men se det funkar ju inte nästa vecka när jag ska börja kliva upp klockan 6.10 på morgnarna igen… Typisk ovana för mig, det där att vara uppe för länge… Tror jag tar igen det från när jag var barn. Då var det läggdags när det var läggdags, det vill säga rätt tidigt. Inget snack om saken.

Igår var jag emellertid så slut redan klockan 23. Det var som om orken bara rann av mig. Ont lite här och lite där. Jag fick släpa mig i säng. Fästmön var nog också trött, för vi gick och la oss och somnade strax. Anna läste inte ens innan hon släckte, jag kämpade mig igenom typ fyra sidor eller nåt i min bok på gång.

Lite mycket alkohol har det i ärlighetens namn också blivit. Ja inte mycket varje gång, utan lite varje dag. Men å andra sidan har vi börjat estimera en ny dryck som är betydligt mer hälsosam – färskpressad apelsinjuice. Juice som man köper i affären har ofta diverse saker tillsatt och Anna, som är diabetiker, ska ju undvika socker. När vi pressar vår juice själva får vi bara det naturliga fruktsockret.

Verktyget för juicen, det vill säga apelsinpressen. 


Jag har en fobi
mot att få skala apelsiner för hand. Blotta tanken på att få fruktsaften under naglarna ger mig svåra rysningar. Då är detta med apelsinpressning ett suveränt alternativ! För apelsiner är ju så himla nyttiga!!! Och visst ser de läckra ut?

Läckra frukter, apelsiner, eller hur?


Till ett normalt dricksglas
går det åt ungefär två apelsiner. Använder man större glas får man pressa fler. Och själva pressen är inte dyr. Jag köpte den på nån billighetsaffär för några år sen för typ 149 kronor.

Detta var alltså en ny vana vi har skaffat oss. Men ibland är det roligt att hitta på nya, irriterande vanor. I morse, innan vi hade klivit upp, kom jag på den briljanta idén att säga varje mening fyra gånger – fast byta ordförljd varje gång. Snacka om träning för hjärncellen – och tröttsamt för omgivningens öron…

Irriterande vanor kan orsaka öronvärk.


Vid frukostbordet
är vi annars väldiga vanemänniskor. Jag vill ha det rostade brödet till yoghurten, medan Anna vill äta yoghurten först och SEN ta sitt bröd. Men idag bröt hon denna vana och knyckte mitt andra bröd innan jag hann protestera.

När vi är hemma hos mig läser vi lokalblaskan på morgonen. Anna tar alltid Kulturdelen först, jag får del ett. Skälet till detta är att jag läser slarvigare snabbare än Anna. Kulturdelen, som består till övervägande delen av sport, läser jag ut på rekordtid. Även kulturnyheterna. Men nu ser jag fram emot en förändring eftersom Lisa Irenius är tillbaka igen, THANK GOD! Hon skulle nog behöva röra om lite i redaktionsgrytan, för övrigt, men jag är ju inte den som bara så där ger oombedda råd. Jag är bara en stor jävla egoist och åsiktsmaskin, enligt vissa som är felfria – i alla fall enligt dem själva. De ljuger så bra. bra.

När vi sitter där och läser var sin UNT-del och den ena sörplar yoghurt med alla hasselnötterna från müslin i, den andra smaskar rostat bröd och slafsar med yoghurt med enbart havre och russin i från müslin (det var ju nån som tog alla goda nötter) … Då brukar Anna städa min nacke. Min nacke blir nämligen dammig. Fråga mig inte varför, men den blir det. Anna skyller på mina halsband. Inte vet jag. Jag är tacksam att hon dammtorkar den innan jag, så att säga, våttorkar den.

Några av mina halsband som enligt Anna orsakar dammet i min nacke.

 


Tror det handlar om mitt hår.
Att dammet liksom kommer därifrån. Inte vet jag. På tal om hår har jag världens fulaste frisyr idag, med pannlugg och skit. Ser ut som jag lever på 1980-talet. Snart måste jag nog ta fram locktången och pageböja håret. USCH!

Nej, vet du vad… Nu pladdrar jag. Och det ska jag sluta med. Jag ska hoppa in i badrummet och våttorka nacken och fixa håret så att Anna slutar skratta så där hysteriskt! Sen åker vi och handlar innan vi far ut till Förorten.


Livet är kort. 

Read Full Post »

Grusbögar eller balltramp?

Det är en fråga som jag inledningsvis ställer till dig. För tro det eller ej, ett av orden existerar faktiskt. Men för att du ska slippa anstränga din hjärncell ska jag avslöja sanningen:

Balltramp.

Balltramp är en sorts sårskada på häst, nära hoven. Ofta är det en hudflik som har rivits av, det kan se ut som ett skärsår, ibland som ett blåmärke. (Jorå, jag har googlat!)

Alltid lär man sig nåt nytt! Nu tyckte ju jag att balltramp lät kul, men sår är ju aldrig kul, eller hur?

Grusbögar då? Tja, det var Fästmön som läste lite för snabbt i lokalblaskan i morse. Det stod egentligen

grushögar…

Idag är det åter en mulen dag. Vi har nyss ätit sen frukost med färskpressad apelsinjuice (inga tillsatser, inget socker, bara själva fruktsockret). I alla fall jag känner mig supernyttig. Vad händer idag, denna sista semestertorsdag? Vi ska ut och handla mat, bland annat. Här tänkte huset bjuda på ost och kex och vin med druvor och/eller päron till middag. Det kan ju låta spartanskt, men vi är två ostälskare så vi lär glufsa tills det bara är skalkar kvar. Vin har jag visserligen i vinskåpet, men jag ska titta om jag hittar nåt som är extra gott till starka ostar.

Ost och kex och vin med frukt är emellertid ändå lite lite, så jag har tänkt mig att göra en för-middag lite senare, bestående av dessa guldklimpar, plockade av mammakusinen B:s man A:

Gulingar plockade av mammakusinen B:s man A. Mamma och jag fick dessa, men det blev aldrig tillfälle till tillagning, så nu ska Anna och jag glufsa i stället.


Jag tänkte slänga ihop var sin omelett
med kantarellstuvning, det blir lagom gott och lätt.

Vad har du för matplaner idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag har alltid velat ha en egen kräftmåne. En gång ägde jag en, men den försvann med nån. Eller så gick den sönder, jag minns inte. Dess lefnad var emellertid kort. Men igår införskaffade jag en ny, en alldeles egen måne.

Två julgransljus brann ner i denna under kvällen på ballen*.


Vi dukade fram ganska sent,
lite på grund av modemkrångel med tre.se Jag kunde inte logga in heller för att kolla mitt abonnemang, för jag hade glömt lösenordet. Och ett nytt skickas till… modemet som alltså inte fungerade. Hur osmart som helst! Jag kan väl inte vara den enda som glömmer lösenordet till mina sidor på tre.se..? Men till sist kunde jag både logga in och få igång modemet. Lösenord finns noga bevarat på säkert ställe. (Inte på datorn, förstås!)

Men så blev det dags! Jag laddade med bröd och kräftor och tog sen ljuvlig Västerbottenpaj i omgångar på en sidotallrik. Allting var förstås skitäckligt ljuvligt gott!

Min första tallrik kräftor.


Det tog inte lång stund
innan regnet kom, men vi fällde ner markisen och lät regnet smattra hemtrevligt mot väven. Allt medan månen och kräftstakarna lyste upp vår kräftfest.

Var sin kräftstake hade vi också tänt.


När vi sugit och slafsat klart
var vi duktiga kickor. Fästmön diskade och jag gick ut i ösregnet och kastade kräftskal i soprummet. Tack vare denna promenad har jag nu mittbena – ja, det regnade hårt

Ballesittningen rundades av med var sin espresso med chokladklubba i koppen. Det blev en kraftig chokladsmak, men inte så gott som jag hade trott.

Ja, det var ganska mörkt vid det här laget…


Resten av kvällen
såg vi på förra veckans avsnitt av Tyst vittne som jag hade spelat in på DVD-hårddisken. Sen ramlade vi i säng och sov oroligt. Frampå småtimmarna drabbades jag av en outsäglig törst, illamående, magont, fingrar som stank kräftspad och soleksemklåda – kräftpesten, helt enkelt. Vilken tur att denna botades med en rejäl hotell-fast-hemma-frukost med färskpressad apelsinjuice, det vill säga juice vi med egen armkraft pressade ur svindyra apelsiner. Inga tillsatser och skit här inte.

Hotell-fast-hemma-frukost.


Vad händer idag,
denna sista semestertisdag? Tja, jag ska stryka lite rentvättade tjockis-svarta kläder och så ska jag halta över till Tokerian för att inhandla föda till kvällen. Jag har tänkte mig att laga till Kalle Kon med potatisklyftor och Anna har nickat sitt medgivande. Blir nog en flaska rött till och så en TV-film-kväll. Vad ska DU göra???


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »