Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘farlig’

Ett inlägg om en bok.


 

Krig, kvinnor och gudAv nån anledning har jag alltid känt mig för ung för att intressera mig för Barbro Alving, Bang. Rena dumheter! För vilken otroligt spännande hon människa hon verkar ha varit! Stort TACK till Beata Arnborg för att du skrev biografin Krig, kvinnor och gud! Och till mamma, för vars födelsedagspeng jag inhandlade boken!

Barbro Alving föddes faktiskt i Uppsala. Men det är ju inte därför hon blev känd utan för sin gärning som journalist, bland annat på Dagens Nyheter. Under läsningen av biografin om henne blir jag oerhört nyfiken på alla artiklar och reportage hon har skrivit och alla spännande människor hon har intervjuat! Att resa till kriget och arbeta journalistiskt, att intervjua heliga personer, kungligheter och diktatorer… Vilket spännande – och farligt! – liv! Inte konstigt att det satte sina spår. Spår, som Barbro Alving försökte dämpa med whisky, kvinnor och cigg, ungefär.

Det här är en riktigt välskriven biografi.  Det är svårt att föreställa sig att man kan skriva om en person man aldrig har träffat. Men Beata Arnborg kan. Bang blir otroligt levande för mig under läsningen! Ett skäl till detta är att det känns som om Beata Arnborg inte har undvikit att ta med de mer negativa sidorna hos den stora skribenten. På så vis blir Barbro Alving nästan läskigt närvarande. Och det är svårt att låta bli att dra paralleller – dålig självkänsla, nästan maniskt skrivande, ryggproblem, för att nämna några…

Toffelomdömet blir det högsta – trots korrekturfelet på sidan 185 i pocketboken (ett felstavat namn) samt att bokstavsgraden i pocketboken är mikroskopisk!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hissande och dissande inlägg.


 

Det är torsdag och jag sammanställer som vanligt den Tofflianska veckans höjdpunkter (Eskil) respektive dalar (Fjäskil). Och det är faktiskt inte svårare än så här:

Eskil


Fjäskil

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rätt gnistrande inlägg.


 

Svetslåga

Jag är farlig som en svetslåga.

Inte var det kul att åka till jobbet idag. Jag är som en svetslåga, jag fräser, spottar gnistor och är farlig. Extra gott att notera då är att vi är flera som är likadana. Det råder en märklig situation på jobbet. Det är också en konstig stämning på enheten (what’s new?). Alla gissar saker, ingen vet. Det enda jag vet är att jag räknar ner dagarna. Och de passerar fort, dagarna, tack och lov. Den här veckan har jag bara tre arbetsdagar.

I natt drömde jag att jag hade ett nytt jobb på gång. Jag träffade en före detta kollega från länge sen som numera är chef sen några år tillbaka inom en organisation i Uppsala. Där sökte jag tidigare i våras en tjänst som jag ännu inte har fått något besked om. (Men eftersom tiden har gått och inget har hänt är jag säker på att det blir ett nej för min del.) Min före detta kollega och jag träffades i alla fall av en händelse och tog den där lunchen vi pratade om att ta för tre år sen. H*n var lite avmätt först, men insåg sen att jag inte var på nåt sätt konstig. Lunchen avslutades med att h*n kallade mig till intervju. Strax därpå blev jag anställd. Ja, i drömmar kan det mesta ske. Och just den arbetsplatsen skulle jag verkligen kunna tänka mig att göra till min. Men under mina lediga dagar såg jag emellertid en annan spännande och även ny tjänst inom en annan organisation. Den tänker söka. Och drömma om att få. Jag vet ju redan i förväg vad svaret blir, men jag orkar inte oroa mig.

Måndag är det. Veckan kunde ha börjat bättre, men nu började den med att jag fick försöka lösa ett tekniskt problem eftersom nån hade varit klåfingrig i helgen. Och så fick jag be nån annan att inte utföra mina arbetsuppgifter så länge jag är på plats. Det blir ju bara fel om två personer sitter och gör samma sak.

Fästmön är ledig idag och dagen ser ut att bli solig och varm. Jag hoppas att hon tar tillvara på den. Och kanske lagar till en rabarberpaj av rabarberna vi fick av hennes snälla mamma igår… Hoppfullt, hennes Toffla…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om världen utanför.


Jag noterar ständigt
att det finns en värld utanför mitt arbetsrumsfönster. Idag är det en regnig värld – i alla fall där jag sitter och ser ut. Men det händer andra saker än att det bara regnar. Här är en del av det jag har kollat in och som jag dessutom kommenterar (wow! eller hur?!).

 

Bakelittelefon

Farlig?!

Unga är rädda för telefonen. Ja, det är inte själva manicken i sig som de unga räds. Man ser dem ju ständigt och jämt gå med mobiler i näven och gamnacke över den. Nej, det handlar om det som en telefon ursprungligen användes till – att ringa med – som upplevs… olustigt. Det visar i alla fall resultaten av en brittisk enkät bland 2 500 kontorsanställda i åldrarna 18 till 24 år. Hela 94 procent av dessa föredrar att kommunicera via mejl i stället för att ringa! Och… eh… ja… ibland är det skönt att mejla eller messa, det håller jag med om. Jag är ingen telefonmänniska heller. Men öga mot öga är allra bäst, om än inte alltid möjligt, när det gäller kommunikation.


Hängd man hängs igen.
Men fy så jag studsade när jag läste den rubriken! Enligt Dagens Nyheter handlar det om bödlar i Iran som misslyckades med att hänga en man för narkotikasmuggling. Mannen överlevde, helt enkelt, trots att han dödförklarades efter tolv minuter. Men under natten upptäcktes imma på plasten runt mannens ”lik” i bårhuset. Nu vårdas mannen på sjukhus, men så snart han har återhämtat sig ska han avrättas. FY F*N, säger jag bara, så jäkla grymt och vidrigt!!!

 

Kanelbulle

Kanelbulle till mobilen?

Doftande mobiler. Nu har jag läst nåt som jag knappt tror att det är sant! Men, troligen är det det. Ett japanskt företag är först med att lansera väldoft för mobiltelefoner. Det är helt enkelt en liten glob som man sätter på sin mobil. Globen utsöndrar väldofter i form av lavendel, majssoppa (?!), kanelbulle (underbart!), jordgubbar, curry (?!),  yakiniku (japansk maträtt), för att nämna några av doftpatronerna som kan användas. Man kan tidsinställa dofterna så att de sprejas ut och man kan också göra en inställning så att väldoft sprids varje gång man får en like på Fejan… Maj gadd, is this for real??? I såna fall vill jag ha kanelbulle!


Forskare testar wi-fi under vatten.
Dags för nästa sci-fiupplevelse. Den här gången är det amerikanska forskare som försöker utveckla trådlös kommunikation, wi-fi, under vatten. Ett djuphavsinternet, alltså. Frågan är bara varför. Jo, ett skäl är att ljudvågor är bättre under ytan än radiovågor, som vanligt wi-fi använder. Och undervattens-wi-fi kan vara användbart vid till exempel katastrofer som tsunami och för att övervaka fiskar och djur under vattnet. Nu har jag lärt mig nåt nytt!

 

tomater o sparris

Vegetariskt à la Tofflan. Kan du se vad det ska föreställa?

Vegetarianer lever längre. Jepp! Vilken otur för somliga, för jag är ju nästan vegetarian. Och även såna som jag, som äter mycket lite kött, lever längre än folk som äter kött regelbundet. Det visar en amerikansk studie på 100 000 medlemmar av Sjundedagsadventiserna. För den som äter mycket lite kött minskar risken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Om man dessutom inte röker och är fysiskt aktiv är det bara plus. Ja se röker gör jag inte längre, det är tio år nästa år, som jag slutade med den olaten. Fysiskt aktiv försöker jag att bli. Fast jag har slarvat med mina promenader nu i två dar, det har jag… 😳 By the way, kanelbullar är vegetariska, va? Och vit choklad och ostbågar, eller hur?

 

Var femte invånare är en häst

En kommunslogan nånstans. Var det härifrån Reinfeldt fick idén?

Reinfeldt är inte det enda djuret. Inte enligt Patrik Lundberg på Aftonbladet, i alla fall. Reinfeldt utnämnde sig själv ju till stridshingst häromdan. Nu har Patrik Lundberg utnämnt The Others. Och Pravda betyder ju Sanningen, eller hur?


”Det kom som en tanke på posten…”
 Prins Carl Philips ord om det där förb. eldskyddet. Men… heter det inte ”det kom som ETT BREV på posten”..? /Vän av Ordning. Hur som helst, Prinsens revansch för Eldskyddsaffären blir… en kollektion sportjackor.


Böter för sms bakom ratten.
 Från och med den 1 december införs en ny regel. Notera regel, inte lag. Enligt… regeln får man inte använda telefon i bilen på ett trafikfarligt sätt. Om man ändå inte kan hålla fingrarna i styr och det leder till en trafikolycka kan man få böta. Ifall man överlever, vill säga.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om torsdagens promenad.


Fyra kilometer
blev det idag. Prick. Inget hastighetsrekord, men jag är nöjd att jag klarade att gå så långt. För mig är det långt.

En underbar höstdag. Solen värmde så gott att jag kunde gå iklädd enbart luvatröja.

Solen genom höstgrenverk

Höstsolen värmde.


Färgerna i naturen
går alltmer mot rött

Röd buske

Mot rött.


Varje dag
försöker jag hitta nya vägar att gå. Men ibland passerar jag gamla ställen. Den Hemliga Trädgården fascinerar mig, till exempel. Idag fångade jag en del av ett av boningshusen.

Boningshus Den Hemliga Trädgården

Ett av boningshusen, sett från vägen, i Den Hemliga Trädgården.


Allt fler löv hamnar på marken.
Där ligger de, platta, tryckta mot asfalten, fortfarande färggranna, men lite sorgliga.

Lönnlöv på marken

Lönnlöv mot asfalten.


Jag såg roliga prylar!
Cykeln sa

Rasta!

och jag tog den på orden, stannade en stund och fotade.

Rastacykel

Jag tog cykeln på orden och rastade.


På vägen tillbaka
hade nån kompletterat varningsmärket…

Varning för skateboardåkare

Varning för skateboardåkare!


Om man ska tänka nåt positivt
om farthinder, så håller jag med skyltkompletteraren att hindren kan användas till skateboardåkning. I övrigt är hindren bara irriterande – och farliga för nacke och bil. Nää, jag föredrar det ulliga, gulliga…

Ullig växt

Ullig och gullig växt.


Vid ödetomten tjuvade jag!
Jag pallade fallfrukt. Fyra stycken härligt röda äpplen fick följa med hem. De sköljdes av och hamnade i en skål. Ett är uppätet.

Fyra röda äpplen

Fyra röda, pallade äpplen.


Dagens värsta timme,
den mellan 14 och 15, har passerat. Jag har överlevt. Tack för att du orkade läsa ända hit!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om vädret, men som också kan tolkas på annat sätt.


I morse var det riktigt dimmigt
och kallt! Jättekonstigt att tänka sig att det var 36 grader varmt på söndagen när termometern visade sju grader morgonen efter. Jag skjutsade Fästmön till stället där hon ska jobba fram till klockan 16 idag. På sina håll var det omöjligt att se mer än ett par meter framåt. Försökte fånga det på bild, men det gick inte så bra.

Dimmigt

Lite svårt att se i morse.


Det var vägarbeten
på två ställen på väg till Annas jobb dessutom, så det var lite besvärligt. På ena stället grävdes det för nya ledningar, tror jag; på andra stället asfalterades det. Vilket fruktansvärt utsatt jobb, vägarbetarens! Dels ganska farligt på grund av morgontrafiken, dels jobbigt eftersom stressade människor på väg till jobbet kan ha en tendens att bli lite arga på hinder i vägen… Inte vet jag. Jag har inte jobbat sen den 31 juli.

Bara ett jobb hittade jag i morse att söka. Men dan är inte slut än, det kan dyka upp fler, hoppas jag. Jag väntar också på besked från förra veckans övningar. (Ibland tycker jag att jag ägnar mer tid åt att peppa andra i samma läge som jag själv. Får jag tillbaka? Nej, snälla Tofflan, det ska du väl inte förvänta dig?! De som redan har jobb verkar vara livrädda att bli smittade. Eller nåt…)

Det har hängt kläder här som väntar på strykning ett bra tag. Jag tror nog jag ska dra fram bräda och järn och göra lite nytta. En maskin med mest jeans är tvättad och hängd. Diverse småsysslor kvar att göra här i hushållet innan jag duschar och ger mig frukost. Till kvällen ska jag försöka lyckas laga kycklingkorv och makaroner – inte kolbitar och max tre pastarör – till min hungriga, utarbetade (?) älskling.

Inte mycket som var roligt och glatt idag, inte. Måtte ha vaknat på fel sida… Men det klarnar och dan kan bara bli bättre! Igår kväll preliminärbokade jag och Anna in ett besök hos en god vän uppåt landet en helg i oktober. Äntligen har vi nåt att se fram emot! Ja, förutom Kulturnatten och kyrkovalet nästa helg, dårå…

I morgon ska vi ut till Himlen och stöka lite med en leverans som Anna får. Vi kanske ska till skroten med lite grejor också. Om vi orkar bära… Tunga och otympliga är prylarna som ska kastas.

Vad händer hos dig den närmaste tiden??? Varför inte skriva några rader i en kommentar och berätta lite???


PS
Jag kanske ska göra som en och annan före detta direktör – bli politiker… Det gav mig nånting att tänka på, verkligen… Bara det att jag har lite svårt att bestämma vilket parti som ska få den äran.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket det omvärldsspanas lite inifrån och ut.


Eftersom jag har en innedag idag,
uppenbarligen, passar det mig bra i alla fall att kolla vad som händer i omvärlden. Och det gör jag förstås genom att flaxa runt bland diverse mediewebbplatser. Häng med om du vill, stå kvar om du vill. Nu drar jag i alla fall!

 

vintrigt träd o gatlykta en kväll på jobbet

Den får vara tänd.

Kommunen tänder lamporna igen. För ett tag sen tyckte alla partier utom ett i gatu- och samhällsmiljönämnden att lampor på offentliga platser i Uppsala kommun skulle släckas. Det handlade om att släcka var tredje lampa och att strunta i att laga trasiga lampor. Ett bra sätt att spara, tyckte politikerna. Men det tyckte inte allmänheten. Medborgarna. Vi som bor här. Och politikerna lyssnade och ändrar nu sitt beslut. I stället sparar man genom att införa anställningsstopp på förvaltningen. Skälet till att man måste spara är att snöröjning och färdtjänst har kostat för mycket. Snöröjning och färdtjänst är tjänster som köps av externa aktörer. Så ja, jag tycker att det är rätt beslut att införa anställningsstopp. Det behövs väl i princip bara en eller två upphandlare..?


Gömde pojkvän i frysboxen.
Inte nog med att den 29-åriga kvinnan hade ihjäl sin morf… pojkvän, 58. Hon lindade honom i plast och lade honom i… frysboxen. Ovanpå detta placerades en juldekoration. Hälsningar från Avdelningen för Viktiga Fakta i en nyhetsartikel.

 

älghuvud

Åkes älg super inte mer. Den sitter på väggen på Åkes kontor.

Berusade älgar undkom polisen. Nej, det är varken nån felskrivning eller första april. Älgarna hade kalasat på jäst fallfrukt i en trädgård på Ingarö och vägrade släppa in villaägaren. Polis tillkallades, men då hade fyllona älgarna hunnit smita. Ett tips därför: låt inte fallfrukt ligga fallen – om du inte vill ha fulla älgar på din tomt. Du vet, falleri fallera faller alla… Kanske även älgar…


”Nätjournal kan vara farlig”
Farlig? Ja alltså kritiker menar att patientsäkerheten hotas. Och visst vill inte jag i alla fall att grannen eller nån icke estimerad person i mitt förflutna ska kunna ha en möjlighet att läsa ens en enda rad i min journal. Men frågan är om det inte var lättare att komma över journaler förr, när de kunde ligga och skräpa i pappersform lite här och var där doktorn droppat dem… Nej, jag är kluven i den här frågan, verkligen. Traumatiska besked får man, för övrigt, förr eller senare ändå. Om man ska få nåt, menar jag…


Dagisbarnen kan rymma för lätt.
Eh… jag skulle också försöka rymma om jag tvingades vara på dagis…

 

Jordgubbar på datorskärmen

Har bloggat sen 2009.

Knepet som kan förbättra dina jobbchanser. Nu, den 27 augusti 2013, levererar Aftonbladet detta knep. Vi som haft hemsida eller blogg i några år smackar med tungan, skakar på huvudet och säger: ”Kom med nåt nytt!”


Snart lugnare utanför fönstret.
Artikel i MvT. Artikel i Corren. Det fixas en ny genomfart genom Metropolen Byhålan tack vare bron som invigs i oktober. Nytt är också att de båda tidigare konkurrerande lokalblaskorna har samma ägare – och samma artiklar. Vådan av att bli uppköpt… Nej, fy så urtrist!!! Och det är inte första gången jag noterar detta…


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag när jag kom hem, en vanlig regnig och mörk novembereftermiddag, fann jag min postbox knökfull. Och det var INTE bara reklam eller räkningar utan ett paket!

Ett paket i postboxen idag!


Paketet innehöll
en hälsning från Apoteket Hjärtats presschef Charlotte samt en  broschyr med julrecept och ett paket mörkrostat julkaffe. Jag behövde inte ens koka kaffet för att piggna till, jag blev pigg av blotta anblicken! Stort TACK!

Tack, jag blev pigg av blotta anblicken!


Sen greppade jag dammvippan
och snurrade runt i hemmet, provade kläder inför morgondagen och putsade skor. En liten stunds vila för onda hälen framför datorn nu innan jag ställer mig vid strykbrädan och drar runt med snabeldraken*. Tjolahopp, liksom!


*snabeldraken = dammsugaren


Livet är kort. Och vänlighet är inget farligt, bara snällt.

Read Full Post »

I kväll har Fästmön och jag glott på en ny dokumentärserie på TV3. Första delen handlade om kvinnor som faller för mördare. Jag satt och var förbannad mest hela tiden.

Kriss är en av kvinnorna i dokumentären. (Bilden är lånad från TV3:s hemsida.)


I det här programmet berättar två kvinnor
om sina förhållanden med män som bland annat är dömda för mord och misshandel. Jag försöker förstå vad det är som lockar och drar, hur en kvinna bara kan få för sig att skriva till en dömd mördare att hon älskar honom efter att ha sett hans bild i tidningen. Har hon inte kunnat läsa vad han är dömd för eller vad?

Även två dömda män kommer till tals i programmet. En av dem, dömd för bland annat mord och mordbrand, säger att han tycker att vissa kvinnor som sökt kontakt är mer eller mindre skruvade. Han säger ungefär:

Hur kan de välja en man som sitter inne när de själva befinner sig där ute?

Det är en fråga även jag ställer mig. Jag försöker, men kan inte förstå. Trots att de båda kvinnorna i programmet säger att de dras till starka, farliga män. Den ena kvinnan för att hon behöver möta en jämlike eller en något starkare man som kan sätta henne på plats (!); den andra kan inte se att han är en mördare, liksom blundar för och vägrar tro på att han begått det brott – mord – han är dömd för.

Nej, jag förstår verkligen inte kvinnor som faller för mördare. Jag kan inte se lockelsen i nån som har gjort nån annan illa. Jag tycker nästan synd om kvinnorna för att de inte begriper bättre… Och det är en fruktansvärd känsla, för vem är jag att döma nån annan..?

Read Full Post »

Varför dessa återkommande och ständiga förtroenden? Dessa så vackra ord att vem som helst skulle falla för dem? Så även E. Han föll och föll och föll – tills han inte kunde falla mer. Då öppnade han sina ögon och insåg vad D höll på med: att för egen vinnings skull få över E på sin sida så att dennes kompetens kunde utnyttjas till fullo – och framför allt inom alla områden där D själv kom till korta. Dessa områden var varken små eller få till antalet.

Emellertid tog det ett par år innan E insåg vad D höll på med. Innan han såg att dessa falska bekännelser var munnens bekännelser av små försyndelser. De stora felen dolde D nämligen så otroligt bra att han i princip kunde visa dem öppet. Ingen trodde nämligen att han var så dum att han begick misstag och tjänstefel inför öppen ridå. För vem är väl så korkad?

Nej, det handlade inte om att D var korkad. Han var otroligt listig, närig och helt tom på empati. Däremot hade han förmågan att spela både känslosam och vänlig. Och så var det detta med den låtsade vänskapen. Det var nog det som E tog hårdast, det som gjorde ondast i själva uppvaknandet. Detta och att E en dag var utbytt mot I som Den Förtroliga. Bara helt utbytt. Från den dagen var E nämligen enbart luft för D. Och E förstod först ingenting. Men när han såg mönstret med gåvan i den tjocka boken och liknande insåg han att han faktiskt var farlig för D. Tyvärr insåg han försent att han var så farlig att han skulle väck.

Read Full Post »

« Newer Posts