Upptrappning och en fot i dörren

Ett uppspelt inlägg om händer, tänder, fötter, nackar, huvuden och andra kroppsdelar.

---

 

Måndagstrött, men inte nattsvart.

Måndagstrött var mitt namn i morse. Det var ju så att jag blev lite långledig i helgen, hela fyra timmar extra. Då blir en trött. Mycket trött. Det går alldeles för lätt att vända på dygnet, nämligen. Men snart kom jag igång på jobbet. Det är roligt och skönt att ha mycket att göra. Det är inte nattsvart utan tvärtom. Jag mår bra av att ha mycket att göra och dåligt av att ha för lite att sätta tänderna i.

Huvudredaktören från norr är nere på besök och då får jag passa på att samla ihop de frågor jag har. Inte så lätt alltid, för jag och närmaste kollegan försöker ibland lösa saker på egen hand – på gott och ont. Jag jobbar i vart fall på och idag har jag fått en hel del saker ur händerna. Nu är lay outerna för fyra (fem?) trycksaker klara förutom ett antal illustrationer av varierande sort som ska petas in. Det trillar också in textkorrektur vartefter.

En fot i dörren. Men frågan är vilken dörr…

Kanske ska jag nämna nåt om egen fot också. Frågan är bara i vilken dörr den lilla rätt stora Toffelfoten ska placeras… Det händer saker, kan en lugnt säga. Ibland skulle jag behöva klona mig lite, för jag gillar inte att släppa sånt som inte är färdigt. Men jag är inte där än. Jag bara trappar upp. Det är nämligen så att mötet härom veckan har gett utdelning i form av en inbjudan till ytterligare ett möte, på onsdag. Ja jemine…

Nog har jag jobbat ganska hårt den senaste månaden. Den har hänt otroligt mycket på kort tid i livet och jag har lärt mig nya saker i och med jobbet. Det är roligt, men nacken har börjat protestera idag. Därför ska jag strax avsluta den här sittningen vid datorn och rulla lite med huvudet. Ja inte som hon flickan Regan i Exorcisten – inga helvarv här, inte. Min kväll ska jag ägna åt att tänka på saker och ting – hur jag ska förhålla mig och hur jag ska hantera dem. Lite senare har jag telefontid med en vän. Vi behöver verkligen uppdatera varandra! Sen ska jag nog ge Väninnan en del av min tid också. Att läsa är ett bra sätt att bearbeta saker, framför allt att läsa om verkliga människor och stora problem.

Det snurrar rätt bra i skallen här. Vad rör sig i DIN skalle? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ordning på torpet

Ett gott inlägg.

---

 

Äntligen är Fästmön här och det blir ordning på torpet! Vi har inte varit tillsammans på sex veckor, eller nåt, enligt Annas uträkningar. Ja, vi har ju setts korta stunder, men inga längre. Den här gången lutar jag mig lite extra mot denna fantastiska kvinna – hon har själv erbjudit sig. Det är gott att få kärlek och stöd när man har det tufft. Och det bästa av allt är att jag kan vara mig själv hela tiden, jag behöver inte låtsas orka. För jag orkar inte alltid.

Anna slutade tidigt igår. Trots det var vi inte här förrän framåt kvällningen. Vi skulle ju fara än hit, än dit. Men jag kör så gärna. Passade på att låna en bok på var ställe jag var också. Dessa båda titlar kan tyckas disparata. De tillhör ändå mina intresseområden. Inte vet jag hur andra människor är, men jag är inte FIXERAD vid ett intresse – även om litteratur i sig ofta är gemensam nämnare.

Universums plan och Fallet Thomas Quick – två disparata titlar som intresserar mig.

Det som är extra märkligt med Hannes Råstams bok är att det är jag själv som har köpt den och gett bort den i julklapp till min yngsta bonusdotter 2012. Skrämmande nog har jag inget minne alls av detta. Mitt minne är helt blankt. Det skrämmer mig lite, men jag får väl se det som att mitt cacheminne tömmer sig självt på sånt som är färdigt.

Petite Faiblesse är ett torrt sauvignon blanc och det passade utmärkt till räkorna.

Middagen var snabbt tillfixad igår. Jag hade tinat räkor. Till dessa serverade jag kokta ägg, citron, limeaioli, tomater och dill. Anna skivade avocado, för det är jag inte så bra på. Ett torrt och kallt sauvignon blanc-vin, Petite Faiblesse, var perfekt till. Jag har svårt för vita viner och till räkor ska det nog vara halvtorra viner. Det går inte! Här serveras enbart vita viner som är så torra att de knastrar. Hyfsat billigt och förvånans-värt gott var vinet, i alla fall.

Vi avslutade kvällen med att försöka hålla oss vakna och se Shetland. Totalt är det ju åtta avsnitt som hänger ihop två och två. Igår kväll var det tredje delen, det vill säga första delen av två. (Hängeru med?)

Ryggen väckte mig mitt i en spännande dröm om mitt boksläpp. Jag klev ur sängen och vankade runt lite innan jag kröp ner under täcket igen – och lyckades somna om. Drömde en ny dröm i vilken en person jag skulle luncha med en gång i Märsta var inblandad. Lunchen den gången blev inställd och nåt nytt försök gjordes aldrig. Men i drömmen fick jag hjälp att hitta in i byråkratins labyrinter, Spindeln. (Fråga mig INTE varifrån jag får allt i mina drömmar!)

De som spar de har! Vi har en julklapp kvar från Den Hjärtegoda!

I afton tänkte vi tillreda kyckling till middag, men dessvärre måste vi ge oss ut och kompletteringshandla. En av oss har börjat en diet och den andra halvan är ju sedvanligt matkrånglig. Vi ska också sätta sprätt på presentkortet vi fick i julklapp av Den Hjärtegoda. Enligt givaren skulle det ha använts till jul eller nyår, men eftersom vi inte firade nån av dessa helger tillsammans har vi sparat det. Det blir en eller två flaskor rött vin – den ena till middagen, den andra till vinskåpet.

Vädret är inget vidare och egentligen skulle man helst vilja stanna inne och läsa. Det är grått och ett par minusgrader, det blåser och snön yr. Vi får helt enkelt skynda oss att handla och sen åka hem och ha det gott. Det är betydligt lättare för mig nu när Anna är här och det råder ordning på torpet.

Du som har orkat läsa ända hit ska ha en riktigt fin helg! Kan du gissa vad bilden föreställer???

Vad föreställer bilden???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »