Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘familjen Katt’

Ett gott och gosigt inlägg i såväl rött som blått.


 

Den mest älskades födelsedag har snart passerat. Jag skulle ju har varit där i morse, men verkligheten tillät inte det. Därför åkte jag över på eftermiddagen och avlöste tidigare gäster. Födelsedagsbarnet var lika soligt som vädret. Dessutom var hon extra söt idag i sin röda piké, numera passande den ”nya” kroppen. Jag fick tillstånd att ta flera bilder, men eftersom det alltid ska göras miner lägger jag ut den första jag tog, den när Anna öppnar presenter. Ja, min fantasi är ju ganska enkelspårig när det kommer till födelsedagsgåvor. För att tala klarspråk ger jag helst bort sånt jag skulle vilja ha själv: böcker och rödvin. Sen beror det lite på att födelsedagsbarnet faktiskt också har önskat sig detta, förstås.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Födelsedagen firas emellertid även under tisdagen 
och då med en utflykt på landet eftersom Anna är ledig från jobbet.

Att det inte är så lätt att baka kakor utan socker insåg min kära redan igår kväll, men självklart lyckades hon ändå.  Och fast jag inte skulle… kunde jag inte låta bli – det hade ju varit snudd på oförskämt att inte äta de hemrullade chokladbollarna av LCHF-typ samt den hemgjorda hallontårtan…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Familjen Katt var förstås med och firade 
och av mina fyra bonusbarn endast ett. Tjejerna bor på andra ställen i vårt avlånga land och äldsta bonussonen arbetade. Kattungarna hade fått nya leksaker, men gillade också presentpappret. Mamma Mini sussade mest, fast när hon vaknade var hon mest intresserad av grädden på tårtan…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Polisbil

Poliser under utryckning fastnade vid järnvägsbommarna tillsammans med mig och några till.

Efter en runda på den lokala ICA-affären fick Anna med sig middagsmat till sig själv, grabbarna och katterna. Jag åkte tillbaka till stan och såg tre polisbilar med blåljuset på. En av dem fastnade tillsammans med mig och några andra bilar vid järnvägsbommarna och det måtte ha varit otroligt stressande under en utryckning! Lyckligtvis för min del var de inte ute och jagade mig. Jag sitter ju här och bloggar. Eller är detta inlägg tidsinställt från Hotell Gripen*, tro..? Det spörs, det…

 

 

 


*Hotell Gripen = häktet

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett oskyldigt inlägg.


 

 Innocent dryck

Innocent – oskyldig? (Drycken fotade jag på ICA Solen idag.)

Efter lite mer än ett dygn i Himlen är jag helt slut. Och det handlar inte om att bonussönerna (båda var hemma i helgen) har varit besvärliga. Det är familjen Katt som har kört slut på mig. En katta och två ungar har varit busigare än människobarn, tror jag bestämt. Inte för att jag har så stor erfarenhet av små barn i grupp, men dessa två håriga typer – och deras moder (som visst löper…) var helt galna. Det var tur att kattungarnas mormor, det vill säga Fästmön, kom hem tidigare än beräknat idag.

Det blev lite sent igår kväll för mig och Elias. Det sista som hände var ju att en av kattungarna lyckades krascha Annas fina regnbågskula som hängde i ett sidenband i en gardinstång. Jaa, den kulan har länge levt farligt, har jag förstått. I natt fick den sätta livet till. Små, små bitar av vasst glas for överallt. Eftersom det var miss i nassen kunde jag inte släpa fram dammsugaren, utan jag fick sopa efter bästa förmåga. Tursamt nog var Johan vaken så vi kunde leta efter sopkvasten och skyffeln gemensamt. Jag sopade idag också, fast eftersom jag skulle åka in till centralen och hämta Anna och Jerry hann jag inte suga innan. Nåt kul lyckades jag spara till min kära, alltså. Hoppas bara att ingen lite flisa fastnar i nån söt, rosa tass.

Den umbärliga o kaffe på sängen

Det blev kaffe på sängen i morse också.

Jag sov till klockan åtta idag, ungefär. Då skuttade jag ur sängen och gav familjen Katt sin äckliga mat – nån sorts torsk i gelé som stank. Annas Moccamaster kom jag bra överens med och kunde därför dra mig tillbaka till sovrummet med en kopp nybryggt kaffe och Ida Bäckmann. Ja alltså boken om Ida Bäckmann av Sigrid Combüchen. Fröken Bäckmann är död sen länge.

Det blev en stunds läsning innan jag klev upp och gjorde frukost till Elias och mig. Anna hade messat att jag fick ta hennes hemkokta äpplemos med mjölk och det gjorde jag. Strösslade på lite kanel också och det smakade bara ljuvligt. Sen hörde Anna av sig igen att de skulle åka hem med ett tidigt tåg, så jag fick plötsligt bråttom. Det hade varit kallt under natten och taken lyste vita. Därför var jag införstådd med att jag behövde skrapa rutor på bilen.

Annas äplemos m mjölk o kanel

Annas ljuvliga äpplemos med mjölk och kanel blev min frukost.


Anna och jag fick lite extra tid idag
och det var mysigt. Tid har blivit en sån bristvara för oss. Hur det blir nästa helg är osäkert. Vi har ju då en större födelsedag inom familjen, men om Anna jobbar till klockan 21 på Dagen D får vi två helt enkelt fira födelsedagsbarnet på söndagen. Helgen därpå hoppas vi få mer tid för varandra, men vi ska också in till Stockholm och träffa FEM och Soffan på lördagen. Jaa, det är lite mycket nu…

Alldeles nyss har jag avslutat ett 50 minuter långt telefonsamtal med min mamma. Hon har en infektion och kände sig klen, men näbben verkade det inte vara nåt större fel på. Fast hon pratade inte hela tiden, vi, det vill säga jag, beställde julklappsböcker åt oss från Bokus. Mamma får fyra, jag tre och så delar vi på fakturan. Men när hon började prata julmat avbröt jag henne – jag kan inte handla sånt förrän om en månad. Sen följde en diskussion om pengar hit och dit, för vi vill ju vara ”oskyldiga” båda två. Bestämt blev att jag betalar och lägger ut så länge.

Nu ska jag värma min ICA-pizza och läsa en stund innan jag häller ner mig i bästefåtöljen för en av veckans TV-höjdpunkter, Bron. Jag hoppas att du har haft en jättebra helg – det har jag haft! Den var både lugn och händelserik, men lite för kort, känner jag. Clark Kent* är tankad och gnisslar och vi är båda redo för en ny arbetsvecka.

 

Två som mest är redo för bus är kattungarna. Fast de är ju också väldigt, väldigt söta…

Detta bildspel kräver JavaScript.


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om små håriga barn och andra ungar.


 

 Elias o jag

Två motvilliga shoppare.

Alltså det här med barn… Jag är ingen barnmänniska, men familjens minsting har jag ju känt sen han var fem. Det är en lång tid i ett barnaliv och vi har också en speciell kontakt. Jag gillar att hänga med Elias. Vi tycker om samma saker, förutom kött och vi har också gemensamma saker vi inte gillar att göra. Shoppa är ett ett exempel på det senare. Idag hade vi emellertid några uppdrag, så efter lunch åkte jag och hämtade Elias för en shoppingtur på Stormarknaden. Vi genomförde alla våra ärenden och det gick bra trots att vi inte var ensamma på Stormarknaden och trots att vi blev genomsvettiga. Det är ju liksom kallt ute och skitvarmt inne i köpcentrumet. (Medan jag har skrivit dessa inledande meningar har jag haft full sjå att freda mig från en kattpojke som frenetiskt sökte min uppmärksamhet och till sist nästan började gnaga på en av sladdarna som går in i datorn. Han la sig bakom skärmen, gned sig mot dess sida, försökte trippa över tangentbordet först också. EFTER att han nästan ätit upp mina tofflor.)

Lucifer

Kattpojken Lucifer, tidigare Cosmos, försökte äta upp Tofflans tofflor i Himlen.

 

För att vi skulle palla shoppingen mutade jag oss med att köpa godis. Mycket godis. En julmust slank ner i varuvagnen också liksom en påse chips till storebror. Men det var inte bara godis i varuvagnen. Där hamnade mat och böcker också. Jag såg ju häromdan att två av böckerna på min inköpslista har kommit ut i Månpocket. Dessa ryckte jag åt mig idag:

Väckelse  och Helveteselden

Väckelse och Helveteselden, två ruskiga böcker, fick följa med hem.

 

Hemma i Himlen regerar numera familjen Katt, det är bara att inse. Det är två riktiga busungar som härjar runt här och de får till och med igång sin lilla mamma då och då. Nä, det är verkligen inte Elias som behöver barnpassning utan Citrus och Lucifer (the kitten formerly known as Cosmos). De far runt som jehun, klättrar överallt, biter en i tårna, belägrar ens skor och tofflor, gör allt för att lägga beslag på ens mat och sladdar med mera. Hela soffan i vardagsrummet har de tagit till sin. När de är i köket tar de kökssoffan. MEN MAJ GADD SÅ SÖÖÖTA DE ÄR!!!

 Citrus sover nära

Citrus är bra söt – när hon sover. Då syndar hon icke. Eller busar…


För att vi skulle få lite matro
och få äta våra kycklingspett ifred, Elias och jag, gav jag familjen Katt mat samtidigt på deras matställe i ett hörn på golvet i köket. Slafs, slafs så var det slut på tallriken.

Efter middagen for vi till Morgonen för att utfodra nästa kattfamilj. Där bor kattgubbarna Felix och Maxi tillsammans med Minis äldsta dotter, Citrus och Lucifers storasyster Maja. Maxi var inte så intresserad utan sprang ut, men jag busade lite med Maja och Felix och Elias fick en skön gosestund. Den var så skön att Felix började snarka. Ljudligt…

Hemma i Himlen fann vi hela familjen Katt sovandes på soffan i vardagsrummet. De är för söta när de sover. Helt avslappnade och borta för världen under en stund. Sen är det full fart igen. Tofflan som barnpiga blev inte riktigt vad hon hade tänkt sig…

Elias har fått en laddning chips och vi sitter vid var sin dator. Jag ska glo på Downton Abbey om jag får kläm på hur Fästmöns TV funkar. Och så ska jag läsa och äta choklad och lägga ett och annat ord för maaassor av poäng i båda mina Wordfeudmatcher, det vill säga PÄSA.

Här är några bilder, de flesta på familjen Katt, förstås:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »