”Å de va freda igen, å jag satt här å deppa…”

Ett sjungande (?) inlägg.

---

 

Nja, riktigt så illa som i rubriken är det INTE! Jag bara kom att tänka på en gammal dansbandslåt. Texten går egentligen så här på svenska:

[…] Å de va lörda igen å jag satt här å deppa, jag tyckte allting va så meningslöst.
Men just nu ringde en rar lite flicka å mitt problem va löst. […]

Poesi av högsta klass, eller vad tycker du? Originallåten heter Another Saturday Night, för övrigt, och originallåten spelades in 1974 av Cat Stevens. Du som har varit med ett tag kanske minns Cat? Han var lite av en mjukis singer-song-writer och konverterade senare till islam. Då upphörde hans karriär som artist. Men det jag inte visste är att Cat Stevens faktiskt har svenska rötter (mamma) och att han är släkt med både Sissela Kyle och Jan Scherman. Så pass!.. Här slutar föreläsningen om Cat Stevens.

 

 

Oj det blev visst fel låt…

Idag vaknade jag, som vanligt med ett kliande högeröra, till en ganska grå dag. Jag var jättetrött klockan 6.38 och ville inte alls gå upp. Konstigt, för igår kväll gick jag till sängs tidigare än kvällen innan. Låg i sängen en stund och kollade in Twitter. Ibland är det ett intressant flöde, bland annat för mig som letar nytt jobb och som är nyhetsnörd. Men understundom är det mest ett brus. Idag brusade det, enligt min uppfattning.

Sen klev jag upp i alla fall. Sparkade igång en maskin tvätt runt halv åtta. Ja vaffan, det är ju vardag och normala människor jobbar eller går i skolan. Onormala människor –  ==> jag – tvättar. Och enligt husreglerna, som för övrigt inte följs av alla men av mig, ska det bara vara tyst mellan klockan 23 och 7. Klockan hade passerat halv åtta när min tvättmaskin åkte på.

Fredag innebär att hela landet myser. Vad ska jag mysa med? För mys, enligt svenskar, betyder nåt ätbart, nåt man stoppar i munnen. Jag älskar att äta gott, det är inget problem. Problemet ligger snarare i att jag är rätt tjock nu för tiden. Tjock… FET, är ordet. Så jag försöker hålla igen. På vardagar. I onsdags var det en familjemiddag med Linn i fokus och då gjorde jag ett undantag. Ska jag följa ett liknande poängsystem som när det gäller jobbsökeriet borde jag därför straffas med en helgdag minus. Men nu tänker jag inte späka mig på helgerna. Nåt kul måste en få ha. Om vi nu ska diskutera problem är kanske mitt största att klura ut mat. Själva myset är inga problem, jag har lite att välja emellan:

Fingerkex, norsk makrill och skumpa… Vad ska jag välja att mysa med i kväll när det är fredag?

Nu har jag ganska mycket tid på mig att bestämma myset till i kväll, för dan har just börjat. Tvättmaskinen börjar låta

snart fääärdig

och jag ska inte torka, men hänga upp tvätteländet på tork. Jag har sökt två jobb, varav ett är ett lika stort drömjobb som det jag sökte igår. Om inte mer… Det finns många, många spännande jobb där ute, ska du veta… Jag hoppas att det finns nåt med mitt namn på snart.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vi ses snart igen, Linn!

Ett hej-då-vi-ses-snart-igen-inlägg.

---

 

Min belöning för utförd städning och lite annat blev en klippning. Det var så skönt att få nacken rakad. Jag tror håret hade växt nästan två centimeter sen förra klippningen.

Jag blev upplockad av Fästmön, Frida och Elias och vid Lucullus, Uppsalas första pizzeria, mötte Jerry och Linn upp. Bara Johan saknades, tyvärr, men annars blev det en riktig familjemiddag. Som vanligt skulle två av oss fota hela tiden, även om en del försökte lägga band på sig. Men det kändes lite sorgligt för det är antagligen sista gången jag ser äldsta bonusdottern Linn på ett tag. Jag vet att vi ses snart igen, fast det kniper ändå en hel del i ett Toffelhjärta, det medges.

Vi åt tillsammans i kväll och mamma Anna hade ordnat en fin present. Jag hade Elias till bordet och han är väl sisådär road av restaurangbesök.

Efteråt strosade Förortsgänget till sin buss vid Centralen och jag korsade torget och gick ner för en trappa till min. Jag hade nästan nått porten när regnet kom.

Nu börjar livet på riktigt för Linn. Jag önskar förstås lycka till med såväl just livet som studierna. Och så ses vi snart igen.

Tack Anna ❤ för att du bjöd mig!

Här är några bilder ur familjealbumet:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En skillnad på sisådär 139 860 – och äpplen och päron

Ett inlägg om galopperande dyskalkyli. Och frukt.

---

 

Kanske borde använda Monopolpengar..?

Med tanke på föregående inlägg borde jag kanske inte skriva detta, men… Jag tycker att jag är så duktig på att hantera pengar. Det vill säga de få kronor jag har. Räkningar betalar jag alltid i tid. Vanligen lägger jag in dem direkt i internetbanken när jag får dem och ser till att summan dras på förfallodagen. Och det kanske var tur, det…

Häromdan nätshoppade jag apoteksvaror till ett totalt pris om 140 kronor. Fakturan kom via mejl och jag la in den som vanligt för betalning på förfallodagen, i detta fall den 4 september. Igår kväll var Tofflan rätt trött i mössan och stängde av datorn runt 22.30 för att gå till sängs. Men just som jag stängt av den kom jag på att jag borde kolla en grej på mitt bankkonto. Jag gick då in via mobilen och höll på att skita på mig. På riktigt.

Där stod nämligen att jag den 4 september har lagt in en överföring till Klarna, i det här fallet, på 140 000 kronor. Eh??? Så mycket pengar har jag definitivt inte på kontot.

Mobildisplayen är liten, så jag kickstartade datorn igen. Gissa om sekunderna kändes evighetslånga. Så loggade jag in på banken och jadå, där stod mycket riktigt att jag hade lagt in en utbetalning till Klarna på 140 000 spänn. Kan bara säga att det väl var en evig tur att jag såg det och kunde gå in och ändra. Det var liksom en skillnad på sisådär 139 860 kronor. Jag undrar vad som hade hänt om jag inte hade upptäckt mitt misstag. Hade en del av pengarna dragits – så mycket att mitt konto hade tömts? Eller hade Klarna inte fått en spänn???

Nåja, nu får Klarna sina 140 kronor. Jag hoppas att de är nöjda med det. Och jag ska försöka vara mer klar i knoppen när jag betalar räkningar och putsa mina linser/brillor noga innan jag gör nåt. I annat fall slutar det med att jag får skaffa ekonomihjälp och använda Monopolpengar enbart…

Jag har bara äpplen hemma i min fruktskål nu.

Mitt på dan idag fick jag ett telefon-samtal som roade mig oerhört. Man ska inte blanda äpplen och päron och det är trist när plommon drabbas av äpplen och pärons samman-blandning. Själv tycker jag, som sagt, att det mest är amusent, som det heter på franska. Kanske berodde det på att jag är helt slut efter städningen och strykningen idag..? Vem valde bästa dan för såna aktiviteter när det regnade igår?

Ja ja, jag ser fram emot min belöning i kväll. Först ska jag klippa mig och därefter samlas vi för en familjemiddag med äldsta bonusdottern i centrum.

Och du… Kolla gärna in inlägget jag skrev tidigare idag och svara på mina frågor!!! Det är viktigt för mig att få veta vad du tycker.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det regnar på fönstren på baksidan

Ett inlägg om läget just nu.

---

 

Dagarna tickar ner rätt fort…

Idag vaknade jag sent, det vill säga hela 25 minuter över sju. Jag hade lite svårt att somna och komma till ro igår kväll. Dels såg jag på första delen av Undeniable (jag började titta vid 22.40), dels har en klump av oro slagit rot igen i magen. Det går inte att komma undan den klumpen. Eftersom jag hade jobbat sju, nästan åtta månader trodde jag att jag skulle få nya a-kassedagar. Jag trodde att man bara behövde jobba sex månader för detta. Det var uppenbarligen fel. Och dagarna tickar ner eftersom jag ju använde en del av dem förra hösten. De tickar ner rätt fort, dessutom.

Jag borde vara lugn och ha is i magen, för jag har sökt över 100 jobb sen den 1 juli och nåt av dem borde ge resultat. Jag borde kunna få vila en stund i den förhoppningen. Men det kan jag inte. I stället driver jag på mig själv med mitt poängsystem och söker nya jobb varje dag. Idag hittade jag tre riktigt intressanta lediga tjänster. Fast jag ligger ett poäng minus från fredagen, så jag får jaga lite till.

Det regnar hos mig idag. Det regnar på mina fönster på baksidan. På framsidan är fönstren inte prickiga av regndroppar alls. På min att-göra lista står sen länge

Putsa fönster!

Men i sommar har det inte varit nån idé eftersom solen har legat på (man ska inte putsa fönster i solljus, då blir de flammiga!) och nu regnar det varje dag. Jag får se om det är nåt jag kan ta tag i den kommande veckan.

Det regnar på fönstren på baksidan.

Det är många andra saker jag ska ta tag i med start nästa vecka – om inget oförutsett händer. Fönsterputsning är en sak. Men sen behöver jag sköta om mig själv lite. Jag har fortfarande inte skaffat simkortet, till exempel. Det beror på att det billigaste går på 495 spänn och kan bara utnyttjas på vardagar fram till klockan 14.30. Eftersom jag har flera jobb på gång som innebär pendling skulle det kunna innebära att jag kastar pengarna i sjön om jag plötsligt ska börja jobba och pendla. Jag behöver också kontakta tandläkaren. Jag fick en kallelse till undersökning i början av maj, men den fick jag avboka – eftersom jag jobbpendlade. Jag tycker nämligen inte att det är OK att vara borta från jobbet minst en halv dag bara för ett tandläkarbesök som omfattar undersökning och röntgen. Det var så det hade blivit.

Och så är det det här med boken. Den gnaver och skaver. Så nu har jag bestämt mig för att ta nya tag från och med nästa vecka – om det nu inte plötsligt blir så att jag får ett jobb som börjar omgående. Förlaget är intresserat, men vill

[…] se mer.

Förlaget har fått 30 sidor. Jag har skrivit åtskilligt mer sen dess, kanske en tredjedel av hela boken. Det saknas två tredjedelar. Sen kan jag fade away. Alternativt planera del två och del tre. För nu tänker jag mig en trilogi bestående av en självbiografisk del, en absurd roman och en bok om coachning. Visst låter väl det som en lysande idé? KONSTIG framför allt…

Det vore en perfekt dag idag att städa min dammiga lya. Men se idag har jag andra planer, så det får anstå till i morgon eller torsdag! Jag ska simma hasa över till Tokerian när det har slutat regna lite och köpa fisk till middag. Sen åker jag in till stan och går till banken och sätter in mina mynt. Och så ska jag träffa Pe. Jag tror att vi sågs sist förra hösten. Pe har ringt flera gånger, men då har jag jobbat  eller varit upptagen med annat. Jag har sms:at ett par gånger. Jag är skitdålig på att hålla kontakt med människor jag gillar. Det måste jag jobba med så att jag blir bättre!

I morgon har jag tid för klippning. Det har jag lagt undan pengar till. Jag känner mig mycket långhårig, så det ska bli skönt. Därefter blir det familjemiddag med fokus på äldsta bonusdottern som flyttar i helgen – ända till Umeå…

Vad händer hos dig??? Vad gör du om dagarna och kvällarna? Skriv gärna några rader så jag får lite input. Jag behöver det! Tack!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ett ständigt letande och doften av jordgubbar…

Min mamma letar ständigt efter saker. Är det inte svarta askar, nycklar, handväskan eller viktiga papper, så är det scarves, durkslag, väskor eller jumprar. För att ta några exempel. Jag tror INTE det har med åldern att göra eller så, utan det faktum att det är så många som har ”hjälpt” lilla mamma att packa upp kläder och saker och stoppa in i skåp, lådor, garderober och liknande i samband med flytten. Att se mamma dubbelvikt och rivande i dessa skåp, lådor, garderober med mera har numera blivit en naturlig bild i vardagen.

Här letar mamma efter nåt.

                                                                                                                                                         Ovan nämnda durkslag hittades häromdan INTE och det ställde till lite problem eftersom vi ville skölja och rensa jordgubbar. Därför fick jag i uppdrag att inhandla ett nytt. Jag genomförde uppdraget och vi fick våra jordgubbar sköljda. Noteras bör, att jag SENARE på kvällen hittade det GAMLA durkslaget. Jag hade en minnesbild av vilka andra prylar det stod ihop med och HEPP! så hittade jag det! Därför har min mor numera TVÅ durkslag. Noteras bör att hon ALDRIG lagar mat längre… Men det kan ju vara bra att ha… Två durkslag, menar jag. Man kan ju använda ett som solhatt, kanske..?

IBLAND handlar det emellertid om att lilla mamma har lagt nånting

på ett bra ställe

Då hittas ofta saken aldrig mer – eller möjligen åtskilliga år senare. Dessvärre har jag insett att detta är ett drag jag har ärvt. Jag går ibland och lägger saker jag är extra rädd om på just bra ställen. Sen när jag ska plocka fram sakerna, tja, då minns jag inte var jag har lagt dem…

Nu har vi varit och handlat och det blir allt mer kvavt ute. Jag har rensat och sköljt jordgubbarna vi köpte – i mammas nya durkslag – så det doftar jordgubbar om mina fingrar och tangentbordet som de dansar på. Vi tänkte äta var sin skål ”gubbar” innan mamma går till frissan. Och under tiden hon är där ska jag ringa favorit-faster E, som ju var sjuk sist jag var i krokarna.

Det finns väl inget godare än jordgubbar under sommaren, eller?

                                                                                                                                               Pratade lite med min kära Fästmö igår kväll medan mamma såg fotboll. Hon är bjuden till Slottet i afton tillsammans med barn, syskon och syskonbarn – en riktig familjemiddag ska det bli. Det hade varit kul att vara med och få träffa hela bandet* och särskilt brorkonen fra Norge, som jag aldrig har träffat men som sägs vara supertrevlig fast ha en svårtydd dialekt. Emellertid har Elias tränat på att snakke norsk igår så damen i fråga får säkert en alldeles utmärkt belevad och trevlig bordskavaljer i plutten! Skönt för Anna också att få sätta sig till dukat bord.

Förhoppningsvis har Frida och hennes pappa landat i London vid det här laget! Å vad jag var avundsjuk på deras resa!!! Men jag hoppas givetvis att de får det jättekul! Jag messade Frida igår kväll och svar kom vid halv ett-tiden. Gissar att hon var lagom mör i morse när de skulle upp tidigt för att åka till Arlanda… Frida tycker nämligen mycket om att sova – på dagtid.

Nu ska jag kolla om det inte har blivit dags för de där jordgubbarna… Mamma packar och har belamrat hela TV-rummet med kläder. Gissar att vi äter på ballen**.

                                                                                                                                                           *hela bandet består av Annas syster och bror samt deras respektive. Annas syster har dessutom sju barn, de äldsta har också respektive, samt två barnbarn. Anna själv har ”bara” fyra barn, fast ett är ju i London nu. Så nog blir det packat på slottsträdgården, alltid…
**ballen = balkongen

Read Full Post »