Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘falla i glömska’

Ett inlägg om en bok.


 

Mannen som föll i glömskaEn helg i maj hade jag besök av vännen FEM. Vi gjorde då en rejäl loppisrunda – och ett antal fynd. Ett av de litterära fynden jag gjorde var Mia Ajvides märkliga bok Mannen som föll i glömska. På Röda Korset betalade jag bara 15 kronor för boken, inbunden och i fint skick. Idag hittade jag en stund mellan möten när jag kunde läsa ut boken.

Huvudperson är Jack, som lever ett vanligt liv med sin fru Aino. Men en dag känner hon inte igen honom. Han finns inte i hennes minne – och inte i nån annans minne heller, inte ens i sin egen mammas. Jack har fallit i glömska, precis som titeln anspelar på. Strax innan han blir glömd kommer han en märklig historia på spåren. Och så småningom inser Jack att han inte är den enda som är glömd. Genom Marie kommer han i kontakt med ett kollektiv av gömda och där försöker han hitta både svar och lösning, för han vill ju få sitt liv tillbaka.

Detta är nog en av de mest märkliga böcker jag har läst. Om jag skulle tvingas genrebestämma den skulle jag säga psykologisk thriller. Den första halvan är jag som absorberad av boken. Det är en del jag känner igen, för även jag har fallit i glömska hos vissa människor jag då och då möter. Ögon, som ser över eller förbi mig. Ögon, som inte vill se mig. Tills jag själv fäster min blick och tvingar deras till ett möte. Så lite förstår jag vad Jack går igenom, även om det i den här boken är draget till sin spets. Efter första halvan tycker jag att det blir lite för snurrigt och alltför många perspektiv på detta att vara glömd. Författaren har säkert en mening och tanke bakom berättelsen, min blir en. Eller möjligen två. För det kan ju handla om demens också…

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan förfasar sig över ett dåligt minne. SITT dåliga minne.


För ett par år sen
började jag få ganska dåligt minne. Eller jag har väl alltid haft dåligt minne mer eller mindre. En sån där som alltid måste göra saker bums – eller skriva en påminnelselapp om att saker måste göras – annars blir saker inte gjorda alls. De faller i glömska.

Toffla sur m 3Dbrillor 20111
Dåligt minne är rätt surt.


I samband med att det upptäcktes
att jag hade dåliga blodvärden upptäcktes också brist på B12 och folsyra. Ett symtom på detta är dåligt minne – och det är ett symtom jag har. Nu medicinerar jag, troligen livet ut, för detta. Minnet blir ju inte precis bättre även om vissa blodvärden har stigit tack vare avlägsnandet av Alienfamiljen. Jag är glad och tacksam för att jag inte ska dö just nu. Och även om det är rätt surt med dåligt minne kan jag skratta ganska gott åt eländet, det vill säga mig själv.

Idag skulle jag skjutsa Fästmön till jobbet. Jorå, jag kom ihåg vilket garagenummer jag har, hur man kör bil och var Anna jobbar. På vägen hem var tanken att jag skulle stanna för att utföra dessa fyra ärenden:

  1. Lämna in Lotto
  2. Byta ut en Trissvinst mot en ny lott
  3. Ladda busskortet (fast nu är jag ju så sur på UL, så det vete 17…)
  4. Ta ut pengar

Fyra ärenden… Vet du hur många jag kom ihåg? Två. Femtio procent, alltså. Där fick jag för att jag skrattade på Anna i morse när hon duschade i duschrummet, men hade glömt handduken på torkställningen i badrummet.

Men idag har jag i alla fall kommit ihåg att ringa mamma, sätta på en maskin tvätt, dammsuga, fixa täckkåpan till kökslampan, äta en rejäl chokladbit till lunch och… vad var det nu mer jag skulle berätta att jag kanske hade kommit ihåg att göra..?


Livet är kort. Det är minnet också för somliga.

Read Full Post »