Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘extranät’

Ett inlägg om min mörka dag – som blev lite ljus till sist, ändå.


Baske mig
om inte allt faller samman runt omkring mig. Framför allt börjar jag undra om min person har nån sorts förmåga att sabba elektriska prylar. Jag har hört att man kan ha denna, lite ovälkomna gåva när man ser saker och varelser som inte alla andra gör…

I morse när jag skulle åka iväg till jobbet noterade jag att bilen var på väg att bli enögd där fram. Igen. Det går liksom inte när det är skitmörkt och man kör på E4:an i 110. Men jag var tvungen att ge mig iväg i alla fall. Framme på jobbet ringde jag min favoritverkstad – och se, jag får titta in i morgon bitti klockan sju! Förhoppningsvis är det inte nåt %&#@} elfel utan bara en lampa. Igen, som sagt. Just den lampan byttes för cirka ett år sen. Knappt.

Man kan inte påstå att arbetet gick som en dans idag heller. Möjligen en danse macabre. För vad tror du händer idag? Spök-Tofflan får inte igång sin nya (Pers före detta) dator. Jo igång kom den, men den blev ganska snart svart. På IT har de suttit i möte hela dan. Vilken %&#}@ tur att jag hade kvar reservdatorn och inte hade lämnat in den! Den är ju varken lika bra eller lika snabb och inte finns alla program, som Photoshop, på den heller. Men jag kunde jobba. Fick ut en viktig nyhet på både intranät och extranät, förberedde ett gäng nyheter för publicering samt gjorde mitt första egna webbformulär. Hur det nu gick till. Detta webbformulär som gjorde att jag inte kunde sova i natt…  På seneftermiddagen hickade reservdatorn till, blev svart och startade om. Utan att jag rörde den. Då gav jag upp och stängde butiken.

Så gott som enögd åkte jag sen hem i kväll. Det var mörkt, men trafiken flöt på bra och väglaget var fint. Hemma inträffar nästa el-fadäs: den gigantiska stjärnan i köksfönstret är död. Naturligtvis rev jag runt i skåpet, men ¤@£ att jag hade nån glödlampa i rätt storlek, rätt watt eller rätt sockel. På med kläderna igen. Blåste över till Tokerian och köpte TVÅ glödlampor för säkerhets skull. Man har väl varit med förr… Och nu lyser stjärnan igen. Ett tag till.

Stjärna i köket

Nu lyser den igen.


Men… det finns snälla människor
omkring mig. Inte bara elaka, faktiskt. Idag låg det åter ett paket i min postbox. Jag blev väldigt glad – och väldigt nyfiken, förstås!

Inte specifikt julklapp

”Inte specifikt julklapp….” Det lät spännande!


På paketet
hade avsändaren tydligt skrivit att jag fick öppna det och att det inte var nån specifik julklapp. Tänk så roligt att få paket knappa två veckor före jul! Jag slet upp ytterhöljet med alla frimärkena på.

Brev paket jultändsticksask

Ett brev med några rader om det blåa paketet samt en hälsning och en fin ask tändstickor.


Inuti låg ett brev
som beskrev innehållet i det blåa paketet, en jättesöt tändsticksask samt en advents- och julhälsning från den gulliga Smärtsystern! Tändsticksasken är perfekt till mina stakar. Jag köpte ju för ett tag sen en engångständare som är rätt värdelös. Den har verkligen varit en ENgångständare, typ funkat en gång…

Och självklart kunde jag inte låta det blåa paketet vara oöppnat! Inuti låg en jättespännande bok som jag ska läsa med nöje och glädje. Tusen, tusen tack, Sister of Pain!!!

 The Fry Chronicles

The Fry Chronicles – vad sägs om denna upplysande litteratur??? Härlig, tycker jag.


Nu är jag så trött
och skithungrig att jag ska fixa ett par mackor och ett glas mjölk samt sjunka ner i bästefåtöljen. Där ska jag inta min kvällsvard tillsammans med de 30 sista sidorna i min bok på gång. Gissningsvis är det sen dags att åka och hämta hem Fästmön – för sista gången på ett tag. I morgon blir hon mamma på heltid ett par veckor. Och nästa helg blir jag dotter på heltid i ett par veckor. Upplysningsvis…


Livet är kort. Ibland är det också bara
 %&#}@ och ¤@£.

Read Full Post »

Ett inlägg om första arbetsdagen på nya jobbet.


Plötsligt blev jag en i gänget igen.
Vilken konstig – men skön! – känsla… Hade lite svårt att sova under småtimmarna i natt. Rädd att försova mig. Sånt man inte får göra den första dan på nya jobbet. Men upp kom jag och iväg. Jag var framme före klockan åtta till och med.

Det som mötte mig direkt utanför min nya arbetsplats var… en polisbil. Det var lite halvläskigt, men polisen var på parkeringen för att ta hand om en person som inte borde köra bil.

De vänliga damerna i receptionen ringde efter min chef Johan som kom ner och hämtade mig – jag har ju ingen ”passer-plupp” och kan alltså inte komma in hur som helst.

Under förmiddagen fixades parkeringstillstånd och en dator, men största delen av tiden ägnade jag tillsammans med Per, som jag ska ”efterträda”. Vi fick hålla till i fikarummet, för det borrades under vårt kontor så man blev både hörselskadad och vibrationsskadad i ars… rumpan…

Per har en genomgång

Per går igenom sina strategier och planer för mig.


Per jobbar sina sista dagar
den här veckan, så det gäller för mig att försöka få så mycket tid som möjligt med honom för överlämnande. Samtidigt måste Per hitta tid för att avsluta saker, hålla i utbildningar, delta i möten etc. Han börjar direkt på sitt nya jobb på måndag…

Min lånedator beställdes direkt på morgonen, men jag fick klara mig utan under förmiddagen. Jag hade i alla fall en mus…

Skrivbord utan dator

Skrivbord utan dator, men med mus.


Jag hade knyckt med mig
ett block och en penna från min förra arbetsplats, men fick sen lite koll på kontorsmaterialförrådet på nya jobbet. Samtidigt som min lånedator beställdes, gjordes också beställning på e-post, inloggningar etc. Det hände ganska mycket på förmiddagen och plötsligt var det dags för lunch.

Sallad och bubbelvatten

Idag blev det avocadosallad med bröd och Ramlösa citrus.


Det finns ett bra litet ställe
bara några meter från jobbet där man kan köpa sallader, pajer och lite andra smårätter. Sen kan man naturligtvis ha med sig matlåda och värma i fikarummet. Jag tänker mig att lunchen blir dagens huvudmål, så det kanske var lite klent med bara sallad. Får bli ett par kvällsmackor senare – när jag ser sista delen av Bron! Jag spelade in den igår kväll på DVD-hårddisken eftersom jag ville skjutsa hem Fästmön och Prinskorven, Det hade blivit rätt sent för dem om de skulle ha fått ta bussen. Har haft fullt sjå att hindra folk från att berätta slutet!!! Ibland är framför allt Twitter en lite alltför informativ kanal…

Efter lunch var vi och hämtade min lånedator, en liten, men ganska kvick laptop. Det enda som inte var kvickt på den var intranätet… Fast det har ju inte med datorn att göra. Dessutom var det väldigt förvirrande att nya jobbets intranät har blå dekorfärg och extranätet brun – på mitt förra jobb var det precis tvärtom… Lite bökigt på nya stället är också att intranätet körs på en lägre version av webbverktyget än extranätet. Samtidigt ska ju webben göras om och i slutänden gissar jag att tanken är att ha samma versioner på båda.

 Dator och trycksaker

Mycket läsning blev det idag…


Per hade en del jobbmöten
på eftermiddagen, så jag roade mig själv med att läsa in mig på lite informationsmaterial. Jag hade börjat på förmiddagen redan, eftersom jag inte hade nån dator. När datorn sen kom kunde jag kolla webbplatserna och snoka runt där. Jag kan meddela att det verkligen behövs en omstrukturering av extranätet – och den har ju Per nu lagt grunden för i och med sitt förslag (som också blir upphandlingsunderlag).

Det är väldigt trevliga människor som jag jobbar nära – i alla fall dem jag har träffat idag. Hjälpsamma och vänliga. Chefen är också trevlig, men som alla chefer också väldigt upptagen. Vi hann inte prata så värst mycket idag mer än att han fick mitt personnummer för datorn och inloggningens skull…

Alla utom chefen sitter i en sorts kontorslandskap. Det är väl rätt OK, men jag lär nog behöva några dagars tillvänjningsperiod. Tur att mycket sköts via e-post numera och inte telefon. Men lite jobbigt blir det till exempel när nån av oss får besök.

Just nu snurrar det rejält i skallen. Jag är glad att jag hittade både till jobbet och sen hem igen. Det gick bra att köra, även i rusningstrafik. Nu har jag slängt på en maskin tvätt och beställt en skattsedel som jag måste lämna in snarast.

I morgon är det  krisövning hela dan. Detta till trots ska jag försöka boka in fotografen, som behöver plåta mig för den där veckotidningsartikeln, runt lunchtid. Han skulle ringa mig lite senare i kväll.

Nu behöver jag rensa skallen en stund, men nån gång under kvällen tar jag förstås min surfrunda bland mina Kickor & Pluttar.

Har du haft en snurrig eller rak dag idag??? Du får gärna skriva några rader i en kommentar och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om tillvaron utanför.


Det är så roligt att komma till jobbet,
eller att masa sig dit trots att man känner sig lite förkyld jättesjuk, och upptäcka att webbplatsen man ska jobba med ligger nere. Såväl extra- som intranät är två oåtkomliga öar utan broar. So be it! Låt dem då vara det ett tag, så tar jag en tur i omvärlden i stället. Den som vill hänger på, den inte vill behöver ju varken följa med eller läsa vidare.

tågrälsSJ moderniserar sina snabbtåg för miljarder. Och vad tror vi om det då? Att det hjälper? Nej, det hjälper inte mot löv på spåren, frusna växlar, snö, elfel, lokförarbrist, datorfel, signalfel och åska och sånt. Men det kan inte heller bli sämre än vad det redan är.

Allt fler söker hjälp på psykakuten. I februari i år öppnade det nya Psykiatrins hus i Uppsala. Huset har blivit mycket kritiserat, främst för sitt yttre. Allt glas och alla vassa kanter hjälper påskyndar inte tillfrisknanden, menar kritikerna. Nu har emellertid patienterna ändå strömmat dit, tycks det. Hela 30 procent har patienttillströmningen ökat med sen flytten från Ulleråkersområdet. Det visar ju att det verkar vara lättare att ta sig till hjälpen, i alla fall. Men det har också lett till överbeläggningar på vårdavdelningarna – så pass stora att skyddsombudet kräver åtgärder.

Rondell-skyltRondeller ska bli säkrare för cyklister. Det tror i alla fall Trafikverket. Eller i alla fall det företag som har fått betalt av Trafikverket för att undersöka hur man förbättrar cyklisternas och fotgängarnas framkomlighet och säkerhet i rondeller. Företaget tror att man genom att låta cyklisterna köra rakt igenom rondeller och cirkulationsplatser kan höja deras status i trafiken och förbättra framkomligheten. Mindre risk att krocka, snabbare och smidigare för cyklister. För mig låter detta… ofattbart… Återigen vill man att cyklister ska ha egna trafikregler. Innebär det i såna fall även att de måste ta körkort för velociped? Jag har svårt att se hur oskyddade cyklister ska kunna cykla säkrare på det här sättet. Frågan är vilka håll vi bilister ska se åt. Eller vi kanske måste träna upp våra huvudvridarmuskler à la den besatta lilla flickan i Exorcisten? Snurrigt, tycker jag!

Så här ser vi ut om 100 000 år. Evolution, kallas det. Och i takt med att vi människor vet mer och mer om vår omvärld kommer våra hjärnor att växa och våra ögon att bli större. Eftersom vi utsätts för mer UV-strålning än tidigare blir vår hudfärg mörkare också. Kolla hur konstnären Nickolay Lamm har tagit fram bilder på detta, bilder baserade på den amerikanske forskaren Alan Kwans teorier.

Pingo o Tofflan fotobokHur väl passar ni ihop? Lover face är en app som blandar två utseenden – knappast gener, dock, som det står. Jag kan meddela att testet jag gjorde av en bild på Fästmön och mig för att få fram hur vår bebis skulle se ut inte blev… helt lyckat… Så vi ska nog hålla oss var och en för sig…

GuldpengarAllt fler butiker vägrar ta kontanterDagens Nyheter nämner Teliabutiker, 3-affärer och Kungsängen som exempel. Frågan är bara var vi som har kontanter ska göra av våra pengar. Bankerna hanterar ju nämligen inte heller kontanter, så det går ju inte att sätta in pengar hur och var som helst heller för att få in dem kontot. Max tiotusen har en bank, vad jag vet. Jag förstår att man är rädd för rån, men för oss kunder är det bara idiotiskt. Vi kan ju liksom också bli rånade – på våra bankkort. Och pengarna i madrassen…


Livet är kort.

Read Full Post »

Känsliga läsare varnas för stark bild!!!


Det blev en mycket längre lunch
än planerat idag, för vi, S och jag,  fastnade i en djup diskussion om tro. Och Bibeltolkningar. Och hur störd jag blev i morse när jag passerade kyrkan där min farfar var präst, kyrkan som numera är… reklambyrå… Precis när vi skulle dra dök fru Chef2 upp och joinade oss. S gav sig den på att försöka sälja Budskapet till fru Chef2, men jag tror inte han lyckades…

Tillbaka på kontoret fick jag återbud på eftermiddagens intervju. Därför blev det lite annat gjort på intranät och extranät mest. Och så tog jag mod till mig att riva bort tejpen och kompressen. Nu kommer den starka bilden:

Ett smärre blåmärke i armvecket efter sticket – och ett desto större, rött märke efter tejpen.


På vägen hem stannade jag vid Tokerian f
ör att handla lite grejor till midsommar. Det var nog ganska smart, för där var tämligen tomt. En och annan kuf skymtades förstås, men det vågar jag inte nämna här för då anses jag så elak, så elak. Som vanligt var den största kufen jag själv.

Hemma i New Village blev jag så upprörd av ett brev från Journalistförbundet, där jag är medlem, om presskort. Mitt presskort går snart ut och för att få ett nytt måste jag ta mig till Stockholm. Vissa klockslag. På vardagar. Hur enkelt är det, liksom? Nåt ombud tycks inte finnas här i stan, så Stockholm blir närmast. Eller Västerås, tråååkiga stad. Äh, jag slängde några färskpotatisar omkring mig och sen var mitt goda humör tillbaka.

En färskpotatis på rymmen.


Jag känner mig nästan förkyld,
men eftersom jag inte har varit det på över ett år, tror jag, tänker jag inte bli det nu heller. Fast jag har ganska ont i kroppen och det känns irriterat i näsgångarna.

En maskin grön tvätt snurrar medan jag har läst såväl TV-tidning som personaltidning. Enda glädjeämnet i TV-tidningen är att SvT sänder Morden i Midsomer i sommar – fast bara två (2) nya avsnitt. TV4 kontrar med att sända en annan brittisk deckare exakt samtidigt – nästa tisdag klockan 21. Men HA! Så bra! Jag pallar nämligen inte att se på TV4:s alla reklamavbrott så jag spelar in Kommissarie Thorne på DVD:n för att sen snabbspola. En timma på TV4 blir då cirka 40 minuter.

Efter TV-tidningen blev det personaltidningen och jag är fortfarande SKITSUR för att jag inte vann fototävlingen med dessa bilder:

Mina bidrag. 


Nä, i stället vann en dålig motljusbild
på kossor (nååågot uttjatat motiv), en trist vinterbild på ett av husen på campus (inget liv alls i bilden) och en skitsnygg närbild på en blomfluga (vinnaren behövde absolut ingen fin kamera, h*n hade redan det). Första pris var en fin kamera. Livet är inte rättvist.

Nu ska jag ringa min mamma, för jag är rädd att hon känner sig ensam. Därpå blir det tvätthängning (jag har redan vikt gårdagens lass) och så middag samma som igår – leverpastejknäcke, allt för blodets skull.

Read Full Post »