Dagens järn i elden

Idag är det lite många järn i som ska vara i elden för min del. Jag tänkte inleda med en promenad med snabeldraken. Men först måste jag bara förfasa mig över hur illa journalister stavar nu för tiden. Som vanligt är det lokalblaskan som uppenbarligen inte har rättstavningskunnig personal. Igår läste jag till exempel

vetrinär

Men hallå! Detta tror jag inte är nåt korrfel utan nån som helt enkelt inte kan stava rätt. För det stavas ju

veterinär

I morse var det dags igen. Då läser jag om folk i stan som har anmält Kents konsert i lördags för att ljudet var störande. För det första är jag förundrad över hur nån kunde tro att det INTE skulle störa de omkringboende. Slottet, på vars gård konserten gick av stapeln, ligger på en höjd i centrala stan. Klart att det hörs vida omkring! Mamma och jag hörde en del förspel när vi var till Minneslunden och mamma undrade vem det var som spelade orgel så fint…

Men sen kan man ju fundera över vad som är störande eller inte. Och kan man inte vara liiite tillåtande en lördagskväll i semestermånaden juli..? Bosätter man sig i centrala stan får man nog vara på det klara med att där finns mer ljud och oljud än om man bosätter sig i en stuga i skogen.

För det andra studsar jag vid meningen där konsertfixaren uttalar sig. Han har säkert använt ordet

dom

men journalisten kan uppenbarligen inte skilja på

de och dem

när han skrev sin text. I det här fallet hade nästan till och med jag tyckt att det hade varit bättre att använda

dom

än att skriva så här fel:

Det är tråkigt att det finns dem som har känt sig störda, […]

Ja, ja, det är tur att dessa duktiga skribenter har fast jobb, medan en annan, som faktiskt kan stava, hankar sig fram med visstidsanställningar…

OFFERKOFTEVARNING!!!

För det tredje vill jag föra till protokollet att jag inte har nån åsikt om Kent. Jag har aldrig lyssnat på bandet, även om jag med all säkerhet har hört nån/några av deras låtar på den tiden jag lyssnade på andra radiokanaler än Bandit Rock…

Om det var nån som trodde att jag inte har extra ont idag, så trodde den fel. Jag har extra ont och är extra gnällig. Men som sagt, en promenad med snabeldraken väntar och efter det ska jag fräscha till mig och gå på kalas. Bäste kalasminen på!

Kalasklädd. Notera t-shirten med texten ”Serial bitch”. Tischan är nerpackad!

Livet är kort.

Read Full Post »

Tusen tack till alla snälla…

… som har messat, mejlat, lämnat grattiskommentarer här, skickat kort, skickat presentkort, gett mig paket och presenter! Ni är bäst! Titta så mycket jag har fått:

Presentbord.

Finaste akvarellen kom från Klara, den med Kiss och Bajs, finaste kortet från Maria, största kortet från fru Klon, bästa hårda paketet från FEM, mest musikaliska paket från mammakusinen B och finaste orange prylen från Fästmön…

Den här lilla hoppande gubben i sniggt orange ska jag har roligt med!

Nu återstår bara att försöka klura ut vem som har sänt mig presentkort till Saluhallen, för tänk, varken Anna eller jag kan läsa namnet under 😳

Finaste tackan var av guld och riktigt tung och den fick jag av Anna. Den hänger redan runt min hals.

Finaste tackan av guld.

Nu ska vi packa oss iväg. Men än en gång, ett stort TACK till alla som har varit med och gjort den här dan till en av de bästa födelsedagar!

Men tacket exkluderar min förra arbetsgivare. Det var inte särskilt roligt att få mobilsamtal om en arbetsuppgift jag gjorde för över tre år sen… Dags att uppdatera den information ni har på nätet lite, eller? Jag bad den som ringde att hälsa från mig med Onda Toffelögat. Att just idag få detta samtal gjorde extra ont eftersom det påminde om andra tider och det tack jag inte fick för alla de 23 år av mig liv som jag gav företaget ifråga. Hoppas ni skäms riktigt rejält!

Read Full Post »