Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Explorer’

Ett utvecklingsbart inlägg.


 

ULkort

Toppen att kunna ladda hemifrån!

Häromdan försökte jag ladda mitt UL-kort med reskassa. Jag hade sett reklamen på TV att det skulle gå så bra att ladda via datorn. HA! Det gick INTE bra! Jo, på min jobbdator, som har webbläsaren Explorer av en senare version, hade det möjligen funkat. Men den datorn är ju snart inte ”min”. Därför testade jag de webbläsare, senaste versionerna av, som jag själv har i min egen tekniska utrustning. Men varken Chrome eller Firefox funkade, inte heller Safari.

Idag när jag testade att ladda reskassa på kortet fungerar det plötsligt. Och det var ju kanonbra! Det var som om UL visste att jag planerade att skriva ett surt blogginlägg om detta och åtgärdade problemen! För om man gör så mycket reklam för nånting måste det ju funka – annars får det hela ju motsatt effekt.  Det är också bra om man, när man lanserar en ny tjänst, anger vilka systemkrav det finns och vilka mjukvaror som krävs.

För mig som inte åker buss så ofta är det väldigt bra att kunna ladda mitt värdekort, eller vad det heter nuförtiden, hemma. Det är också kanon att kunna kolla saldo, just med tanke på att jag åker buss så sällan.

Men även om det funkar är det inte helt optimalt kommunicerat och beskrivet på webbplatsen hur man gör. Alla är inte tekniskt bevandrade, så en kort instruktion på lätt svenska hade inte varit fel.

Toffelomdömet hade kunnat bli fem svarta bakar. Nu blir det fyra rosa tofflor i stället.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

SJ

SJ – lite luddigare…

Igår kväll satt jag och fipplade med ajfånen för att kolla hur man beställer SJ-biljetter. Appen har jag haft ett tag, men mest använt den för att kolla tågtider. Nu ville jag testa att köpa en biljett eftersom jag kanske ska åka till Stockholm nästa lördag.

Att kolla tågtider går relativt lätt med appen. Men knepigare är det att beställa biljett. Jag hittade inga som helst instruktioner och inte heller några FAQ (vanliga frågor och svar). Till sist lyckades jag klura ut att jag måste skapa ett konto och knyta ett betalkort till det. Och det går bara att göra via datorn för min del. Men… när jag väl har knutit ett specifikt kort till mitt konto på SJ ska det funka att köpa biljetter även via appen.

Men det som drar ner omdömet är att det inte nånstans finns vettiga instruktioner. På SJ:s webbplats finns FAQ, men jag hittar inte just de frågor jag vill ställa. Jag kan ställa dem – men då måste jag tala om för SJ – och hela världen – vem jag är. Och det vill jag faktiskt inte. Till exempel hittar jag inte nånstans hur min biljett levereras. Jag vill ju ha den som sms – men hur funkar det? Ingen information, möjligen om man genomför ett köp. Vidare känns det osäkert med leveranstider av biljetter och möjligheten att boka öppen hemresa. Jag vill ju kunna åka hem när jag själv får lust på lördag, inte ett visst klockslag.

Toffelomdömet för SJ:s app och biljettköp via den når inte upp till mer än medel. Och då är jag snäll…

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Sammanfattningsvis:
För båda efterlyser jag alltså bättre kommunikation och enkla instruktioner så att till och med jag kan ladda kort och köpa biljett. När det väl sen funkar tror jag att det blir riktigt bra! Utvecklingsbart, helt enkelt.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett icke förvånat inlägg.


 

blanketterSå småningom fattade jag varför jag var så arg idag. Det handlar inte bara om att jag har sovit för lite de senaste nätterna. Undermedvetet hade jag bestämt mig för att ta tag i lite… byråkrati idag. Om man inte redan är arg, så blir man. Därför tog jag det säkra före det osäkra och var arg en stund på förmiddagen.

Och ja, jag ägnade mig åt byråkrati på arbetstid. Skälet är mycket enkelt: min a-kassa använder blanketter på webben som man bara kan fylla i om man använder webbläsaren Explorer. Den webbläsaren använder jag inte hemma.

Det var två blanketter jag tänkte förbereda. Dels var det anmälan till a-kassan, dels en blankett som en av mina arbetsgivare ska fylla i egentligen och skriva under. Eftersom det handlar om en arbetsgivare som jag jobbar åt högst åtta timmar om året (!) ringde jag, min idiot, till a-kassan för att höra om jag möjligen  kunde slippa att fixa den här blanketten. Det går nämligen åt ganska mycket tid att fylla i den här blanketten på två sidor. Jag brukar fylla i så mycket jag kan av denna blankett åt just den här arbetsgivaren. Arbetsgivaren granskar sen de timmar jag har angett och skriver under – om allt är korrekt ifyllt, förstås. Annars skriver h*n om blanketten. Mycket tid, en del postgång, ett och annat telefonsamtal, alltså. För att redovisa åtta timmar om året, ungefär.

Men nej. Personen på a-kassan förstod inte ens vad jag menade när jag sa att deras blanketter inte fungerar att fylla i med alla vanliga webbläsare. H*n svarade:

Fast din arbetsgivare har ju fyllt i den här förut.

Jaa, visserligen. Och det var samma problem då. Därför fyllde jag då också i den på arbetstid, när jag jobbade hos min förra arbetsgivare.

Sen bad jag förstås att slippa fylla i och skicka in blanketten och undrade om jag i stället kunde ange detta arbete på den andra blanketten, den där jag ansöker om a-kassa. Förutom att jag som vanligt anger arbete i tid på kassakorten sen. Ha ha ha! Fick då ytterligare ett goddag yxskaft-svar:

Om din arbetsgivare inte fyller i blanketten måste du fylla i en blankett att du är företagare.

blanketterMen jag är liksom ingen företagare, jag har aldrig varit och kommer troligen aldrig att bli, vilket jag också sa. Fick då bara sura fnysningar i luren till svar.

Annat var det med min arbetsgivare som ger mig de cirka åtta timmarnas arbete om året! H*n var väldigt vänlig och tillmötesgående och kom till och med ihåg mig… Inte för de skrivppdrag h*n ger mig utan för att jag då och då återkommer med såna här byråkratiska och idiotiska blanketter som a-kassan kräver att jag fyller i, misstänker jag. Detta till trots var h*n artig i luren – till skillnad från personen på a-kassan. För övrigt vill jag ha till protokollet att jag själv var trevlig mot båda. Men när jag sen blev avsnäst av a-kassan glömde jag bort den andra frågan jag skulle ställa…

Som vanligt när jag pratar med a-kassan bemöts jag med misstro. Det är som om man förutsätter att jag ska lura a-kassan på ersättning. Jag kan ärligt säga att den lilla sketna ersättningen a-kassan ger inte är något att försöka lura till sig – det är alldeles för lite pengar det handlar om. För övrigt har jag, som jag har skrivit här många gånger tidigare, under hela mitt yrkesverksamma liv, betalat min a-kasseavgift. Varje månad. Varför ska jag, som KUND, då behöva känna mig skuldbelagd när jag vill ta del av den försäkring som det faktiskt är?

Det hela blir mycket ironiskt när det på min a-kassas webbplats står följande:

[…] Värdet av att vara med
Vi vet att det är tufft att helt plötsligt stå utan jobb och inkomst. I det läget är det viktigt att du tryggar din inkomst tills du får en ny anställning. Genom att vara medlem hos oss försäkrar du din inkomst om du skulle förlora ditt arbete. Då kan du få pengar under en övergångsperiod tills du hittar ett nytt.
Du får god service […]

Tofflan Stekmössa

Jag har tre kvinnonamn, men inget mansnamn.

För övrigt, om vi ska fortsätta prata ironi, är det ännu mer ironiskt att växeln på jobbet tror att jag är min chef i första hand och i andra hand innehar tjänsten jag sökte, men inte fick. Jag har informerat hundra tre gånger om att jag varken innehar nån av tjänsterna eller heter Mansnamn eller Mansnamn.


PS Och ännu mer ironiskt
 (jaa, faktiskt!) blir det när det på a-kassans webbplats också står följande (Mina sidor är ett ställe där man kan rapportera in sina arbetslösa/arbetade timmar/dagar via internet):

[…] Mina sidor fungerar inte i IE10 eller 11. Versionerna går att köra i kompatibilitetsläget. Vi rekommenderar dock att du byter webbläsare till Firefox eller Chrome. Du kan ladda ner dem gratis. […]

Eh… man undrar ju om man måste ha flera webbläsare för att kunna jobba mot A-kassan Visions webbplats och de blanketter som tillhandahålls där… För Firefox och Chrome kan man inte använda när man ska fylla i kassans blanketter…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som jag kanske borde lösenskydda. Men det handlar om byråkrati och så här kan vi faktiskt inte ha det i Sverige.


Jag blir bara så ledsen
på byråkrat-Sverige idag! Trodde att vi hade kommit förbi gråtvånget och vidare, men icke. Lite förvånande, dock, att yngre personer är så otroligt genomsyrade av sjukdomen

byråkrati.

På onsdag i nästa vecka jobbar jag min sista dag. På torsdag måste jag gå till Arbetsförnedringen för att skriva in mig och anmäla mig som arbetssökande. Annars har jag inte ens chans att få a-kassa. A-kassa är inte heller nånting som bara ”ges” till den som skriver in sig hos Arbetsförnedringen. Nej, man måste ansöka om det. Det är ju en försäkring och alla vet vi ju att försäkringar är bra att ha. Men… de kommer ju alltid med förbehåll. Det som också suger en del med a-kassa är att den har karensdagar. Och hela tiden hotas du med att få den indragen. För det förutsätts att du försöker luras och tillskansa dig pengar utan att ha rätt till det. (Alltså, a-kassan idag är så låg att en ensamstående har svårt att klara sig ekonomiskt på den. Det handlar liksom inte om att försöka få miljoner, bara det jag tycker att man har rätt till när man står utan jobb. Man måste till exempel kunna betala sin hyra, för nånstans måste man ju bo.)

Guldpengar

Chokladpengar betalar inte hyran.


För att överhuvudtaget
kunna ansöka om a-kassa måste du ha ett arbetsgivarintyg. Detta ska skrivas på en särskild blankett från a-kassan, det går inte med ett vanligt intyg från arbetsgivaren. Du ska ha med dig intyget den första arbetslösa dan, den dan du måste anmäla dig hos Arbetsförnedringen för att överhuvudtaget kunna komma ifråga för a-kassa, då.

Men det går inte! Skälet är att personalavdelningen på mitt jobb vägrar skriva ut intyget före den 31 juli, och då först efter arbetsdagens slut. Sen ska det skickas med snigelpost hem till mig. Gissningsvis dyker det upp i min postbox runt onsdag eller torsdag veckan därpå. Det håller inte! Inte nog med att det är karensdagar för a-kassa, ett intyg ska försena en utbetalning ytterligare. Två veckors bortslösad tid. Sen ska man dag för dag pricka i sitt a-kassekort. I fyra veckor, om jag inte minns fel. Tidigast om sex veckor, snarare om två månader, skulle det KANSKE komma nån sorts inkomst till mig. Det håller INTE!

En person, vi kan kalla personen S, på personalavdelningen mejlade mig igår om mitt intyg, det jag bad om för fyra veckor sen, samma dag jag blev varslad. S skrev att h*n inte kan skicka intyget med post förrän tidigast den 1 augusti, alltså samma dag jag behöver ha intyget med mig till Arbetsförnedringen. Jag svarade då, via min tjänstemobil, och förklarade läget. I morse hittar jag ett nytt mejl, där S skriver att det bästa S i dagsläget kan erbjuda är ett arbetsgivarintyg till och med juni månad. Ifall jag sjukskriver mig nu. IFALL JAG SJUKSKRIVER MIG…  Det har jag ingen som helst tanke på! Jag är frisk och min intention är att jobba måndag, tisdag och onsdag nästa vecka, när min semester är slut.

Från sjuksängen 1

Nej, sjukare än så här tänker jag inte vara mina tre sista arbetsdagar.


Det är ganska omöjligt
att föra en vettig diskussion via e-post, särskilt när man som jag använder iPhonens minimala tangentbord. Så jag gjorde som förr i tiden – jag ringde! Och, hör och häpna, S svarade i sin telefon! Samtalet tog tre minuter. Det jag nu har lyckats utverka är att jag får komma och hämta mitt intyg, strax före klockan 16 på onsdag, den sista dan jag jobbar. Detta innebär att jag måste jobba över den dan. Ja, du läste rätt. Jag måste jobba över min sista arbetsdag!!! Varför? Jo, för att jag inte kan lämna ifrån mig mobil och dator innan jag har fått mitt intyg eftersom jag måste kunna nå S om nåt händer. Mitt passerkort måste jag lämna in före dess och då kommer jag inte in nånstans och kan ringa.

Datorn ska jag lämna i ett hus bredvid där S jobbar. Hoppas jag! Det jag hoppas är att det finns nån där som tar emot min dator. Jag har mejlat flera jag känner i huset, men alla är ju på semester. Datorn tillhör en av fakulteterna i huset, jag har alltså fått låna den sen den 1 februari 2012. Eftersom jag kanske, kanske ska jobba för sagda fakultet i framtiden, vill jag inte att nån ska försnilla min dator, som ju är inställd etc efter mina behov, så att säga.

Men igår blev jag riktigt, riktigt ledsen på ett annat mejl som jag läste via min tjänstemobil. (Vad är det för fel med att ringa?) Det var från min chef som undrade var pappret jag skulle skriva på och återsända till honom var. Det papper han skickat mig i ett rekommenderat brev den 24 juni. Jorå, jag fick brevet den 27 juni – jag var och hämtade det på postutlämningsstället direkt. Jag hade med mig ett kuvert, jag köpte frimärken, jag skrev min namnteckning på pappret, stoppade pappret i kuvertet, adresserade det till personalavdelningen (för det var det det stod att man skulle göra på pappret) och postade det. Torsdagen den 27 juni 2013. Kanske kunde chefen ha kollat lite med Personalavdelningen först, innan jag får ett insinuant mejl? Kanske hade samme chef kunnat varsla mig en annan dag än dagen före midsommarafton? Kanske… Nej, empati är en egenskap som inte alla människor har.

tårar

Jag blir så ledsen.


Ovanpå detta
har jag försökt hjälpa mamma på distans med en blankett från Pensionsmyndigheten. Men det gick inte att öppna blanketten i min webbläsare. Omkring detta pågår nu en mejlväxling mellan myndigheten och mig. Jag tycker att man ska skriva på webbplatsen att den enda webbläsare som funkar för den här sortens blanketter är Explorer – för så är det! Det är det enda jag vill. På myndigheten vill man att jag ska beskriva mitt problem etc etc. Som om jag inte vore datakunnig. Jag, som för höge farao har byggt liknande webbplatser själv!!! Jag, som dessutom har tyckt att just Premiepensionsmyndigheten har en bra och användarvänlig webbplats!.. Nu skickar myndigheten inte bara konstiga frågor, utan varje gång jag svarar kommer ett nytt mejl med ett ärendenummer… Det är så goddag yxskaft att jag kreverar nästintill!

ARG

Nej, jag är inte mindre arg idag. Men jag är ledsen också. Alla människor vill nämligen inte luras.


Och allt detta, kära läsare,
hamnar på ett eller annat sätt i min kommande bok! Så här kan vi nämligen inte ha det i Sverige. Jag vill för övrigt inte ägna mina dagar åt såna här skitsaker, jag vill arbeta.


Livet är kort.

Read Full Post »

Men asså vad är det här? Nyss hade jag vårkänslor när regnet smattrade mot rutan. Nu är det rena vintern ute – det faller stora, tunga flingor.

Snö i Himlen
Snö idag!


Lillebror och jag har inte alls nån lust
att gå ut, så vi sitter vid var sin laptop och grejar. Storasyster kom nyss upp och skrek åt snön. Föga hjälpte det. Så vi jag fixade kaffe. Nu laptoppar även hon. Vi laptoppar alltså samtliga hemmavarande. Storebror är med kompisar, MellanSis med katterna och Mamman i huset jobbar. Allt är som vanligt, det vill säga alla hemmavarande är på sina rum. Utom jag. Jag har inget eget rum i Himlen, så jag är i köket.

Laptoppande i HImlen
Laptoppande i Himlen. Notera min snigga musmatta Kommunalarbetaren. Kommunalarbetaren är för övrigt en av de bästa fackliga tidskrifterna, tycker jag. Inte som Dimsyn som bara är skitdålig för det mesta. Inget läsvärt och går inte ens att använda som musmatta för pappret är så trist. 


Jag har laddat ner Firefox
för Explorer ser inte klok ut på laptopen. Sen har jag testat att greja med ett par bilder i ett enkelt bildprogram, det gick väl rätt bra, eller vad tycks?

Men jag ska faktiskt ägna mig lite åt grabbalamentet också. Snart ska han få lunch. Korv med bröd. Moderskeppet och jag diskuterar middagsmat per sms. Det är inte det bästa sättet att kommunicera, vi skulle ha PRATAT innan. Misstänker starkt att Annas rast snart är slut, nämligen, och då kan hon inte svara. Hur som helst, det finns två alternativ och båda låter lika goda.

Vad händer hos dig idag och vad 17 ska du ha till middag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Alldeles väldigt inspirerad av dagens webinar ska jag försöka sammanfatta mina tankar kring denna föreläsning om ledarskap på distans. Hur är det liksom möjligt att ett ledarskap långt borta kan kännas… närmare..?

Webinaret började emellertid mindre bra för Eva Fors, marknadsansvarig på Microsoft. För några av oss försökte följa webinaret via Microsofts webbläsare Explorer – och hade inget ljud… Jag bytte till konkurrentens webbläsare – då fungerade allt utmärkt. Och det var tur, för när sen Eva Fors startade sin föreläsning blev det synnerligen intressant.

Att arbeta på distans blir allt vanligare. Distansarbete kan ju innebära att man jobbar hemma, men också att man jobbar i en helt annan miljö, kanske på ett kafé. Det hela bygger förstås på förtroende. Att den som är chef ser på resultaten, snarare än att klockan ska visa nånstans mellan nio och 17. På stenåldern, när jag började jobba, hade alla en fysisk arbetsplats. Man var på jobbet och jobbade. Idag är det fortfarande så att en del yrken måste utföras på en särskild arbetsplats – alla kan inte jobba på distans – men distansarbete blir allt vanligare. Det ställer andra krav än tidigare –  på både ledare och medarbetare.

Utsikt från mötesrum

En viss distans… (Utsikt från ett mötesrum på våning fyra där jag jobbar.)


Eva Fors sätt att leda en grupp
på distans känns väldigt nutid! Inledningsvis är det one-to-one med alla medarbetare och däremellan gruppmöten. Det är nämligen viktigt att träffas IRL också, menade Eva Fors och jag är den första att sekundera det! Faktum är att jag själv mer och mer i jobbet lyfter fram IRL-mötet, trots att vi har så avancerad teknik och att de flesta av oss mejlar hur mycket som helst under en arbetsdag… Men vissa saker kan man inte ta via e-post. Negativa budskap lämpar sig till exempel inte, anser Eva Fors. Samtidigt är det ju så att medarbetare ibland finns på stora avstånd, kanske till och med utomlands. Då är det inte alltid möjligt med IRL-möten.

I allt distansarbete gäller emellertid att ledningen har tydliga mål och att det är resultatet som är det viktigaste, inte vägen dit. Fysiska möten ger en bra start, men det viktiga därefter är regelbundenhet, flexibilitet, tillgänglighet och förtroende i kontakterna ledare – medarbetare. När det gäller tillgängligheten är det naturligtvis inte så att varken ledare eller medarbetare förväntas vara tillgängliga för jobb 24-7. Men det är väsentligt att tydliggöra tillgängligheten, det vill säga berätta när man är tillgänglig för telefonsamtal, chatt, mejldialog etc – och att vara det så mycket som är rimligt.

Och det som genomsyrar allt i såväl ledarskap som arbete på distans är… kommunikation. Det kan inte sägas nog många gånger!

Fasen, ju mer jag tänker på vad jag just har lyssnat till, desto mer sugen blir jag på att… jobba för Microsoft! Ja, för Eva Fors korta föreläsning utgick ju naturligtvis från hennes arbetssituation idag. Men ett tag till sitter jag här, klistrad vid min dator, knaprandes på min skrivbordslunch, funderandes över väldigt intressanta kommunikationsproblem som ska lösas på nära håll…

skrivbordslunch

Dagens skrivbordslunch.


Här kan du lyssna och kolla på webinaret i efterhand!
 
(Cirka en timma.)


Livet är kort.

Read Full Post »

Det var rena natta när jag tittade ut genom fönstret när harpan på Ajfånen väckte mig tio över sex. Jag stack ut näsan genom balledörren* och såg tunna, vita flingor dansa ner. Det var som ett isregn. Önskar jag hade kunnat foto, men som du vet är jag rätt besviken på Ajfånens kamera, så jag försökte inte ens. Strax under nollan var det – och så lär det förbli resten av veckan. Tänkte kolla dammen på jobbets innegård då och då för att se när den klär sig i vinterskrud. Än så länge är det inte ett spår av is.

Inte frusen än!


Igår kväll hämtade jag Fästmön
från jobbet – för att jag var så pussugen! Tro inte att jag gör det för att vara snäll, jag är otroligt självisk. Kanske lite snäll, ändå, för det var blött och kyligt att ta bussen hem skulle ta ganska lång stund för henne. Hon är min guldkant på tillvaron och såna ska man vara rädd om.

Idag jobbar jag en trappa upp, på institution 1. Det är roliga dagar, även om jag inte estimerar att byta kontor. Jag tycker att det är jobbigt att släpa papper och prylar, men jag slipper i alla fall bära dator eftersom jag har en hyfsat fungerande lap top där uppe. Den har Explorer och e-postprogram och Officepaketet, så jag kan arbeta hjälpligt, i alla fall. De större programmen, som Photoshop och InDesign är alltför tunga för den lilla datorn att jobba i, de går med nöd och näppe att öppna.

Kryckan stod lutad mot ytterdörren hemma idag, men den får stå kvar. Jag orkar inte släpa omkring med den också, det räcker med papper, prylar och trådlöst tangentbord som ska forslas en trappa upp. Hälen är inte värre än värst nu på morgonen, vi får se hur den är framåt eftermiddagen. Däremot har jag fått tillbaka mitt eksem på fingret, så det smordes direkt efter morgontvätten med ett tjockt lager kortisonsalva av receptbelagd sort. Just nu kliar och svider det som 17 och är allmänt rött och ilsket.

Dags att stjälpa i sig yoghurten och sätta fart till jobbet nu! Idag väntar institutionsmöte och så ska jag fortsätta jobba med forskningssidorna på webben för institution 1. På fredag får jag namn på kontaktpersoner så att jag kan gå vidare.


*balledörren = balkongdörren


Livet är kort.

Read Full Post »

En riktigt grå måndag är det idag. Det är mörkt och fuktigt och smutsigt ute. Inte mycket av den där timmen som skulle göra starten på dagen ljusare märktes.

Lika fuktigt idag som för ett år sen. Bilden är ungefär ett år gammal.


Natten har varit tuff,
jag har haft feber och ont, men det ska inte hindra mig från att jobba. Jag känner mig rastlös och orolig, för jag vet att den här veckan är det troligt att jag får ett besked som gäller stor eller liten bokstav i ett visst ord. Hittills har jag skjutit det ifrån mig ganska bra – ett sätt att hantera det – men ju längre tiden går desto närmare kommer jag beskedet. Mer om detta i ett låst inlägg senare!

Under lördagen droppade det in ganska många jobbmejl som jag måste ta tag i. I fredags jobbade jag ju hemifrån fyra timmar, men då var det tämligen tyst i inboxen. Jag ska kämpa på med institution 1:s forskningssidor och även försöka få återkoppling på institution 2:s dito. I morgon, tisdag, ska jag jobba i husets topp på institution 1. Det gick bra sist, datorn som S har gjort iordning åt mig där uppe fungerar bra – i alla fall för webbarbete. Det räcker ju med Explorer då, i princip, samt mitt e-post-program.

På torsdag förmiddag ska jag träffa prefekten på institution 2 för att diskutera en eventuell kommunikationsplan även här. Efter lunch ska vi ses igen och då bli intervjuade av fakultetskommunikatören eftersom de två institutioner jag jobbar för är de två första inom fakulteten som har en kommunikatör. Det har varit spännande att vara lite av en föregångare, men nu måste jag tänka framåt och fundera över vad jag ska göra efter årsskiftet. Och som du som är mer insatt i min situation än andra vet är ju detta inte det enklaste…

På torsdag är det nåt ännu viktigare:  Fästmöns och min fjärde förlovningsdag. Ett tag tänkte jag att vi skulle fira med Fredagsmyspåse från Feskarn’ i Saluhallen, en födelsedagspresent från vännen Rippe. Men så insåg jag att Anna jobbar trist helg – till klockan 21 fredag, lördag och söndag – och att sätta i sig skaldjur och vitt vin vid 22-tiden och sen strax därpå gå och lägga sig känns inte så smart. I stället föreslog jag att vi ska gå och se nya Bondfilmen i nästa vecka och i samband med det gå och käka en bit mat nånstans. Jag fick ju också ett stort antal biobiljetter när jag fyllde år, bland annat från K…

Onsdag eftermiddag ska jag till Nål-Janne igen. Jag har haft väldigt ont i hälen och överväger nu att ta en ny kontakt med min läkarmottagning för att se om det inte är dags för annan smärtlindring än akupunktur. Och kanske lite inflammationshämmande. Frågan är om medicin i tablettform går ihop med den kommande behandlingen av min åkomma i andra delar av kroppen… Äsch, jag är så less på det här trasiga skalet jag går omkring i…


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »