Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Eskilstuna’

Ett litterärt inlägg.


 

Förra inlägget blev så ilsket, så efter att jag nu har ätit min söndagsmiddag – tre kycklingkorvar med bröd och en klick räksallad till – vill jag skriva nåt positivt.

Idag på förmiddagen gav jag upp jakten på att hitta begagnade utgåvor av två av Laurie R Kings böcker, With child och The art of detection. Letade i stället upp min julklapp från Åsa i Eskilstuna, ett presentkort hos Bokus, och beställde böckerna. Den ena boken hade sjunkit rätt bra i pris, den andra hade blivit lite dyrare.

With childThe art of detection


Jag gillar Laurie R Kings böcker
om polisen Kate Martinelli. Böckerna är spännande, men de handlar också om Kates liv med sin partner Lee. Det är alltid intressant att läsa om lesbiska i andra länder. Här utspelar sig handlingen dessutom i San Fransisco. Laurie R King har också skrivit en serie böcker om Mary Russell och Sherlock Holmes, böcker som utspelar sig på 1920-talet. Av den serien verkar få böcker vara översatta till svenska. Jag har inte läst nån enda i serien. I Kate Martinelli-serien har jag läst två på svenska och en på engelska och de jag beställde idag är på engelska.

Men generösa Åsas presentkort räckte till ytterligare två böcker, De utstötta av Elly Griffiths och Kvinnan i svart av Susan Hill. Det här är Elly Griffiths senaste deckare om arkeologen Ruth Galloway. Jag har läst samtliga tidigare. Det var av en slump jag insåg att Elly Griffiths böcker och jag hängde ihop på två sätt: Norwich (där jag har släkt och Ruth jobbar) samt Sussex University (till vilket Ruth är knuten, om jag inte missminner mig, och i vars närhet jag har bott). Dessutom gillar jag kombinationen historia – deckare.

Kvinnan i svart har jag läst om hos flera andra bloggare. Alla ger den gott betyg och skriver att det är en otäck spökhistoria. Och en sån vill jag ju inte missa! Susan Hill, precis som Elly Griffiths brittisk, blir en ny författarbekantskap för mig.

De utstöttaKvinnan i svart

 

När böckerna har levererats och lästs kommer förstås några rader om var och en av dem på en blogg nära dig. Till dess tackar jag Tomte-Åsa för julklappen – och funderar på vad jag ska handla för de 19 kronor som är över på presentkortet! 😛

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett litterärt inlägg.


 

Igår hade Svenska Deckarakademin sammanträde i Eskilstuna. På mötet utsågs årets bästa kriminalromaner.

Tove Alsterdals roman Låt mig ta din hand (Lind & Co) utsågs till årets bästa svenska kriminalroman. Motiveringen lyder:

En utstuderad och språkligt nyanserad väv av mysterium och samtidshistoria.

Jørn Lier Horsts bok Jakthundarna (Översättare: Per Olaisen; Lind & Co) utsågs till årets bästa till svenska översatta kriminalroman. Motiveringen lyder:

En originellt turnerad roman om en polismans kamp i spänningsfältet mellan katastrof och upprättelse.

Totalt var fem böcker nominerade i respektive klass. En av de nominerade var Philip Kerrs Tyskt rekviem, (Översättare: John-Henri Holmberg; Historiska Media). Läs min recension av boken här! 

Förlaget Historiska Media gick emellertid inte lottlöst vad gäller priser. Årets debutpris gick nämligen till Anna Lihammer för boken Medan mörkret faller, utgiven på Historiska Media.

 

Grattis till vinnarna!

Låt mig ta din handJakthundarnaMedan mörkret faller

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.



Uppdaterat inlägg:
Lördagen den 22 november har Deckarakademin sitt höstmöte på det 25-årsjubilerande Svenska Deckarbiblioteket i Eskilstuna. Då utses vinnarna!

 

Tyskt RekviemAtt börja läsa den sista delen av en trilogi deckare är definitivt att börja i fel ände. Men nu blev det så därför att Philip Kerrs bok Tyskt rekviem är en av fem nominerade böcker av Svenska Deckarakademin till Årets bästa utländska (till svenska översatta) kriminalromanOch just av det skälet – nomineringen – hamnade den hos mig för att läsas och skrivas om (trots att en kleptoman stulit min bäste recce-penna…) Boken är utgiven av förlaget Historiska Media.

Boken har sin början 1947 i ett sönderbombat Berlin. Förre kriminalpolisen Bernie Günther försöker jobba som privatdetektiv. Det uppdrag han får handlar om att utreda mordet på en amerikansk officer i Wien. Bernie reser dit, lättad att slippa ifrån hustrun, som uppenbarligen haft en älskare eller flera. Dessvärre är Wien ingen lugn plats. Där vimlar av alla sorters spioner – tyska, ryska och amerikanska. Dessutom nalkas det kalla kriget.

Det här är en riktigt hårdkokt deckare. Den är bitvis så hårt kokt att den påminner om Bill & Ben-böckerna och Vilda Västern – med den skillnaden att detta är kvalitetslitteratur. Språket är ibland så rakt på att man nästan skär sig på dess kanter. En bok som börjar med en entré av en man som liknar en elak gammal babiankung kan nog inte vara annat än vass.

Jag slås av hur kyligt scenerna kring samlagen i boken skildras:

[…] Det var snabbt gjort, för hennes del expedierat med nästan yrkesmässig nonchalans, som om hon givit någon ett lavemang. I samma ögonblick jag var klar begav hon sig iväg till badrummet nästan utan att ens ha fått färg på kinderna och med det använda gummit i handen som om det vore en död mus hon hittat under sängen. […]

I övrigt är detta en ganska blodig historia, full av tortyr av det groteska och otäcka slaget. Eller vad sägs om en korkskruv i nåns knä? Och när huvudpersonen träffar en person han trott blivit avrättad sveper han en vodka och utbrister:

[…] Döden klär dig, Arthur. Du ser frisk ut. […]

Lite för hårdkokt för min smak, men väldigt välskriven är mitt samlade omdöme. Högt, med andra ord!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna, Tofflianska veckan.


Oj oj oj, redan torsdag
och rejält med nerförsbacke till helgen! Hemma hos mig ska det vara strömavbrott av och till framöver, så det är bäst att tidsinställa så mycket som möjligt för i cyberspace är det ju aldrig helt strömlöst. Toppar och dalar från den gångna veckan kommer här, redovisade som Kanelbulle (topp) respektive Semla (dal):

Kanelbulle


Semla


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att läsa och skriva och funderingar över vad som är sant i det skrivna ordet. Och gott till kaffet!


Idag läste jag ett intressant inlägg om #blogg100.
Du vet, det där grejset, utmaningen, man ansluter sig till med syftet att skriva ett blogginlägg om dan. Och tagga #blogg100. Webbhjälpen, som skrev detta finurliga inlägg, skippar #blogg100 till fördel för #kommentera100.  Inget illa om #blogg100, men Webbhjälpen tycker att kvalitet är viktigare än kvantitet. Trots att jag själv skriver ganska många inlägg och alla inte har nån hög kvalitet, nickar jag instämmande. Lite grann ska man väl fundera över varför man har en blogg, men om man vill ut i cyberspace med sina ord kanske det inte är mängden utan innehållet som borde vara det viktiga. Om man nu vill beröra/roa/oroa/intressera/engagera andra människor. Skriver man en digital dagbok har man andra skäl än att skriva kvalitetstexter, kanske.

tumme

Gilla – lite slöare än en kommentar?

Naturligtvis är det upp till var och en. Men nog håller jag med Webbhjälpen om att det är roligare med dialog än massor av inlägg. Det jag emellertid har noterat – och så också Webbhjälpen – är att man kommenterar allt mer sällan nu. Det är inte så jättestor skillnad i själva besökssiffrorna, men i antalet kommentarer. Det är liksom… rätt slött att klicka på Gilla-knappen, men det är många som gör det. Då har man ju i alla fall tyckt nånting. Så gör även jag ibland, det tillstår jag.

För egen del tänker jag inte ansluta mig till varken den ena eller den andra bloggutmaningen. Att skriva ett blogginlägg om dan i hundra dagar ser jag inte som nån större utmaning, inte heller att kommentera hos andra bloggare. För det gör jag varje dag också.

Heliga Anna

Är allt som står i tidningen sant?

Men allt det man läser ska man ju ta med en nypa salt – även om det står i tidningen. Senast idag läste jag, till exempel, att Anna är helig. Visst är min älskling helig för mig, men helig-helig vet jag inte… Väldigt snäll är hon dock! Idag lagade hon  rotmos och bajskorv kycklingkorv till oss!

Vilken tur att jag köpte med lite dessert hem. Och nu ska du inte få för dig att det handlar om semlor eller nåt, fettisdagen till trots. Läste du inlägget före detta såg du naturligtvis att semlor inte är nåt jag estimerar. Anna har för övrigt redan blivit bjuden på semla idag. Nä, i stället ska jag strax duka fram chokladrutor med kokos till kvällskaffet. Eller kärleksmums, som Elias har lärt mig att de kallas. Vackert namn på en god kaka till en söt en fästmö, eller hur?

Choklarutor med kokos

Kärleksmums!

Men redan innan jag serverar kaffet håller jag på att sätta det i vrångstrupen. Jag har fått ett mejl från Arbetsförmedlingen. Då blir jag alltid nervös och får ont i magen. Denna gång innehöll mejlet en inbjudan till en jobbmässa på torsdag. I Eskilstuna. Eh..? Jag bor liksom i Uppsala och jobbar… närmare Stockholm. Eskilstuna..? Börjar undra om nån har tryckt på fel sänd-knapp nu igen eller vad. Tänk om 61 000 pers dyker upp på torsdag. I Eskilstuna…

Vad tar du till kvällskaffet i afton? Och vad tycker du när det gäller skriva, läsa, kommentera, #blogg100??? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan upparbetar lite kraft och försöker titta utanför sin glasbur.


Slut, slutare, Tofflan.
Men nåt litet uns kraft finns kvar i denna surdeg, tillräckligt för en tur i omvärlden.

Studentflaken tar över. Idag springer Uppsalas studenter ut. Det handlar om cirka 3 000 elever. En av dem är ”vår”.

iphone-4sNix-register för mobiler. Äntligen! ÄNTLIGEN kommer ett Nix-register även för mobiler! Inte vet jag om det hjälper mot oönskade samtal från försäljare, men… Det kan aldrig skada. Det har länge snackats om huruvida Nix för mobiler skulle göra nån nytta. Det finns redan idag i telefonförsäljarnas två stora branschorganisationers etiska regler att mobilnummer INTE ska ringas, om företaget inte i förväg har nån sorts relation med mobilinnehavaren. Men varför får jag då säljsamtal från företag jag aldrig haft nåt att göra med så ofta som varje dag, i stort sett??? Puckon!

Ond bråd död för lata sommardagar. Deckare hör sommaren till, tycker många. Själv läser jag deckare året runt, men försöker varva med annan litteratur. Men deckare har jag en soft spot för. Jag gillar själva pusslandet, klurandet, kring vem som är den skyldige. Därför är det extra kul att få tips från nån annan. Klickar du på länken i styckets början får även du läsa Björn G Stenbergs deckartips för sommaren!

döda lövDiagnosen för döden kan skärpas. Jag visste inte att döden hade en egen diagnos, men självklart har jag hört talas om hjärtdöd och hjärndöd. Men det som avses är att människor kanske får diagnosen ”död” lite för tidigt. I en del länder är observationstiden efter dödsögonblicket bara två minuter, medan den i andra länder är upp till 20 minuter. Det är alltså efter observationstiden diagnosen död sätts. Nu efterfrågar forskare en internationell, gemensam observationstid. Den föreslagna tiden är fem minuter.

Anna skickar upp foton från mobilenBästa mobilen 15 gånger snabbare än långsam. Det handlar inte om nät och operatörer, alltså. Det handlar om mobilsort. Så kallade smarta telefoner har visat sig vara allt annat än smarta när det gäller att ringa med. De är till och med 20 procent sämre än gamla mobiler. Bredbandskollen har nu kollat snabbheten när det gäller att surfa också. I topp ligger… Samsung.

Dyrare att anställa rökare. En amerikansk studie visar att det är dyrare att anställa rökare än icke-rökare. Det kostar ungefär 6 000 dollar mer (ungefär 40 papp) att ha en rökare anställd än en som inte röker. Det som kostar extra är större sjukfrånvaro, dyrare hälsovård och lägre produktivitet på grund av rökpauser. I gengäld har rökare kortare livslängd och får ut mindre i pension.

Nu berättar alla om #mittförstajobb. På Twitter, alltså. Men inte jag. Jag berättar bara om kampen för att få ett jobb. Varför älta det förgångna? Det är här och nu vi kämpar för att få jobb, de unga och jag och några till.

Pelé kaka o jagUppsalaförfattaren och journalisten Anna Ehn ger ut sin första barnbilderbok. Tidigare har hon skrivit både romaner och noveller, för såväl vuxna som unga vuxna. Här kan du läsa min recension av Pelé Kaká och Jag! 

Hon skapade en app för separerade föräldrar. Efter separationer blir det ofta strul mellan föräldrarna kring barnens aktiviteter. Maria Forsberg Lönn tröttnade på alla missförstånd. Droppen var ett kalas som inte gick av stapeln när Maria trodde. Lösningen blev appen LifePuz.  LifePuz som är en gemensam kalender och dagbok för mobilen eller paddan. Det som Maria skriver in blir direkt synligt för hennes X och tvärtom. Det går också att lägga in bilder. Appen är än så länge gratis och har efter ett halvår fått 2 000 användare. Maria Forsberg Lönn har förstås jobbat nånstans på ett universitet nära mig.

Vilka drycker är bra för dig? Ha koll på vad du dricker! Vissa drycker kan öka ditt sötsug, trots att de i sig inte innehåller socker.

två glas ölÖl ger fart åt lokalbussar. På tal om drycker… I Eskilstuna ska använda den malt som blir över vid det lokala bryggeriet som bränsle för stans bussar. Nej, det är inte första april! Det går nämligen att göra biogas på den urlakade malten!

Inte bjuden på prinsessbröllop i helgen? Via adelsgeneratorn kan du få ett snyggt adelsnamn till tröst!


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »