Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘epitet’

Mera Lisbeth! Jag har bestämt mig för att hon ska få ett eget epitet, The Laughing Lisbeth, och egna inlägg här på bloggen. Inte för att hon garvar så mycket själv, egentligen, utan för att hon får mig och de andra kollegorna att kollapsa av skratt. Väldigt ofta.

Idag på förmiddagen var Lisbeth i sitt esse! Inte nog med att hon uppfann nya tyger, hon bekände också att hon minsann använder sin nya bil, en asläcker cab, för diverse nöjesresor.

Ja, jag behöver olika utflyktsmål och ett ställe dit jag och bilen åker till ofta är Plusvardag.

(Lisbeth har inte nåt funktionshinder.)

Read Full Post »

Det är varmt idag. Varmt och soligt. Eller i alla fall skitvarmt. Hett. Jag städar.

Jajamens!

som BJ skulle ha sagt.

Det är inte kul. Men det går framåt och jag gläds åt resultatet. Sån är jag!

Jag sov ända till strax efter nio. Fast släckte inte i natt förrän vid två-tiden. Fick min TV-kväll förstörd av en skitliten unge som sprang ute och skrek med hes och samtidigt gäll röst. Trodde att så små barn sov vid den tiden. Men icke! Däremot sovs det här och var i morse och det var skönt att slippa bli väckt av barnskrik eller cigarrettrök eller telefonpratare som tycker att ALLA runt omkring ska höra vad de säger.

Inledde med att tvätta ansiktet, slänga på perkolatorn och läsa lokalblaskan. Den senare är så tunn att jag nog ska överväga sommaruppehåll nästa år. Man kan ju lika gärna läsa på nätet, menar jag. Det är dessutom gratis. Jag vet inte om jag har lust att betala så mycket för näst intill ingenting. Det är inte så att jag missunnar journalister att ha semester, men det finns ju hur många som helst som är arbetslösa som skulle kunna tänka sig att jobba ett par månader på sommaren…

Messade lite med Fästmön av och till. Hon har med sig Elias till jobbet idag och hittills har det gått bra. Skönt! Men grabben börjar ju bli stor nu och nästa sommar borde han kunna vara ensam hemma när mamma eller pappa jobbar.

I måndags mejlade jag M på Arbetsförmedlingen, men jag har fortfarande inte fått nåt svar. Jag vet inte vad det är för policy myndigheter har, fast när jag jobbade på en sådan, för över två och ett halvt år sen, diskuterades 24-timmarsmyndigheten… En utopi, eller?

Ringde a-kassan med en rak fråga och fick ett rakt svar tillbaka som jag blev nöjd med. Däremot fick jag ett snorkigt svar när jag pratade om inkomstförsäkring. Tänkte jag skulle tipsa a-kassemänniskan om vad som gäller eftersom jag nyligen kollat upp en grej kring inkomstförsäkring och uppehåll i a-kassan. För gissningsvis är det fler än jag som ringer och har såna frågor. Men då hörde jag hur hon fnyste och så sa hon

Vi får inte svara på såna där frågor, den som har frågor om inkomstförsäkringen måste ringa till försäkringsbolaget själv!

Jameniallafall! Kan man inte tänka sig att a-kassan kan svara på en fråga om inkomstförsäkringen, ett avtal som facket har tecknat, så här:

Jag TROR att det är si och så för jag pratade med en medlem häromdan som sa så. Men det är säkrast att du ringer försäkringsbolaget själv och kollar!

Nej, tydligen inte. Jag kände mig fruktansvärt avsnoppad trots att jag bara ville vara vänlig och hjälpsam. Men vänlig och hjälpsam är inte epitet som passar på min a-kassa, det är jag inte den enda som tycker. Ryktet går, liksom…

Jag har ringt min optiker och bokat tid för kontroller på söndag. Både för glasögon och linser. Jag börjar inse att det inte funkar så bra längre. Att se, alltså. Och det är ju en fördel att kunna se lite när man ska jobba. Och köra bil. Och läsa. Och se på TV. Typ…

Resten av förmiddagen har jag skurat badrummet och duschrummet/toan. Snacka om skitigt… Dammigt. Jag hatar verkligen lägenhetens ventilationssystem!

Gårdagskvällens rena tvätt är inte torr ännu, så jag har inte kört igång nästa maskin. Men den är laddad och fullproppad! Däremot har jag bäddat rent. ALLA fjädrar från duntäckena och -kuddarna klistrade sig snyggt framför allt i mitt ansikte, i mina ögon och i min näsa. Trots att jag har Dumbo-öron fastnade emellertid inga fjädrar där. Konstigt.


Renbäddat!

                                                                                                                                                               Ja, jag har bäddat med ett påslakanset som kan framkalla både epilepsi och migrän, men JAG tycker att det är häftigt och det är JAG som ska sova mellan lakanen! Naturligtvis har jag lagt på överkastet, sidenkuddarna, den blåa stjärnkudden i fejksammet och KissåBajs-gosedjuren också, efter att jag tog bilden. Ville bara visa att jag kan bädda. Och att du säkert inte delar min smak när det gäller påslakanmönster…

Nu är det lunchdags och då ska jag inta frukost och läsa lite. Fick låna en bok av min frissa i fredags när jag var där med mamma som skulle få håret lagt. Det är Sarah Waters senaste, Främlingen i huset. Jag har läst första kapitlet, på drygt 50 sidor. Hela boken är på 526 sidor. Den får mig att tänka på Herrskap och Tjänstefolk och Downton Abbey. Härligt!

I eftermiddag fortsätter jag med dammning och dammsugning och golvtorkning. Det blir sen en dusch och hårtvätt innan jag hasar över till Tokerian för att kompletteringshandla till middagen – idag blir det kycklingchorizo, fryst och inköpt för halva priset för ett tag sen, med bröd. Det är gott!

Read Full Post »

Igår, på nyårsafton, höll jag på att skratta ihjäl mig när jag öppnade lokalblaskan. Ja, inte för att lokalblaskan är så förbaskat rolig – för det är den sällan – utan för att Mannen Med De Många Titlarna/Epiteten hade författat en helt fruktansvärt roligt bilistkryss. Mannen i fråga är då Stig-Björn Ljunggren, statsvetare, konsult, myckettyckare, bloggare, socialdemokrat MED MERA. (Det är nog första gången jag skrattar riktigt hjärtligt MED en socialdemokrat. Jag har svårt att se nåt roligt med dem, nämligen.)

Stig-Björn Ljunggren, vars bilistkryss tyvärr TYVÄRR inte ligger ute på hemsidan, blev inspirerad till krysset efter att ha kört runt lite i sin hemstad. Vilken hemstaden är, framgår inte av papperstidningen, men jag kan berätta att Uppsala är precis lika… inspirerande.

De frågor jag skrattade mest åt är basala saker som

Varför blinkar du inte när du svänger?

och

Varför blinkar du när du inte svänger?

Men lika… roliga/funderliga var frågor som

Varför blinkar du inte i rondeller?

och

Varför saktar du ner när det är grönt i stället för att gasa förbi innan det blir rött?

Andra viktiga frågor är

Varför kör du 30 där det är 50?

och

Varför håller du dig inte i din fil när du kör?

och

Varför skrapar du inte rutor, stålkastarglas och nummerskyltar?

och

Varför talar du i mobiltelefon fast du då kör sämre?

Och så viktigast av allt:

Varför åker du inte buss när du egentligen inte kan köra bil?

Riktigt roligt hade jag när jag läste bilistkrysset. Framför allt insåg jag att de enda som kan köra bil i Uppsala – trots att ingen av oss är född här – är Stig-Björn Ljunggren och jag.

Read Full Post »

« Newer Posts