Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘en sista hälsning’

Ett sista inlägg. Här.


 

Nu är det slutkommenterat på det här inlägget innan utrymmet tar helt slut! Hälsa på i den nya bloggen i stället och kommentera! 😛


Allting har en ände. 
Det är bara korven som har två. Och nu är det faktiskt så att den här bloggen har nått sin ände. Bloggen är fylld och dess utrymme är slut. Målet var att driva den och skriva den ända till slutet – trots alla illasinnade troll och människor.  Jag gav inte upp för ert mål – att få mig att sluta. Jag vann! 

Korv m bröd

Allting har en ände, men korven har två.


However… 
När en har varit djupt ner i näbbstöveln och vänt… Då finns det bara en väg. Den vägen går från mörkret, upp i ljuset. För Tofflan är a neverending story. Vill du följa med på min vidare resa? Välkommen till

Tofflan – the neverending story


Stort TACK till DIG som följde mig i ur och skur, i medgång som i motgång och som inte bara ”gillade” inlägg utan som faktiskt tog dig tid att skriva en och annan kommentar som dessutom var peppande, inte nedtryckande. Det har varit en jävla resa. Men i och med att de sju svåra åren är avslutade hoppas jag kunna se fram emot sju goda år.


Den som vill får gärna lämna ett sista avtryck, en sista hälsning, till Tofflan – en tragisk komedi i en kommentar nedan!

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om att få bekräftelse, en rosa uppenbarelse och obildade ledarskribenter.


 

 Js rosa gran

Den är rätt… unik, J:s gran….

Nä, jag har varken varit på dop eller doktorspromotion idag.  Jag har jobbat. Bland annat har jag premiärbloggat för en nyhetsblogg på jobbet. Bloggen vänder sig till avdelningens anställda och innehåller veckans tio för jobbet viktigaste nyheter. Underlag trillade in i tid och mängd, ovanligt nog. Men förutom det… återkopplingen har varit fantastisk! Min närmaste chef är väldigt bra på och snabb att återkoppla och informera om saker och ting, men idag var hon inte den enda. Nyhetsinlägget har både kommenterats och gillats av övriga medarbetare, som i antal är lika många som hela min förra arbetsplats, ungefär. Dessutom har jag fått feedback via mejl och muntligt. Vilken arbetsplats jag är på… Nån gång i framtiden hoppas jag att jag verkligen får möjlighet och tillfälle att visa upp den. Den alldeles… unika granen här intill får symbolisera mitt nya jobb. Granen hittade jag på J:s kontor under en av dagens vandringar i korridorerna. Jag blev bara… stum… Men självklart ställer jag mig bakom att granen ska med när vi flyttar om ett år till nybygget!!!

Skåp med datorkomponenter

Här finns nåt för alla! Armen och handen tillhör en man som heter Ove.

Mitt hörn av huset, som sista tiden mest har varit ”bebott” av chefen och mig, har nu fått en ny permanent manlig medarbetare. Två kvinnliga är på gång in i sommar, tror jag. En man som heter Ove (han heter faktiskt det!) och jag planerar för en fikahörna där den som har lust och hinner kan fika i grupp. Vi har en liten soffa och en fåtölj och vaktis är vidtalad om ett soffbord. Längst in står ett spännande skåp med datorkomponenter. I skåpet finns nåt för alla och det är en fascinerande pjäs som inbjuder till PILL. Utöver gemensamma fikastunder planerar vi att ha ett mingel, troligen efter sommaren. Folk är så glada och trevliga på den här arbetsplatsen, jag har inte sett ett surt ansikte på de tre veckor jag har varit här!

Men nu är det ju fredag och helg, så jobbet och jag får vila ett par dar från varandra. Vad ska jag göra då, när jag inte får jobba, menar jag..? Jag har inlett med att vika tvätt och funderar på att ge mig ut till soprummet i regnet. I kväll ska jag ställa mig en stund vid strykbrädan, men jag ska också säkerhetskopiera filer och förbereda såväl en sista hälsning som en första. Snart händer det saker här… Sen ska jag naturligtvis hälla ner mig i bästefåtöljen och bara läsa min bok på gång och vara fredagstrött.

Jordgubbe

Snart händer det saker här… Den här ”gubben” hände mig i morse!


I morgon eller på söndag
– eller kanske båda dagarna? – ska jag greja med bilen, det vill säga tvätta, putsa och polera den utvändigt och invändigt. Den automatiska biltvätten får göra slitgörat, för det pallar inte mina axlar, men dammsugningen och putsningen inuti gör jag själv.

På söndag ska jag förstås ringa mamma och gratulera på hennes dag, men jag ska också själv öppna en present. Dagen är faktiskt inte bara Mors utan även min (den som fattar, fattar, andra får leva i ovisshet eller gissa)!

Helgen går så fort och snart är jag på jobbet igen för att göra skäl för lönen. (Jag har för övrigt snokat lite och upptäckt att vi var sex personer som intervjuades för tjänsten och jag vann!) På måndag eftermiddag ska jag på ett lååångt möte om ett webbprojekt. Sen blir det bilbesiktningen klockan 18. På tisdag blir det flera möten, på onsdag ett lunchseminarium, möten torsdag och fredag och nyhetsbloggen på fredagen också, förstås… Och sen är det plötsligt långhelg och tre dar ledigt.

Nån som kanske hade behövt lite ledigt NU GENAST – eller en dos allmänbildning och möjligen nån rättstavningskurs – är lokalblaskans ledarskribent. Det här är riktigt pinsamt, UNT…

Dra jämt

Hur gör Sverige när Sverige drar jämt? Drar Sverige skåning eller östgöte också? En kan inte låta bli att undra…


Nej, nu ska jag dra vidare 
och det går upp i ljuset. Den som är med lite får se. Den som inte är med… slipper… Jag lämnar dig med en detalj från den unika granen jag inledde det här inlägget med och så önskar jag dig

trevlig helg!

Rosa julgranspynt

Hoppas din helg blir både trevlig och unik – precis som granen som detta hänger i!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag är det och runt mig är folk antingen kräksjuka eller förkylda. Men inte jag! Här kommer därför, i vanlig ordning, veckans höjdpunkter (Kaka) respektive lågvattenmärken (Kräka). Det är inte svårare än så här, enligt mig:

Kaka


Kräka


Livet är kort.

Read Full Post »

Läste just nåt riktigt sjukt i Dagens Nyheter på nätet. Visste du att det finns företag som erbjuder dig att skicka en sista hälsning via Fejan eller till och med fortsätta twittra när du är död? Jo, du läste rätt!

9 spöke i grenen

När jag har hängt av mig dräkten vill jag nog… vara död, liksom…


Företagen har utgått från
alla människor som lämnar efter sig brev till sina närstående. Brev, som får öppnas först efter ens frånfälle. Därför har det gjorts en app (!) som heter LivesOn som lanseras i mars. Appen ser till att du fortsätter leva vidare på Twitter trots att du är död. Appen har koll på dina surfvanor och den retweetar sånt som du skulle har retweetat själv om du vore i livet. Den postar också länkar som du skulle ha gillat. När man registrerar sig hos LivesOn får man samtidigt utse nån sorts exekutor. Denn* har kontroll över kontot och är också den som sätter bollen i rullning, så att säga, när du själv har rullat över på rygg.

DeadSocial är ett annat företag som gör att du kan posta meddelanden efter din död. Grundaren menar att man på så vis kan skapa nåt av värde för de efterlevande… Eh, ursäkta mig, men… vad hände med Goda Minnen, till exempel?

Nej, det här tycker jag är en rätt sjuk affärsidé. Vad tycker du???


Livet är kort. Men när jag är död, är jag död. Och tyst.

Read Full Post »

Inledningsvis en dementi: Ett antal personer tycks tro att jag befinner mig i Stockholm den här helgen. MEH!.. Det är ju Allhelgona vi ska dit. Hur är det med kalenderkunskaperna??? Den här helgen är det ju Tacksägelsedagen och ingenting annat.

Att jag sitter här framför datorn är sannerligen ett under! Jag är så sjuk, så sjuk, så väldigt… förkyld… Det kommer en sista hälsning till er längst ner.

Natten har varit hemsk. Det kommer äckliga saker ur alla kroppsöppningar – utom öronen, men detta kompenseras med att Fästmön har en kliande och torr hörselgång i ena örat, för man väl lov att säga? (Vi jobbar i TEAM när det gäller krämpor.)

Masade mig upp i morse för att skjutsa min älskade till jobbet, trots hennes protester, men klockan sju var jag tillbaka i sängen igen och slocknade som ett ljus. Bara för att vakna trekvart senare av en viss persons skrik och gap och smällande i dörrar. Men eftersom jag verkligen är SÅ SJUK så slocknade jag igen och slog inte upp mina ljusblå förrän runt halv nio.

Idag blir det med andra ord lugna puckar. Jag har fyra saker på dagordningen: vattna krukväxter, bädda, stryka och gå med sopor. Vidare ska jag hämta Anna efter jobbet klockan 16 och på vägen hem köper vi nåt ätbart. Och så ska mamma få en pratstund. Eftersom jag är den hårda person jag är har jag redan piskat mig att klara av första punkten på dagordningen. Nu vilar jag ut här vid datorn innan jag intar lite mer java och lokalblaskan. Kan nog ärligt säga att det blir halvfart idag…

Näsan har visat ett flöde av sällan skådat slag och hela ansiktet värker – som om jag hade gått in i en dörr eller fått en råsop. Varje gång jag hostar tror jag att jag ska dö. Rösten har sjunkit ett antal oktaver, jag tror verkligen att jag är den man jag borde vara … när jag gnäller över en liten förkylning…

Ha en bättre lördag än jag och här kommer en sista hälsning! Jag är ju som bekant ingen skådespelare och jag är verkligen ingen filmare heller eftersom halva mitt ansikte inte syns. Men det ska du vara glad för! Passa i stället på att eyeballa den vackra BAKGRUNDEN med alla böcker! Det är ingen kuliss utan The Real Thaaang!

Read Full Post »