Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Emmaus’

Ett inlägg om en bok.


 

IliadenSom gammal latinare (humanistisk linje, halvklassisk variant) kändes det inte bra att inte ha läst varken Iliaden eller Odysséen. Därför blev jag glad när Fästmön och jag var på loppistur till Emmaus i juni och jag hittade båda böckerna för 35 kronor styck. Jag hade tidigare bara läst delar av var och en, nu bespetsade jag mig på en upplevelse.

Detta är en klassiker! Och den handlar om gudar och krigare i Grekland och Troja. Gudarna är ovanligt mänskliga, vilket i mina ögon gör det minst sagt farligt eftersom de har en sån makt. Krigarna gillar att slåss och de sätter ära högt. Det är också mycket ära och prestige i det som Iliaden handlar om: den så gott som odödlige krigaren Achilleus är förbannad för en annan man har snott hans krigsbyte, en kvinna.

Iliaden är ursprungligen skriven på hexameter, ett versmått. Det är också så jag tidigare har läst delar av den. Denna utgåva jag nu hade köpt var på prosa. Det var den första svenska (så gott som) hela översättningen och den var gjord med en dansk översättning som grund.

Alltså ärligt… Jag är besviken. Nästan 500 sidor och allt det handlar om, i princip, är karlar som slåss och har ihjäl varandra. I slutet skildras en skändning av ett lika ganska detaljerat och utdraget, dessutom. Och allt detta för att två karlar är förbannade på varandra.

Kanske hade Iliaden varit bättre på hexameter. I denna utgåva är det bara en fruktansvärd krigs- och våldsskildring. Det är nästan tur att illustrationerna är färglösa och intetsägande.

Toffelomdömet för denna utgåva av Iliaden blir lågt.

rosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Vaknade av att det lät som om grannen låg i sovrummet bredvid och spydde, så dan kunde ju ha börjat bättre. Klockan var en kvart över sju. Typiskt mig att vakna tidigt när jag är ledig! Men cirka en timme extra sovtid blev det ändå i morse.

Lördagen jag vaknade till visar sig för övrigt från sin bästa, om än i kallaste laget, sida. Solen lyser stark och varm och himlen är alldeles blå. Termometrarna visar i skrivande stund… 9,4 i solen (kökssidan) och… -6,2 i skuggan (baksidan).

Har varit lite effektiv nu på morgonen. Skrubbat rent på diskbänken, bytt handdukar och lite sånt. Tre soppåsar står i hallen och väntar på utförsel. Körde igång en maskin tjockis-svart så snart jag tyckte att det var OK. Det är ju ändå helg och till skillnad från somliga kan jag både stava till och förstå ordet

hänsyn

– även om man får börja ”låta” redan klockan sju här.  Det var ju säkert nån mer än jag och den spyende grannen som var vakna vid sjutiden, men det kan ju finnas andra som lyckades njuta av sovmorgon trots kräkljud och sedvanliga barnaljud. (Men man får INTE klaga på nåt, då är man ELAK. Så jag klagar inte. Jag bara BESKRIVER min lördagsmorgon.)

(Klockan är inte ens tio när nån i huset
nu sätter igång att spika,
ackompanjerad av en yngre förmåga
som uppenbarligen försöker överrösta hammarslagen.
Tjolahopp vad det är livat här!)

Min jobbansökan är nu ivägskickad. Jag skrev den i princip igår kväll, men filade lite på den i morse. Nu blir det ett par veckors väntetid på resultatet. Jag hoppas att min väntan ger frukt.

Sista helgen jag får lokalblaskan hemlevererad till dörren är det nu. Ursäkta om jag tjatar om det, men det är inte helt lätt att sluta ha en morgontidning när man har haft det hela sitt vuxna liv. Men jag vägrar att betala för nånting som har blivit så dåligt! Funderar i stället på en prenumeration på nån av de större drakarna. Vi får se. Jag testar ett tag att vara utan. Hur som helst, jag såg en intressant annons i tidningen idag. Därför står det nu inte bara storhandling på dagordningen utan UTFLYKT. Vi tänkte ta oss hit:

Nya Emmaus annons
Emmaus öppnar nytt för gammalt i Svista idag klockan elva.


I kväll kan vi ju inte låta bli att glo på Melodifestivalfinalen på TV. Inte för att jag har några förhoppningar om att bli road utan till 99 procent för att se vem som vinner eländet. För nyfiken är jag. Och oförstående inför de som röstars smak. Sen vill jag förstås leta efter två bekanta ansikten – i publiken!

Igår avslutade jag min fredagskväll med att se världens äckligaste skräckfilm, men jag kunde faktiskt somna sen. Nu sitter jag och är supersugen på en annan spännande film, en film som hade premiär igår: Mördaren ljuger inte ensam. Filmen är baserad på Maria Langs (Dagmar Lange) debutdeckare med samma titel. Boken kom ut 1949 redan, så det blir intressant att se hur personerna, miljöerna etc skildras. Den har inte fått så bra kritik, men det skiter jag i. Maria Lang rules!

M-rdaren_ljuger_inte_ensam
Mördaren ljuger inte ensam – överst på min att-se-lista!


Nu noterar jag att tvättmaskinen har tystnat och det är dags för mig att göra mitt, nämligen hänga de rena trasorna kläderna. Sen måste jag slänga i mig lite frukost innan jag tvagar mig och ikläder mig nånting presentabelt (nej, jag är vuxen och går INTE och handlar i mjukisbrax, fy så fult!) innan jag åker och hämtar Fästmön på avtalat ställe. Min rygga är i princip packad, det är bara drycken och necessären – måtte jag inte glömma necessären idag som jag gjorde förra gången! – som ska packas ner.

Vad händer hos dig idag??? Skriv några rader och berätta om du har orkat läsa ända hit.


Livet är kort.

Read Full Post »

Kvalmigt var bara förnamnet. Fästmön och jag gjorde därför det bästa av denna osoliga dag – vi tog en loppistur. Först blev det en sväng till Åkes i Läby. Där slogs vi av hur många gamla radioapparater det fanns, apparater som säkert hade 50+ år på nacken och som funkade!

En Luxorradio – från fabriken i Metropolen Byhålan, förstås!


Anna hittade katten bland hermelinerna,
denna tjej bland krukor och porslin.

En naken tjej bland porslinet.


Själv undrade jag
hur nån nånsin hade velat äga detta set… Tänkte nästan köpa det till Arga Klara, hon skulle säkert ha blivit jätteglad! 😆

EAT… Fy f*n så fult!


Anna tittade på lite julsaker.
Det är ju trots allt juli igen. Den här tomten hade gärna fått följa med hem, om den hade kostat mindre…

En fin gammal tomte, men priset var för högt.


Vi for vidare till Emmaus
dit vi var för ett par år sen. Deras möbelsektion rymmer en del hiskeliga saker…

”För sköna hemmakvällar…” Ja, fast inte i den där gräsliga bäddsoffan, tack!..


I ladorna hittade vi både tokigt och slugt.
Vem gillar till exempel stentroll nu för tiden..?

Stentroll – är det poppis nu månntro?


Därefter blev det en glasspaus
i värmen. Anna försökte ta en liten pinne, men jag tvingade oss att äta var sin Storstrut. Ska det va så ska det va!

Anna njuter av den stora struten i truten.


Inne i huvudbyggnaden
finns de riktigt fina prylarna. Bokavdelningen är fantastisk och jag var där inne en lååång stund – för att endast fynda två böcker. Men ändå.

Underbar bokavdelning! Och notera det fantastiska, rutiga golvet…


Bland köksgrejorna
fanns det mycket skräp och mycket… användbart. Nilsjohan, till exempel, för att göra delicious doughnuts, rymdes i en liten ask, bland andra grejor…

Nilsjohan rymdes i en liten ask, bland andra grejor…


Husdjur fanns det också.
Denna pudel satt helt bådarande i en hylla.

En bedårande pudel satt i en hylla. 


Jag ångrade att jag inte slog till
på denna bok som jag faktiskt kunde ha nytta av i jobbet. Notera dess undertitel, ”Bonden – så funkar den”.

Denna skulle jag ha köpt som jobblitteratur. 


Sen blev det dags för nåt ät- och drickbart igen.
Trots vissa veliga människor (varav en visade sig ha röstresurser som nästan gjordes oss döva när han hysteriskt vrålade på ett barn) fick vi vårt kaffe med ostmackor. Anna blev visst lite trött…

Min trötta älskling.


Vi kunde ha köpt Bullens för en tia,
men jag äter ju inte den typen av korv.

Bullens korv för en tia.


På hemvägen hittade vi ett godisvaruhus
där vi stannade för att inhandla var sin påse godis. Det är ju trots allt lördag…

Vi har nu softat en stund på ballen* med var sin kall öl och två skålar nötter. Det är dags att duka fram räkor med tillbehör. Det vita vinet är väl kylt… Nu ska vi bara vara!!!


*ballen = balkongen

Read Full Post »

Loppisdag för de två lopporna var det bestämt idag! Och jag åkte och styrde ut Clark Kent* på gamla E4:an där jag visste att det fanns en massa loppisar. Ja just det. FANNS. Fanns som i ”are no more”. Vi hamnade ända i Läby innan vi hittade en loppis som fortfarande var öppen/som inte var stängd på torsdagar… Det blev några timmar på Emmaus gård.

Första prylen, nästan, jag såg var nåt jag inte vet vad det är. Anna trodde att det var nån sorts hylla till ett handfat.


Vad är detta??? Hylla till ett handfat??? Nån som vet???

                                                                                                                                                        Det fanns en hel del bord.


”Vi borde borda varaaaaaann..”

                                                                                                                                                                Jag såg en ursnygg soffa med vackra träsniderier på ryggstödet. När vi fikade blev den hämtad av sina nya ägare.


Underbara träsniderier! Och soffan var förstås såld…

                                                                                                                                                         På en loppis är inte allting helt…


Trasig ruta.

                                                                                                                                                           Och på en loppis är inte allting snyggt…


Urrrk, vilka mönster och färgkombinationer!

                                                                                                                                                        Men det mesta går att sälja, även galgar.


Galghumor?

                                                                                                                                                       Hittade i alla fall en pryl som INTE var till salu…


Nej, den här stegen var INTE till salu!

                                                                                                                                                          Vi såg massor av grejor som vi inte visste vad de var för nåt. Loppislådorna var fulla av grejor…


”Om sex år ses vi här igen…” Ja, kanske det…

                                                                                                                                                        Det fanns mängder av husgeråd, en del mest till prydnad, andra mera nyttosaker.


Detta var väl en fiffig hjälpreda för hushållet?

                                                                                                                                                        Sen hittade vi en mysko flaska. Nån som vågar prova innehållet???


Nånting inlagt på flaska. Men vem skulle vilja provsmaka??? Inte jag i alla fall…

                                                                                                                                                            Gult är ju som bekant fult, men det fanns mycket i den färgen här.


En fulgul loppislåda med gulfula fynd.

                                                                                                                                                         En del saker var så… konstiga att de var vackra. Till och med den här turkosa saken.


Så konstig att den var vacker, denna turkosa askkopp i alabaster.

                                                                                                                                                             Men en del saker var bara gräsliga. Eller vad sägs om dessa två, i kombination? En liknande datumgrej hade jag själv som barn, fast i svart plast, inte röd…


En puss på din dag, fast det var visst den 15 augusti…

                                                                                                                                                          Det fanns massor av böcker också. I ett av uthusen var det fullt av osorterad litteratur i lådor.


Se upp för elefanterna har jag inte läst.

                                                                                                                                                            I själva boningshuset, eller vad jag ska kalla det, för det var inget boningshus, fanns de lite dyrare prylarna. Fina möbler, lampor, porslin och glas med mera. Och så kunde man fika där, vilket vi gjorde.

Om nån loppis-pryl kom med hem? Jepp! Anna köpte två sillfat i glas – och den turkosa alabasteraskkoppen!

På hemvägen passerade vi Björklinge kyrka.


Björklinge kyrka är ovanligt stor för att vara en kyrka på en sån liten ort.

                                                                                                                                                              Vi gick in och kikade och OJ vilka målningar det var i taket!!!


Uppe på orgelläktaren har Anna stått och gapat sjungit som liten kicka.

                                                                                                                                                            Taket var så häftigt…


Tänk när taket var nymålat, så otroligt vackert det måste ha varit!

                                                                                                                                                        Varför målar man inte sina tak hemma nu för tiden? Vitt är bara så trist…

Anna tände ett ljus, jag kunde tyvärr inte göra det för jag hade lämnat plånboken i bilen. Tog i stället ett foto av en fin ljushållare.


Så enkel, men så vacker.

                                                                                                                                                           Så blev det en tur på kyrkogården där Anna utan problem hittade sin farfars grav.

På vägen hem svängde vi av till Gamla Uppsala där vi intog en tidig middag bestående av kycklingfilé, potatisklyftor, gräddsås och färska grönsaker. Min mobil började pipa och tramsa sig, så vi åkte hem för att ladda den och oss lite inför kvällen. Anna anmälde intresse för en parkeringsplats hemma hos sig. Hyresvärden ska nämligen införa avgifter på besöksparkeringen och det blir jättedyrt om jag ska vara där vissa veckor…

Körde ut till Jerry Förorten vid 18.30-tiden – bara för att upptäcka att hans besöksparkering var uppgrävd… Fick därför parkera på andra sidan vägen. Så gick Anna och Jerry iväg på möte och jag fick en, som alltid, intressant pratstund med Frida – och en Hemglassbiltur på nätet med Elias.

Innan vi åkte in till stan igen blev det en sväng till Himlen för att kolla om Slaktar-Pojken levde. Det gjorde han. När vi kom hörde jag att han sa till kompisen han skypade med att

Vänta lite, nu kommer hönorna.

Hönorna, det var alltså Anna och jag…

På väg hem till mig svängde vi in vid Max och Statoil och intog lite chicky bits. Jag tyckte att de såg ut lite som vi – familjen Barba**.


Familjen Barba. Notera att det är jag som står på huvet i currydipen!

                                                                                                                                                           På Max var det en stygg flicka som böjde sig ner och tog upp nåt från golvet samtidigt som hon visade mer än halva sin rumpa. Visserligen med underkläder på, men ursäkta mig… Vem vill se andras underkläder på ett matställe? Inte jag, i alla fall…

Nu ska jag äta choklad. God natt på dig!

                                                                                                                                                           *Clark Kent = min lille bil
**vi – familjen Barba = Anna, barnen, Jerry och jag

Read Full Post »