Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Elly Griffiths’

Ett inlägg om en bok som förenar mord, arkeologi och ganska komplicerade relationer.


Halloween i Norfolk,
på en plats mycket nära där min pappas farmor föddes. En gammal kista ska öppnas på Smiths museum. Men när arkeologen Ruth Galloway kommer dit hittar hon museiintendenten så gott som död vid kistan. Jag har just läst sista sidan av en födelsedagsbok från Fästmön, Elly Griffiths Känslan av död.

Känslan av död
En födelsedagsbok som kombinerar så mycket bra.


Ruth Galloways lilla dotters pappa, polisen Harry Nelson,
får hand om fallet. Det visar sig att intendenten har fått hotbrev. Elginisterna kräver att en samling kranier ska återlämnas till aboriginerna. Strax dör ytterligare en person och när Nelson blir akut sjuk inser alla inblandade att det nog handlar om nånting annat, eller i alla fall nånting mer.

Det jag gillar med Elly Griffiths böcker är att hon lyckas där jag tycker att andra författare misslyckas lite: relationerna. För även Elly Griffiths blandar in kärlek och passion i sina deckare. Skillnaden är att Elly Griffiths skildringar inte alltid visar det positiva med just passion, utan snarare det komplicerade. Dessutom är arkeologi en extra krydda i böckerna. I den här boken har också hästar en central roll – och en och annan transgenderperson.

Totalomdömet blir det högsta – den här boken känns både spännande och realistisk!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan klagar lite samt berättar om sina datorvanor.


Baskat!
Jag har fått ont i axlarna! Främst min vänstra, den som jag opererade hösten 2006. Antagligen bar jag för mycket i lördags, typ inte helt nya datorer, med rem över axeln. Det räckte. För övrigt har jag nog suttit lite för mycket vid mina datorer och det påverkar säkert. Jag ändrar mina datorvanor ständigt! Den här veckan har jag tillgång till lokalblaskan i pappersform, så då läser jag inga tidningar på nätet under frukosten hemma. Nej, städat och fint sitter jag vid köksbordet och äter min fil och läser. Men det går fort att läsa lokalblaskan, eftersom den alltid innehåller dubbelt så mycket sport, minst, som kultur, samt TT-nyheter och notiser jag kan läsa var som helst. Så strax sitter jag vid Storebror.  Kollar in bloggen och Twitter samt tittar om jag har fått några mejl. Passar samtidigt på att kolla att Storebror lever och mår bra.

Storebror
Storebrors skärm och tangentbord. Storebror själv syns inte.


I morse var jag sen.
Jag skrev nämligen färdigt ett inlägg på Storebror, publicerade, pingade och allt. Sen behövde jag gå på toa. Jag har inte varit på toa sen i lördags, så det gick inte fort, kan jag meddela ifall du ville veta. Hade tur med minimala bilköer till jobbet. Förhoppningsvis cyklar många i stället för att trängas med mig på vägarna om morgnarna.

Idag är det tisdag och då jobbar jag för institution 1. Där har jag en laptop som inte är särskilt snabb. Den laggar rätt rejält, så det är ganska frustrerande att skriva nånting på den eftersom texten tar en halvtimma att synas (jag överdriver liiite). S skulle titta på den för två veckor sen och troligen installera om. Jag betvivlar att så har skett. När jag kom idag hade dessutom Nån suttit vid min dator. Det tog evigheters evigheter att bara starta, för jag fick först leta efter mitt trådlösa tangentbord som Nån inte hade lyckats få fart på. Moahahahahaaaa… Jag sa till M, som jag delar kontor med idag, att jag har extrem bacillskräck så det var bra att ingen kunde pilla så mycket på mina tangenter. (För att få igång det trådlösa tangentbordet måste man trycka en viss tangentkombination eftersom det går på batteri. Och batterierna behöver vila när jag inte skriver.)

Veckans övriga dagar jobbar jag för institution 2, vid en stationär dator som är kvick och bra, trots att jag är slarvig med att lämna saker på datorskrivbordet. Även där har jag ett trådlöst tangentbord, men också en trådlös mus. Trådlös mus har jag även hemma till alla datorerna. Det funkar bäst för mina axlar. Som jag nu ändå har fått ont i. (Ville bara säga det en gång till så att du noterar det.)

skrivbordslunch
Skrivbordslunch vid datorn på institution 2. Det händer ibland…


Igår kväll var det så behagligt väder
att jag bara kollade lite snabbt på Storebror. Sen torkade jag av ballemöblerna, fällde ner markisen och satte mig att läsa ut min bok på ballen. Det var ljumma vindar och jag kunde faktiskt sitta där riktigt länge och koppla av. Dessutom åt jag lite grillad kyckling som var kvar (fast den åt jag i köket, ville ju inte visa talgoxarna, som brukar boa på ballen, att jag är ett monster som äter deras kompisar). Skötte mina sysslor som lägenhetsvakt och hämtade post och vattnade. Testade hur det var att befinna sig på en inglasad balle. Rätt OK, faktiskt! Ljuden utifrån blev rätt dämpade. Men inga gardiner satt uppe så det blev ganska varmt den lilla stunden jag var där.

Jag väntar på två spännande böcker som jag ska recensera här, men eftersom jag läste ut den skönlitterära boken jag hade på gång tog jag en ny. Det blev en av mina födelsedagsböcker, jag fick ju en fin och bra hög.

När solen sjönk ner bakom husen gick jag in och startade Lapdancen i vardagsrummet. Satt en stund vid den innan jag skulle se Hannibal på Kanal 5. Trodde jag. Jag hade läst om att serien inte hade haft tillräckligt med publik och gillande från densamma så att den skulle läggas på is. Men jag trodde ju inte att det skulle ske omgående! Det kändes lite snopet. Dessutom tycker jag att den var läskigt bra. I stället var det säsongspremiär för CSI NY. Tycker de där CSI-serierna har gått i evigheters evighet nu och börjar nästan bli lite trött på dem. Hade därför programmet på, men satt mest vid datorn.

Kröp så småningom till kojs och sov med öppet fönster i natt. Och sov gjorde jag. Hela natten! Tror det var den friska luften som gjorde det! Och kanske tanken att jag skulle jobba på institution 1 idag. Då brukar jag sova gott.

I morgon blir det avtackning för B här på lunchen, så då tänkte jag smyga upp. Annars går det hela mest sin gilla gång just nu. Folk planerar för semester, jag planerar för arbetslöshet. Gnäll, gnäll, gnäll.


*ballemöbler = balkongmöbler

** ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Månpockets nyhetsbrev är alltid roliga att få i inkorgen. Här kommer mitt personliga urval av det som ges ut i mars:

LyckostigenLyckostigen av Anna Fredriksson
Johanna bor på Lyckostigen men särskilt lycklig är hon inte. Som ensamstående mamma kämpar hon med ekonomin och är avundsjuk på exmaken Calle som har startat ett nytt liv.
Calle har lämnat småstaden (Byhålan?) för Stockholm. Han har gjort karriär och flyttat ihop med den välutbildade Fanny. Men hur han än försöker känns det inte som om han passar in i sin nya miljö.
När Johanna vinner en storvinst på lotto förändras livet för dem alla. Hon köper en exklusiv vindsvåning i samma fastighet som Calle och Fanny bor i. Hennes beslut rubbar allas tillvaro och de tvingas se på sig själva och varandra med nya ögon.
Som kuriosa kan nämnas att det finns en Lyckostigen i Metropolen Byhålan, alldeles nära där Tofflan växte upp!

 

Styckerskan från Lilla BurmaStyckerskan från Lilla Burma av Håkan Nesser
Detta är den femte och sista boken om polismannen Gunnar Barbarotti i staden Kymlinge.
Det är samtidigt den första och enda boken om Ellen Bjarnebo, känd som Styckerskan från Lilla Burma.
Det handlar om en kriminalinspektör som försöker komma till rätta med sin djupa sorg och om en kvinna som lärt sig hantera sin.
Det handlar också om annat, om två gamla polisutredningar som kunde ha skötts bättre, till exempel, och om en resa genom Sverige för att lösa ett så kallat cold case.

 

Känslan av dödKänslan av död av Elly Griffiths
Det är halloweenkväll i Norfolk. På Smiths museum förbereder man ett ovanligt evenemang. Inför en handfull speciellt utvalda gäster ska en medeltida kista öppnas. Den väntas innehålla kvarlevorna av en biskop.
Men när arkeologen Ruth Galloway kommer dit hittar hon museets intendent livlös bredvid kistan, blödande från näsa och mun. Kommissarie Nelson får hand om fallet.
Det framkommer att intendenten nyligen mottagit hotbrev. En grupp aktivister har krävt att museets samling med aboriginska kranier ska återlämnas. Men är det verkligen motivet? Då ytterligare en person dör och Nelson blir oförklarligt sjuk, förstår Ruth att det måste handla om något helt annat…


Livet är kort.

Read Full Post »

Skelettdelar på en konstig fyndplats. Dags igen för Elly Griffiths rättsarkeolog Ruth Galloway att rycka in i boken Huset vid havets slut.

Upphittat: Skelettdelar!


Det är faktiskt i min pappas farmors hemtrakter,
Great Yarmouth och Norwich, som skelettdelarna hittas. Delarna finns i en klippskreva som man nästan inte kan nå på grund av tidvattnet. Det visar sig vara sex skelett och de har händerna bundna på ryggen. Ruth Galloway börjar nysta i det hela tillsammans med kommissarie Harry Nelson. Och som vanligt börjar folk runt omkring dem bli mördade. Samtidigt har Ruth besök av sin väninnan Tatjana, en kvinna som desperat letar efter sin sons lik så att hon kan begrava honom. Och så är det det här med Ruths bebis Kates pappa…

Det här är tredje boken i serien om Ruth Galloway. Jag gillar blandningen av nutida spänning och arkeologi – för arkeologi är ju i sig också spänning. Dessutom blir det lite inblandning av hedniska riter med den mystiske Cathbad.

Jag gillar de här böckerna! De är spännande och intressanta och jag kan inte lista ut vem mördaren är. Så ska bra deckare vara skrivna för att tilltala mig!


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Dagens citat kommer ur Elly Griffiths bok Huset vid havets slut, som jag läser just nu:

[…] Hon förundras över sina studenter som har hundratals vänner på Facebook. Är de riktiga väner, sådana som skulla ta hand om din katt eller skjutsa dig hem från sjukhuset, eller är de bara en formlös massa som gärna lämnar gulliga meddelanden (lol!) på din logg, men som inte har något med ditt vardagsliv att göra? Hur kan man ha tre hundra nära vänner? […] 

Livet är kort.

Read Full Post »

Idag trillade senaste nyhetsbrevet från Månpocket in i inboxen. Här kommer därför ett urval av böcker som jag skulle välja – om jag nu inte hade läste dem redan eller bara för att jag vill läsa dem!

Alkemins eviga eld av Anna Jansson
I sökandet efter den världsberömde glaskonstnären Justus Hartman lämnar Maria Wern Gotland och beger sig till Kosta Boda Art Hotel. Där gör hon ett makabert fynd – ett lik ligger nedsänkt under vatten i en utsökt glaskista. Hon inser att det finns en koppling mellan mordet och Justus försvinnande. Han var en av de sista alkemisterna, och nu vill någon ta del av den gamle mannens hemlighet innan han går i graven. Maria Wern och Visbypolisen för en kamp mot klockan i jakten på en mördare som fanatiskt följer alkemins principer.


Tretton timmar av Deon Meyer
Tidig morgon, en ung amerikansk turist rusar upp för sluttningen på Taffelberget, jagad som ett djur. Samtidigt väcks Bennie Griessel, den mest slitna snuten i hela Sydafrika, av meddelandet om ett mord på en annan kvinna. Innan dagen är slut ska ytterligare ett mord ha begåtts och Bennie själv ha fått ett skott i hjärtat. Tretton timmar i Kapstaden, Sydafrika.

Någonstans inom oss av Kajsa Ingemarsson
En sen höstkväll står en kvinna ensam på en klippa i Stockholm. Bakom sig har hon äktenskap, framgång och pengar, framför sig ett stup högt nog att krossa den som faller. Rebecka har bestämt sig, och i samma stund som hon släpper taget skulle historien kunna vara slut. I stället är det först då den börjar, och hon tvingas möta det hon gjort allt för att undvika.
Någonstans inom oss är en roman om liv och död, om försoning med det som varit och om kärlek för den som finner modet att släppa sin älskade fri.

Månens anförvant av Niklas Rådström
Den som för pennan i Niklas Rådströms Månens anförvant är Lorenzo Da Ponte, librettist till Mozarts tre mest kända operor, född jude, vigd katolsk präst, gift och sexbarnsfar, poet, spelare och äventyrare, vän med Giacomo Casanova, hovdiktare i Wien, teaterman och boktryckare i London, specerihandlare och vintillverkare i Philadelphia och den första professorn i italienska vid universitetet i New York.

Huset vid havets slut av Elly Griffiths
Ruth Galloway har precis börjat jobba igen efter föräldraledigheten och kämpar för att få ihop vardagen med arbete och barn. Och när man i det lilla samhället Broughton Sea’s End hittar benen efter sex döda män i en grotta på stranden, kallas Ruth omedelbart till platsen.
Huset vid havets slut är Elly Griffiths tredje bok i kriminalromanserien med arkeologen Ruth Galloway som huvudperson och som utspelar sig på den engelska Norfolk-kusten, med sina ödsliga saltängarna där Ruth Galloway valt att bo, och med de små vindpinade samhällena längs kusten som eroderar bort i allt högre hastighet.

Box 101 av Andy Mulligan
Tre gatubarn. Ett mystiskt chiffer. En jakt på liv och död. Raphael lever på en soptipp. Han tillbringar sina dagar vadande genom berg av stinkande avfall i hopp om att något värdefullt ska dyka upp. Så en dag förändras allt. Han hittar en mystisk påse och det dröjer inte länge innan han förstår att det är början på något mycket stort och farligt. Tillsammans med sina vänner tvingas han fly för sitt liv. Men kommer de att hinna lösa mysteriet innan de mäktiga krafter som bara är ett par steg efter dem hinner ikapp …

Read Full Post »

Dags för Bones fast på engelska igen! Jag stängde pärmarna till Elly Griffiths bok Janusstenen igår kväll, den andra boken i deckarserien om arkeologen Ruth Galloway och kriminalkommissarie Harry Nelson.


Spänning bland ben i Norfolk igen.

                                                                                                                                                           Den här gången hittas ett skelett vid en utgrävning, ett skelett som är begravet i en vägg. Strax hittas ytterligare ett skelett, denna gång av ett barn, på en byggarbetsplats. Ruth och Harry jobbar med fallet. För att det handlar om mord är ingen tvekan – huvudet saknas… Ruth är slöare och fetare än sist, beroende på att hon är gravid. Det är den gifte Harry som är pappan, men han vet varken om att Ruth är gravid eller att han är pappa till barnet.

Som sist, i Flickan under jorden, är det här en spännande och rolig deckare. Extra intressant läsning blir det i och med att Elly Griffiths blandar in arkeologi och gamla trosföreställningar. Det ger tyngd. Att hon sen dessutom skildrar personerna ungefär som varande lika mänskliga som romerska gudar (!) gör inte att böckerna blir ytliga, snarare tvärtom.

Högsta betyg!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »