En olycka kommer sällan ensam eller Teknisk idiot eller Dagens i-landsproblem

Ett inlägg som skulle kunna vara på temat ”kärt barn har många namn”, men nog snarare faller under kategorin… pucko…

Idag är det som bekant söndag och vilodag. Då passade jag på att städa. Allt gick bra tills jag kom till hallen, det vill säga halva lägenheten. Vad hände? Dammsugaren bara dog. Den blev…tyst. (Först pajade solbrillorna, sen ramlade jag på gatan och nu detta!..)

Den dog idag.

Jag öppnade dammsugaren och fann att påsen var full.

Enkel match!

tänkte jag kaxigt – vilket straffade sig. Det hjälpte nämligen inte att byta påse. Dammsugaren var och förblev död.

Som du förstår jublade jag – NOT! När man är arbetslös är dammsugare inte nån billig pryl att köpa – för pengar man knappt har. Jag såg mina reparationsfondspengar, 2 500 pix, som jag efter årsstämman i torsdags bad att få utbetalade, bara försvinna framför näsan. Kände mig snuvad. Men vaffan, en dammsugare måste man ju bara ha! En halv dammsugen lägenhet kan man däremot inte ha. Jag tog ett snabbt blask i armhålorna, slängde på mig jeansen och åkte till Elgiganten. Fast först fick jag stanna och tanka för bensinmätaren i bilen blinkade.

Jag har alltid fått bra grejor med mig hem från Elgiganten. Undantaget skulle då vara dammsugaren på bilden, som ännu inte fyllt fyra år. Nu vet jag att mina vänner tycker att jag är smått städmanisk. Men så jäkla manisk är jag inte så att en dammsugare blir utsliten efter fyra års användning. Jag frågade säljaren hur länge en dammsugare normalt bör hålla. Tio år, blev svaret. Och då kanske man dammsuger en eller ett par gånger i veckan. Jag dammsuger bara i undantagsfall en gång varje vecka. Vanligen gör jag det en gång varannan vecka.

En ny dammsugare under kategorin

bra

det vill säga varken budget eller bättre blev det. Och jag blev 1 695 kronor fattigare. Munnen var som ett rakt streck när jag åkte hem. Jag hade inte hunnit äta frukost eller rösta och det måste jag hinna innan jag åkte och hämtade Fästmön vid jobbet klockan 14. Men först måste jag ju dammsuga klart. Pulsen ökade, svetten rann, kan jag meddela…

Att gå omkring med en fot två fötter som gör ont efter ett fall mindre än 24 timmar tidigare respektive en hälsporre är inte skönt. Att dessutom släpa på en dammsugare som väger sex kilo är direkt oskönt. Men in kom jag. Den gamla stod i hallen och hånlog åt mig.

Då flög fan i mig och jag pluggade in sladden och tryckte på on-knappen. Vad tror du händer??? Jajamens!!! Den gick igång. Och sög som bara den!!!

Antagligen hade motorn blivit överhettad och behövde vila en stund. Tänk om jag kunde lugna ner mig ibland och inte vara så hetsig?!

Slängde i mig lite yoghurt på stående ond fot onda fötter. Tog sen nya dammsugaren och bar ut till bilen. For och röstade. På vägen till Annas jobb stannade jag och laddade på busskortet och lämnade in Lottot. Jag hade vunnit 19 spänn. Tjolahopp!

Anna var skittrött, men jag tvingade med henne till Elgiganten igen. Hon väntade i bilen medan jag lämnade tillbaka dammsugaren. Om två till tre arbetsdagar har jag mina 1 695 kronor tillbaka på kontot igen.

Vi stannade på vägen tillbaka och inhandlade middag som ska avätas kall. Jag gillar god mat, men jag gillar inte att laga mat. Idag allra minst. På ICA Kvantum träffade vi Lucille som underhöll oss med några hysteriskt roliga anekdoter ur sitt liv. Det var underbart att få skratta! Hemma i New Village blev det sen blev kaffe och en havreboll, inköpt vid chokladståndet på Kulturnatten igår. Jag behövde fylla på energiförrådet.

Go-fika behövdes i eftermiddag.

En dag med en hel del mankemang, har det varit, med andra ord. Men samtidigt en dag med i-landsproblem. Jag var så glad att jag faktiskt hade hela 1 695 kronor på mitt konto och kunde köpa en ny dammsugare. Och att jag har en bil som jag kunde åka till Elgiganten med – två gånger tur och retur (bussresorna skull ju ta en hel dag). Att jag kunde tanka – om än på plastkort (räkningen kommer nästa månad). Jag har tur. Jag är inte fattig fattig. DET ska jag tänka på nästa gång när nästa pryl dör. Kanske ska jag skaffa mig en hjärtstartare också. Om det finns såna för elektriska prylar..?

Livet är kort.

Read Full Post »

Den som spar hon har 2: Klappar och presenter

Den som spar hon har, har jag ju redan konstaterat här. Igår hittade jag en påskpuss från förra året. Idag fick jag en julklapp. OCH en födelsedagspresent.

Mamma och jag for ut för att storhandla. Men igår hade vi pratat väldigt mycket om våfflor, så vi bestämde att vi skulle åka och köpa ett järn. Först åkte vi till Elgiganten och där  fanns det järn som antingen var fula (turkosa), svindyra eller skräpbilliga – alltså inget jag ville köpa. I närheten av Elgiganten finns Bauhaus, så vi rollade in där för att se om de möjligen hade nåt. Men det hade de inte. Däremot hittade jag en taklampa till köket. Den jag har gick ju sönder i samband med fönsterbytet. Så det blev en sån här lampa, fast svart, och den fick jag av mamma i julklapp 2012:

Berga heter lampan och det borgar (!) ju för att det ska vara en hållbar pryl. Bergarna är ju ett segt och envist tufft släkte…

Men en lampa kan man  ju inte göra våfflor i. När vi skulle köra ut från parkeringen såg jag att Elon låg vid nästa köpcentrum, så vi åkte dit. På Elon kostade alla våffeljärn minst en hundring mindre än på Elgiganten. Dessutom var alla järn snygga. Jag hittade ett finfint dubbeljärn som passar utmärkt ihop med Fästmöns brödrost. Man måste tänka lite framåt även om somliga har svårt för det ibland.

Ett rött dubbelvåffeljärn.

Våffeljärnet fick jag i förskott till min födelsedag eftersom vi ju inte ses då. Visst har jag väl en snäll mamma?!

På Tokerian köpte vi mat och våffelmix och svindyr hjortronsylt. Och ett påskris, för det ville jag hellre ha än små fjåsiga, gula påskliljor. Gult är ju dessutom som bekant alltid fult. När vi kom hem med riset och alla påsar (ibland är det väldigt praktiskt med en rollator att hänga påsar på…) gjorde jag en ny, fantastisk upptäckt! Jag äger FLER rosa saker än märket och påskharen! Se här på riset:

Svarta fjädrar och… rosa! 

Några våfflor blev det inte idag, emellertid, utan det sparar vi till i morgon när det är lååångfredag och vi måste roas.

Hjärtesnäll mamma jag har!

Livet är kort.

Read Full Post »

Bye, bye Expert!

Häromdan kunde man läsa i media att Expert hade ansökt om att gå i konkurs. Det handlar om över 800 människor som blir av med sina jobb på de 136 affärer runt om i Sverige som nu läggs ner. Fruktansvärt, tycker jag! Men konkurs blir ju den logiska följden om man inte kan betala sina skulder. Expert hade tydligen gått med förlust i många år, vilket förvånade mig något eftersom man sommaren 2011 köpte upp OnOffbutikerna, som var först ut att konka.

Ingen Expert kvar, bara en cirkel med en krumelur inuti.

När det gäller elektronikbranschen ligger Elgiganten och Media Markt i topp. Just Media Markt gick ut med en stor annons igår, tror jag, där man sa sig ta emot presentkort från Expert och hjälpa till med Exertkundernas garantiärenden. Är det nåt snällt i detta, tro? Knappast. Ganska genomskinligt, snarare. Gissningsvis vill Media Markt framstå som en hjälpsam elektronikaffär, men syftet är ju ganska genomskinligt, tycker jag: Media Markt vill skaffa sig fler kunder genom att försöka ta över Experts kunder.

Idag klockan tio öppnade Expert för att sälja sina varor till vrakpriser. Det kanske är väldigt bra priser, men man får inte glömma bort att det kan bli problem om man behöver reklamera sin vara.

Utanför Expert står 63 butiker som drivs som franchiseföretag. Audio Video har visat intresse för att knyta dem till sig. För även om dessa inte ingår i Experts konkurs kan ju dess butiker få en del praktiska problem när moderskeppet har sjunkit.

Jag handlade rätt många prylar på Expert förut, framför allt när det fanns en butik på Stormarknaden. Vid ett tillfälle fick jag bra hjälp med ett garantiärende där och vid ett annat tillfälle bra hjälp när jag var ute för att shoppa telefoner till min mamma. Men sen tyckte jag att de som jobbade där blev irriterande säljiga. En tjej, till exempel, påminde mig högt och tydligt varje gång jag kom dit och hon noterade mig i affären, hur bra hjälp jag hade fått med mitt garantiärende. Det kan man kanske ett  par gånger, men när det hade gått fem år tyckte jag att det blev liiite tjatigt… Det slutade med att jag faktiskt undvek att gå dit…

OnOff hade Fästmön och jag en dust med när det gällde hennes förra mobiltelefon, så där slutade jag också handla. Där stod emellertid OnOffs ord lite grann mot Nokias, men det var slutligen Nokia som slutade tjafshantera ärendet och som såg till att Anna fick en ny mobil i stället för det måndagsexemplar hon hade köpt.

Elgiganten har jag handlat på några gånger, bland annat vitvaror och en dammsugare. Jag tycker nog att jag har fått bra hjälp där. Media Markt har jag varit inne hos en gång och det gick bara runt i huvudet, jag orkade inte ens börja leta efter det jag var på väg att handla. Dessutom har några mig närstående personer fått dålig hjälp i ett reklamationsärende där, så jag tänker nog fortsätta vara ganska kallsinnig på Media Markt.

Var handlar du elektronik till hemmet? Har du nån bra elektronikaffär att rekommendera???

Livet är kort.

Read Full Post »

En ilsken humlas funderingar…

Så var det fredag. Helg. De flesta stänger dörren till jobbet för att inte återvända förrän måndag morgon. Det gör inte vi, Anna och jag. Anna jobbar inom vården och då är inte helg = ledighet automatiskt. Och själv… ja, jag behöver ju inte tjata om det, men jag letar ju jobb. Anna är nu skjutsad till sitt arbete och här sitter jag. Tjolahopp! Dessutom meddelade Anna just per sms att det florerar magsjuka på hennes jobb. Sånt ska den stackars vårdpersonalen vara med om… Uff och ännu mindre tjolahopp!..

På tal om att leta jobb läste jag nyss en mycket irriterande debattartikel i en av stans gratisblaskor, författad av högsta chefen vid en av våra myndigheter här i Uppsala. Och jag funderar skarpt på att tota ihop ett svar. I artikeln kom han med små glada tips och pekpinnar till övriga aktörer i samhället, om hur de skulle kunna dra sina strån till stacken. Till myndigheten i frågas stack, dock. Själv sitter jag bara och undrar vad myndigheten i fråga jobbar med, egentligen. Kan det vara en delegeringsverksamhet? Eller ibland tycker jag att de ägnar sig åt rena rama dumheterna, så clowneri på cirkus, kanske? Näääeee, clowner är ta mig tusan smartare!..

Tofflan blev en arg tant idag!

                                                                                                                                                            Som du noterar har jag eldat upp mig en aning och jag tror att det är bra om jag avvaktar att bemöta artikeln. Anna säger att jag egentligen bara blir arg när jag kör bil. Då ser jag ut som humlan när tjuren Ferdinand har satt sig på den. Tyvärr kan jag inte illustrera detta inlägg med just den humlan, men jag tror du förstår hur jag ser ut. När jag kör bil och blir arg. På cyklister. Och när jag läser IDIOTISKA debattartiklar. Typ…

En blodig penna får vara min giftiga gadd…

                                                                                                                                                          Jag hoppade in till ICA Heidan och handlade på vägen hem från Annas jobb. Döm om min förvåning när det stod en präst bland månglarna inne i affären och sålde… prästost. Så jag köpte en bit extralagrad Ockelbo präst – av en präst. Och fem procent av det jag betalade för den skulle gå till Svenska kyrkan. När jag såg det var det för sent att ångra sig och ostbiten jag fick provsmaka var förträfflig. Annars har jag inte mycket till övers för just Svenska kyrkan. Har mina randiga och rutiga skäl och långsint är jag. (Nu känner jag att jag blir en humla igen…) Å andra sidan tycker jag att det var ett intressant grepp som visar på nytänkande i kyrkan och DET är inte dåligt på nåt sätt!

Vad gäller ICA läste jag i dagens lokalblaska att våra livsmedelsbutiker inte klarar av dagens hygienkrav. Hittills har bara fyra ICA-affärer i Uppsala fått godkänt och ICA Heidan (eller Samköp, som den heter egentligen) är en av dem. Övriga tre är ICA Kvantum, Torgkassen och Hörnan i Kåbo. Sicken tur, känner jag, att jag främst brukar handla på två av dessa!

Nu ska jag försöka att lägga band på mig och inte äta upp kvällens snacks innan Anna slutar jobba. Snacksen ska sparas till kvällens film som blir Luftslottet som sprängdes. Jag var nämligen lite smart och skickade efter den på nätet från Elgiganten – för endast 99 pix, frakt gratis. Filmen kom efter två dagar ner i min postbox! Sicken service!..

Sugen på dessa, jorå… Liten aning…

Read Full Post »