Premiär: Springfloden

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Oerhört spänd sparkade jag igång SvT1 klockan 21 i kväll för att se premiäravsnittet av Springfloden. Serien, som omfattar tio delar, klassas av SvT på deras numera rätt dåliga webb (urusel källa till information), som en dramathriller. Den är baserad på Rolf och Cilla Börjlinds bok med samma titel. Jag tyckte att boken var en bladvändare och jag var väldigt förväntansfull inför serien.

Kjell Bergqvist som Tom Stilton och Julia Ragnarsson som Olivia Rönning i Springfloden. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Såväl bok som TV-serie pendlar mellan olika tider. I nutid får Olivia, som går på Polishögskolan, i uppgift att göra ett elevarbete på ett cold case. Det visar sig att hennes pappa jobbade med fallet. Men även Tom Stilton. Märkligt nog finns det ingen som vet var Tom Stilton är – mer än vi tittare. Tom Stilton har blivit uteliggare. Han och hans hemlösa kompisar blir attackerade av två maskerade killar. Killarna misshandlar en av de hemlösa svårt, filmar det hela och sprider på nätet. Och sen plötsligt vaknar en gubbe på en strand i ett spansktalande land.

Ja ärligt talat… TV-serien börjar lika rörigt som boken. Men boken är en bladvändare och TV-serien blir mest obegriplig, i alla fall efter det första, 45 minuter korta avsnittet. De korta avsnitten gör att SvT kan dra ut på serien i tio hela avsnitt. Alldeles för många, enligt min mening.

Skådespelarinsatserna var bra och serien känns realistisk. Jag hoppas att detta röriga försvinner med kommande avsnitt. Det blev en ganska medioker start för Springfloden, enligt min mening.

Toffelomdömet blir medel.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Springfloden

Ett inlägg om en bok.

Kring trettonhelgen köpte jag och Fästmön några efter-jul-böcker. Det finns nämligen alltid skäl att köpa böcker. Springfloden av Cilla & Rolf Börjlind var den bok som Anna valde. Nu har jag inte bara lånat den utan också slagit ihop den efter att ha slukat den från pärm till pärm.

Författarna var en helt nya bekantskaper för mig. Omslaget på boken såg läskigt och lockande ut. Men innehållet då? Tja, boken börjar nånstans på 1980-talet när ett läskigt mord begås på Nordkoster. Polisen kan inte ens identifiera offret, än mindre hitta mördarna. År 2011 rycker polisstudenten Olivia Rönning åt sig mappen med fallet för att skriva ett elevarbete. Hennes pappa Arne var en av poliserna som jobbat med fallet. Olivia är duktig. Hon hittar ett och annat och till och med den försvunne utredningsledare.

Det är alltid svårt när två personer ska skriva bok tillsammans. Just i det här fallet märks det ganska tydligt. När sen boken, en deckare, innehåller flera berättelser i en, berättelser som ska knytas samman, kan det bli spretigt och knepigt. För läsaren blir det ganska mycket att hålla reda på, helt enkelt. Upplösningen av den här boken sköts galant av Börjlinds, men det är svårt att hålla koll på saker och ting när historierna sticker iväg. Detta är ändå en väldigt spännande deckare, med många otäckheter som gör den till en bladvändare.

Det blir inte högsta Toffelbetyg, men det blir högt.

Livet är kort.

Read Full Post »