Iskyla, människor jag är nyfiken på och en och annan blomma

Ett inlägg av den filosoferande sorten om allt från iskyla till vackra blommor, via människor som INTE har glidit genom livet på ett bananskal.

Idag är det söndag, strålande sol och Mors dag. Jag pratade med mamma igår, men jag ska självklart ringa idag också. Att bli ihågkommen på Mors dag är viktigt för henne. Igår när jag ringde svarade mamma med iskylerösten. Den där kalla rösten som skrämde vettet ur mig när jag var barn. Rösten, som indikerade att när mamma hade fått säga alla de elaka saker hon ville, då… Rösten, som var signalen på att flera dagars total tystnad skulle följa på de kalla, hårda orden. Ja, tycker du att jag är långsint ska du veta att min mamma kunde tiga i flera dar. Ibland utan att man visste vad man hade gjort. Det skulle man gissa sig till. Det var inte alltid lätt att vara barn i min familj.

Isigt.

Så ursäkta mig om det är lite svårt ibland fortfarande mellan mig och mamma. Och visst kanske jag hade pressat mig till att åka dit i helgen om inte… Nu är det emellertid som det är. Jag ska föreställa vuxen idag och kan hantera det här på ett annat sätt. Men inuti blir jag lika ledsen, rädd och frustrerad som när jag var barn.

Nu släppte iskylan i rösten igår, det tog trekvart. Jaa, ingen kan påstå att jag inte bryr mig om min mamma. Jag blir väldigt arg när jag får höra sånt. Det är inte mitt fel att mina föräldrar inte skaffade fler barn. Jag bor 30 mil från mamma, jag kan inte åka dit bara för att hon känner sig ensam några timmar en dag eller behöver hjälp att plantera. Mamma förstår det när man får resonera med henne en stund. Men det finns andra som uppenbarligen inte förstår eller känner till hela situationen och jag tycker i ärlighetens namn att de ska tiga, inte göra varken mamma eller mig mer ledsna och sårade. Däremot sänder jag en tacksamhetens tanke till mammakusinen B som har förmågan att förstå både mamma och mig. TACK!

Idag ska jag jobba lite för min nyaste uppdragsgivare. Det ser jag fram emot. Den kommande veckan ska jag sätta min byline under två artiklar om Uppsalamänniskor som jag är väldigt nyfiken på. Jag är spänd och förväntansfull och samtidigt full av nån sorts vördnad för dessa människor. De har nämligen gått igenom livet när det, livet, inte har varit särskilt enkelt. Till skillnad från andra som glider fram på bananskal eller i gräddfiler.

Här springer jag i rött tillsammans med dagens intervjuoffer på stranden i Varamon. Jag kanske är fyra, fem år gammal, han… sju, åtta?

Jag har varit vaken en god stund. Skjutsade Fästmön till jobbet i morse. Tanken var att krypa ner i sängen igen när jag kom hem, men det är för många tankar som snurrar just nu – allt från sånt som den student vi plötsligt insåg att vi ”får” den 5 juni via kommande arbete fram till helgen när jag kanske får herrsällskap här hemma…

Även idag är huset tyst. Jag har inte gjort mycket väsen av mig heller. Har fördelat veckans medicin (mot bråcket på magmunnen och brister i blodet) i min Anabox, vikt och lagt in det som hängde kvar av gårdagens rena tvätt. Laddat en ny maskin smutstvätt, men väntar ett tag. Det är ju söndag.

Min Anabox.

Jag har gått runt och tittat på mina krukväxter. Plockat bort lite döda blad. Funderat vad jag vill ha på ballen*. Tror det blir en enda blommande växt på bordet. Kanske rentav skaffar den idag..?  Jag har presentkort kvar sen 50-årsdagen förra året.

Min doftranka har fått för sig att blomma.

Noterade att flera av mina blommor, inte bara Mårbackapelargonen i köket, blommar. Doftrankan i vardagsrummet, till exempel, har inte blommat på många herrans år. Porslinsblommorna, en i vardagsrummet och en i gästrummet, har redan blommat båda två en gång.

Porslinsblommorna har blommat.

Porslinsblommor är vackra, men dess blommor doftar starkt och är kletiga. Den jag har i vardagsrummet fick jag av före detta arbetskamraten M på en av mina arbetsplatser i slutet av 1990-talet. Då hade M:s barn blivit allergiskt mot blomman.

Himlen är alldeles klarblå. Det blåser lite idag också, men kökstermometern visade över 21 grader i solen redan vid 6.30 i morse. Det ser ut att bli en fin dag idag hos mig. Det hoppas jag att du också får!

*ballen = balkongen

Livet är kort.

Read Full Post »

Lite ledset i kväll

Fredagskväll och redan i säng. Toffelmamman ska nämligen åka hem i morgon förmiddag och vi ska därför kliva upp i ottan. Därav det tidiga sänggåendet. Men inte kan jag somna i normal tid för det, det tror jag verkligen inte.

I kväll känner jag mig lite ledsen. Det är en känsla som har följt mig hela dan. Kanske handlar det om att mamma ska åka hem. Visserligen tror jag vi båda tycker att det är nog med tre veckor tillsammans. Vi har ju dessutom våra egna liv. Men ändå. Jag blir också orolig när jag lyssnar på väderleksrapporter som pratar om snöoväder i morgon. Det är i alla fall 30 mil mamma ska färdas i taxi – dock med en yrkesförare vid ratten.

Mera snö väntas i morgon.

                                                                                                                                                    Andra saker som har gjort mig ledsen idag är hårda ord som två av mina vänner har fått höra. Det gör ont i mig. Ingen ska behöva höra såna elaka saker. Extra illa är det när elakingarna inte vågar stå för det med namn, utan uttalar sig anonymt. Och illasinnat – om utseende, livsföring och tillkortakommanden av diverse slag. Precis som om man inte är sin egen hårdaste domare… I de här fallen är de två väldigt hårda mot sig själva.

Och lite ledsen blev jag på att bara en enda vän (re)agerade på att jag skrev om planer på att ”sluta”. Men det kanske upplevs som om jag har ropat att vargen kommer lite för ofta. Samtidigt blev glad att den enda vännen reagerade. För det räcker ju att en enda agerar, det räcker för att rädda liv.

Och jag då. Känner mig ful och läskig, har gått omkring med stripigt och fett hår idag och en ny finne är på väg att värka fram under näsan. Finnar och fett hår för att jag äter för mycket choklad. För att jag känner mig ledsen. Hela tiden bankar det i skallen att jag har köpt mig lite extra tid så att jag kan traska på en stund till. Så är det. Det bankar.

Jag har köpt mig extra tid så jag kan traska på en stund till.

                                                                                                                                                     Slängde iväg två ansökningar i kväll och det var roliga och spännande jobb – som säkert går till nån av annat kön än mitt och som är 20 år yngre, ungefär.

Nåja, jag hade i alla fall tur med trisslotten och vann. Eftersom jag dessutom tog tjuren vid hornen och åkte tillbaka till Stormarknaden efter middagen och bytte det minimala klädesplagget, löste jag också in min vinst. Tog en ny lott och köpte en till mamma. Hemma igen skrapade vi – och jag vann IGEN den stora summan 25 kronor. Så det blir en ny lott i morgon igen, kanske. Om jag orkar ta en promme till Tokerian efter att ha kastat gröngöling, plockat bort julsaker och städat.

Read Full Post »