Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘efternamn’

Nej, nej, nej

Ett inlägg om några av alla nej här i världen, ett antal av de nej som jag har fått.


Igår kom det in sällsport många nej
 på sökta jobb för min del. Inte så konstigt då att kvällen slutade med ett litet sammanbrott och planering av hur jag ska ta sig själv av daga. Nu är jag emellertid inte egentligen av den suicidabla sorten. Ett skäl är att alltför många skulle dansa av lycka – och den glädjen vill jag inte skänka dem som inte gillar mig gratis. Men det viktigaste skälet är att jag har människor omkring mig som älskar mig – trots mina fel och brister. Om man har det finns inte självmord på agendan.

Ett av gårdagens nej var så övertydligt att jag inte kan annat än inse att avsändaren måste ha läst mitt blogginlägg om ålder och återkoppling på sökta tjänster. Däremot inser jag, när jag läser det, att jag måste bli ännu bättre på att skriva ansökningar. Här är delar av ”nejet” jag fick från en person vid det företag som skötte rekryteringen, tillika den person vars tankar om åldersfixering jag skrev om i mitt blogginlägg med länk ovan. Citatet nedan avslöjar inga detaljer om vid vilket företag tjänsten är placerad. (Inom [kursiv] mina kommentarer.)

Många kvalificerade kandidater har visat intresse för tjänsten. Vi har gått igenom alla ansökningar grundligt och måste tyvärr meddela att vi har gått vidare i rekryteringsprocessen med andra personer. Skulle det visa sig att vi behöver titta närmare på fler profiler ber vi att få återkomma. 

I den här rekryteringen har vi i första hand letat efter kandidater med en kombination av erfarenheter från opinionsbildning [ett exempel på detta är vissa blogginlägg/skrivuppdrag jag får av en av mina nuvarande uppdragsgivare] och marknadsföring genom digitala medier [något jag skaffade mig under de nästan två åren hos min senaste arbetsgivare]. Vi har i urvalet ställt stora krav på erfarenheten av digital kommunikation, det har inte varit tillräckligt med erfarenhet av att administrera, förvalta eller sköta dialog via sociala medier, utan kraven har varit mer inriktade på personer med en profil som mer kan betecknas som ”digital strateg” med erfarenhet av utveckling [detta ingick inte i mina arbetsuppgifter, men planering, själva det strategiska för-tänket var på gång]. Vidare har vi värdesatt erfarenhet från medlemsorganisationer [det har jag inte annat än som privatperson], mediakontakter [det heter mediekontakter på korrekt svenska och det har jag stor erfarenhet av] och journalistiskt arbete [det har jag stor erfarenhet av, både i mitt tidiga arbetsliv och just nu].

Ja, jag måste alltså skriva bättre ansökningar, helt klart. Nån sån här återkoppling har jag inte fått tidigare. Jämfört med de tidigare var den snarare övertydlig, vilket jag gissar beror på att man, som sagt, har läst inlägget på denna icke opinionsbildande blogg. (Jag driver med mig själv.)

I vanliga fall låter ett nej så här (notera den genomgående anglifieringen med kommatecken efter den inledande hälsningsfrasen! Korrekt skiljetecken i svenska är utropstecken. Vidare har jag låtit de flesta felstavningar så okorrigerade):

Rubrik: Tack för visat intresse

Hej Förnamn, 

Vi har haft många kvalificerade ansökningar till denna tjänst och ber om ursäkt för vårt sena svar. Vi har nu gjort vårt urval och tillsatt tjänsten med annan sökande.

Eller så här:

Rubrik: Tack för visat intresse

Hej,
 
Tack för din ansökan till tjänsten som X hos oss. Vi har fått många ansökningar till denna tjänst och har nu valt att gå vidare med andra sökande. Vi har tyvärr inte möjlighet att ge någon personlig återkoppling.
Eller så här, där syftningsfelet faktiskt lockade fram ett asgarv hos mig. Det står alltså att man har gått vidare med andra sökande än kvalificerade sökande…:

Hej Förnamn,

Vi har haft väldigt många kvalificerade sökanden till tjänsten och har bestämt oss för att gå vidare med andra sökanden. 
Vi tackar för ditt visade intresse och för den tid du lagt ner på din ansökan.

Eller så här:

Hej,

Du har tidigare sökt tjänsten som X vid Yföretaget. 
Många kvalificerade kandidater har visat intresse för tjänsten. Vi har nu gått igenom alla ansökningar och måste tyvärr meddela att vi har gått vidare i rekryteringsprocessen med andra personer.

Eller så här:

Hej Förnamn,

Tack för ditt intresse för tjänsten som ”X till gruppen för Z på Y företaget”. Vi har haft väldigt många sökande till denna tjänst och har denna gång valt att gå vidare med andra kandidater.

Eller så här, en variant där man försökt vara personlig, men där det ändå blir lite fel. För det är väl inte tyvärr att man valt att gå vidare med personer man upplever bättre motsvarar förväntningarna, eller?

Hej,

Först och främst vill jag tacka för din ansökan till tjänsten som X på Företaget Y. Vi har fått in hundratjugofem ansökningar till denna tjänst vilket vi är väldigt glada för och i den tuffa konkurrensen har vi tyvärr valt att gå vidare med andra kandidater som bättre stämmer överens med kravprofilen. 

Eller, en mer högtravande variant, men som känns mer korrekt för mig:

Förnamn Efternamn

Angående sökt tjänst som X vid  Y med referensnummer XYZ-1234
Vi tackar för din ansökan och det intresse du visat för Y-förvaltningen.
Nu har vi gjort ett första urval och du är inte med bland de kandidater, som går vidare i rekryteringsprocessen.

Eller så här, med tack för att jag lagt ner tid på att ansöka en viss tjänst (denna variant har jag fått ett tiotal av):

Hej Förnamn, 

Vi har många kvalificerade sökanden till denna tjänst och har bestämt oss för att gå vidare med andra sökanden. 
Vi tackar för ditt visade intresse och för den tid du lagt ner på din ansökan. 

Eller så här, ett mer personligt nej, som jag känner att rekryteraren har lagt ner lite tanke och ansträngning på att författa. Men det bästa hade ju varit att man redan i annonsen preciserat att man sökte en junior medarbetare:
Hej Förnamn, 
Förlåt att jag inte svarat på din mejl tidigare.
Utifrån den besättning och de behov vi har på byrån har vi gått vidare med mer juniora kandidater. Vi behöver fylla på med juniorkonsulter i våra olika team.
Jag kände din kompetens överlappade med den nivå vi redan har.

Eller så här, där man också lagt ner lite möda på att nejet, men där jag undrar om ordet ”Vi gillar din bakrund” är att uppfatta som sexuell trakasseri – eller bara ett simpelt stavfel…:

Hoppas allt är väl, ber om ursäkt för att det inte blev ngn återkoppling i slutet av förra veckan. Den kommer här istället. 
 
Vi har valt att gå vidare med annan sökande. Vi gillar din bakrund, erfarenheter och kunskap inne på ”vårt” området. Saknaden av Xerfarenhet och att tjänsten kanske är 
ngt för junior för dig, fällde avgörandet. 
 
Jag vill tacka dig för den tid du tog för våra intervjuer och önskar dig stort lycka till i jobbsökandet.  
Om du har orkat läsa ända hit har du fått en bild av några av de nej jag tar emot varje dag. För varje nej vittrar en bit av mig sönder, men hittills har jag spottat upp mig och tagit nya tag. Men att skriva ansökningar är helt klart inte lätt. Nu har jag ändå skaffat mig ganska stor erfarenhet av detta och inser att jag ständigt måste bli bättre på att formulera mig eftersom jag aldrig räcker ända fram till målet.

Trodde du att livet som arbetssökande är slappt och skönt kan jag meddela dig att det är en ständig kamp för att hitta de rätta orden, att flera gånger om dagen ta emot nej och att, i många fall förödmjuka sig och skrapa med foten inför dem jag en gång själv var med och rekryterade. Erfarenheter av att bita i sura äpplen blir nog nästa post jag sätter upp på mitt CV…

Och ja just det… Efter ungefär den tjugonde gången slutade jag be om återkoppling. Då hade jag fått en enda. Inte så konstigt att jag känner mig lite misstänksam mot den långa jag fick igår, alltså…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan seglar ut. Eller… Är hon ute och cyklar nu?


Dan går långsamt framåt.
Hela min planering har fallit, så nu tar jag en stund av luncenh åt att göra en runda i omvärlden. Come sail away with me… Den som vill, förstås!

Yes tabsChris O’Neill säger inte ja. Ha ha ha, äntligen nån (lokalblaskan upphör inte att förvåna!) som kan skoja lite om morgondagens Event. Jag visste inte ens vad han som ska gifta sig i morgon heter i efternamn. Däremot vet jag att han inte är svensk. Så klart han svarar på sitt modersmål, amerikansk engelska! Och då blir det ”Yes!” eller ”I do”. Förhoppningsvis.

Cityakuten tar över sjukvårdsupplysning. Hurra! Det kan inte bli sämre än det är idag. När ska nån annan aktör ta över sjukresor, primärvård, psykiatrisk vård och somatisk vård? Lägg ner nuvarande koloss som sägs ha ansvar för länsinvånarnas hälso- och sjukvård. Låt kommunen driva den nära vården och staten sjukhusen som inte är privata, inte direktörer som idag!

DoktorLäkarkritik mot journaler på nätet. Nu kritiserar läkarna att patienter i vårt län kan läsa sina journaler på nätet. Ett halvår efter införandet har över 22 000 pers läst sin egen (får vi hoppas och ingen annans…) journal elektroniskt. Läkarna menar att flera patienter har mått mycket dåligt efter att ha läst journalen på egen hand, i stället för att ha fått information via samtal med sin doktor. Men det är ju så att den organisation i vårt län som har ansvar för vårt väl och ve helst vill att vi ska egenvårda oss så mycket som möjligt. Så då får vi ju lov att klara av att hantera att läsa våra egna journaler också. Sen att vi är lekmän och kanske inte förstår allt som står där gör ju inget. Vi kan ju alltid googla. Så slipper vi störa doktorn, menar jag. Det är ju så direktörerna vill ha det, medan doktorerna vill jobba. Som doktorer.

Virkade blommor pryder Östhammar. Pryder? Eh… jag föredrar riktiga blommor. Det är inte första april, men man kan ju undra om sommarens nyhetstorka redan har slagit till.

iPhone svart o vitApple startar inbytesprogram för iPhones. Senare den här månaden ska amerikanska iPhoneägare kunna byta in sin gamla iPhone mot en iPhone 5. Ryktas det. Vi vet ju inte säkert. Men… Skälen är minskad tillväxt och tappade marknadsandelar till Samsung.

Män löper större risk för självmord. Det är skillnader mellan män och kvinnor även när det gäller självmord. Totalt 9 000 svenska självmord har studerats av forskare i Lund. För kvinnors del är det psykisk sjukdom och arbetslöshet som ger högre risk för självmord, för män är det svårare med låg utbildning, ung ålder och att vara ensamstående. Men det är fler män än kvinnor som tar livet av sig varje år. Nyckeln till att minska självmorden är, enligt forskningsledaren Jan Sundquist, att öka samarbetet mellan slutenvården och öppenvården, bättre uppföljningar samt en psykiatri som är drivande så att patienterna inte fastnar hos primärvården. För det är ju inte i primärvården som expertisen i psykiatri finns. Elementärt, eller?..

Jim_Morrison_1969Utdöd ödla döps efter Jim Morrison. Ganska nyligen upptäcktes kvarlevorna av en gammal tvåmetersödla. Ödlan levde i Asien för ungefär 40 miljoner år sen. Forskningsledaren Jason Head lyssnade till Jim Morrison under arbetet. Jim Morrison var alltså frontfiguren i The Doors. Han kallades även The Lizard King. Jim Morrisson dog emellertid inte för 40 miljoner år sen utan 1971, i ett badkar i Paris, endast 27 år gammal.


Livet är kort. Alldeles för kort för en del.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan pratar namn igen. Och jobb.


Igår skrev jag om förslagen i den nya namnlagen.
Idag har jag faktiskt Namnsdag*. Är det nån mer än min familj som firar det? Eftersom det är lite långt mellan mamma och mig brukar det landa ett kuvert i min postbox några dagar före själva Namnsdagen. Så även denna gång. Kuvertet innehöll ett fint kort och två trisslotter, som jag naturligtvis tänker vinna på. Det vore ju till exempel inte helt fel att få en inkomst varje månad under ett antal år till… Nåja, jag skämtade igår om att jag övervägde att byta namn till

Jeannette Eriksdotter.

Nu passar det ju inte min image, men det jag glömde säga var att jag ju egentligen inte behöver byta. Jag heter faktiskt både Jeannette och Eriksdotter i förnamn. Tanken var att jag skulle kallas just Jeannette, men när mina föräldrar hörde hur namnet uttalades av befolkningen i Metropolen Byhålan fick mitt andranamn, Ulrika, bli mitt tilltalsnamn.

Mitt namn var annorlunda när jag var barn, även efternamnet, som är ett gammalt soldatnamn. (Hela jag var förresten rätt annorlunda.) Det var inte roligt eller ens praktiskt att alltid bli ihågkommen av lärarna i skolan, eftersom jag besatt ett ovanligt namn. Idag är jag vuxen och jag har vant mig. Men i vissa kretsar tycks mitt namn vara fläckat och det är därför jag överväger att använda mina två andra förnamn som förnamn respektive efternamn. Problemet är bara att jag, för att passa ihop med

Jeannette Eriksdotter,

skulle få göra om hela mig och min image. För jag är allt annat än flickig, nåt jag tycker att mitt ”nya” namn skulle ge sken av att jag är. Så… det stannar nog vid funderingar. Men en gång testade jag faktiskt på skoj ett byte! I mitt förra arbetsliv – God rest its soul! – suddade jag vid ett tillfälle ut mitt namn på whiteboarden i korridoren. Den där tavlan där vi skrev vad vi hade för oss om dagarna ifall vi inte var på våra kontor. Jag skrev i stället dit

Jeannette Eriksdotter.

Det tog två minuter så kom intendenten och undrade om avdelningen hade fått en ny medarbetare…

Förutom att fira min Namnsdag idag ska jag förstås jobba. Först på mitt ordinarie jobb, sen för Uppsalanyheter.se.Direkt efter jobbet bär det av hem till en person som jag är både nyfiken och spänd på att få intervjua. Ett personporträtt av Henne (så mycket kan jag avslöja!) publiceras troligen nån gång efter klockan 16, när jag har förflyttat mig till och landat på redaktionen, under morgondagen. Jag hoppas, förresten att du läste den lilla artikeln jag skrev igår. Den visar nämligen att det kan vara lönsamt att ta hand om skit på rätt sätt. Det är lite sånt det forskas kring på en av mina institutioner. (Jag har också skrivit om en spännande författare och om Fredsåret i Uppsala 2014, ifall du har missat det.)

Ja alltså… det här med fritid… Det börjar tunnas ut med den… I kväll efter jobbet blir det ju mer jobb, även om det är nåt jag ser fram emot. I morgon efter jobbet ska jag till redaktionen och lära mig publiceringsverktyget. Jag har varit så trött om kvällarna den senaste tiden att jag liksom har stupat i säng. Igår kväll var jag till och med så trött att jag glömde stoppa i bettskenan i käften innan jag somnade.

bettskena i ask
Min bettskena låg kvar i sin ask i morse. Bilden är lite suddig, det är trots allt en intim tingest.


Fästmön och jag åt grillad kyckling
 till middag igår innan vi tog en tur till Himlen. Lullan Gardenia försökte brygga kaffe åt oss och det gick väl så där. Vilken tur att hennes mamma fanns på plats och kunde sträcka ut en hjälpande hand! Kronprinsen berättade att han eventuellt har nåt spännande på gång och självklart håller jag tummarna för denne unge man som förtjänar lite framgång. Fritzlan, som visar sig bli student nästa vecka, har lämnat Sverige för Ungern ett par dar med klassen. Prinskorven går i skolan som vanligt och tillbringar kvällar och nätter hos sin pappa fram till fredag.

Nu ska jag göra ”allt” (inta kaffe intravenöst nej, skojar bara, DRICKA kaffe, äta frukt och så) för att försöka fortsätta hålla mig vaken. Det blir en lång och innehållsrik dag, känner jag… Hur ser din dag ut??? Får du en stund över kan du väl skriva några rader och berätta i en kommentar här!


*För den som inte fattade det eller orkar kolla en almanacka är det alltså Jeannette idag. Och Yvonne. Men jag heter alltså Jeannette. Med två n och två t.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan citerar Shakespeare och funderar vad det är, det här med namn.


Romeo och Julia möts i Shakespeares drama
med samma titel. Julia säger:

What’s in a name? That which we call a rose. By any other name would smell as sweet.

Det är rader som för evigt har fastnat i min hjärna och som jag då och då funderar över. Julia menar att ett namn bara är ett namn och att det inte är namnet hon är kär i utan personen. Även om dramat skrevs för länge sen är det onekligen intressant att fundera över vad det är, det här med namn…

Idag överlämnar Namnförslagskommittén sitt förslag om ny namnlag i Sverige till justitieministern. Kommittén har haft i uppdrag att se över och modernisera den nuvarande lagen om personnamn. Enligt förslaget ska det bli lättare för oss svenskar att byta namn. Dessutom ska reglerna för det hela förenklas liksom själva hanteringen av ärenden.

Här är några delar av förslaget:

  • Det ska bli lättare att byta efternamn till namn som bärs av 2 000 eller fler personer. Inget namnskydd behövs nämligen för namn som Andersson, Bergström och Lundin. Detta förenklar till exempel för den som är förföljd och behöver anonym identitet.
  • Föräldrar ska kunna ge sina barn -son och -dotterefternamn. Man ska också utan behovsprövning kunna byta till efternamn som är bildat av någon av ens föräldrars förnamn.
  • Två makar som gifter sig ska kunna bilda ett nytt, gemensamt efternamn baserat på bådas efternamn som ogifta.
  • Det ska i viss mån bli möjligt att ta tillbaka försvunna gårdsnamn, något som är ganska vanligt i främst Dalarna.
  • En ny huvudregel är att makar behåller sina efternamn när de gifter sig.
  • Förbudet mot att föra en tidigare makes efternamn vidare till en ny make avskaffas. Här är kommittén oense och (M), (KD) och (SD) vill behålla förbudet.
  • Reglerna som hindrar att förnamn och efternamn kan bytas flera gånger tas bort.
  • Den språkliga prövningen av nya namn skärps.
  • Efternamn som har tillhört utdöda släkter ska inte lika lätt som idag kunna övertas av personer som inte har med släkten att göra.
  • Skatteverket blir ny namnmyndighet.

Så… Jag kanske skulle byta mitt namn till de andra två namn jag har och på så vis få nytt för- och efternamn, Jeannette Eriksdotter. Vad tycks? Njae, det känns inte riktigt som jag, tycker jag, dårå…


Livet är kort.

Read Full Post »

Gissningsvis har det hänt andra saker idag än att jag har varit hos tandläkaren. Jag ger mig ut på en spaningsrunda och kollar läget i omvärlden.

Tronskifte vad gäller efternamn. Andersson har nu kört om Johansson och blivit Sveriges vanligaste efternamn. Fast det handlar inte om att Anderssönerna har blivit fler, utan att Johanssönerna har blivit färre. Karlsson häckar på tredje plats. Inget fel på son-namn tycker jag, dårå, som alltid har haft ett ovanligt efternamn.

RegnbågspaketNya Zealand säger ja till samkönade äktenskap. Landets parlament har godkänt en lag och nu blir Nya Zealand det trettonde landet i världen som enligt lag OK:ar samkönade äktenskap. Vilket land blir nummer 14, tro?

Margaret Thatcher begravdes idag. Ja, Margaret Thatcher är död. Idag begravdes hon. Polisen tvingades ingripa i början av kortegen. Varför ska det vara så svårt att respektera andra människor? Margaret Thatcher är död. DÖD. Hon själv skiter numera i protester mot sin person. Men hon har anhöriga.

Dagens PuckoFörsämrat förtroende. Åtta av 35 allianspolitiker har fått försämrat förtroende för styrelseordföranden inom den verksamhet i vårt län vars huvudsyssla är vård. Eh… som man frågar får man svar, anser jag…

Malin Åkerman har fått en son. Men vem fan är Malin Åkerman? 😳

Twitters musikapp hyllas. Det här låter spännande! Fast än så länge är det bara några få utvalda twittrare som får testa appen. Men kanske, kanske att vi vanliga dödliga får tillgång til appen redan i helgen!

Liten Toffla på stor hästÄta fritt eller äta rätt. I kväll är det debatt med anledning av köttskandaler och annat. Från mitt jobb deltar en doktorand som har tagit fram en köttguide. Men inte ens hennes hemvist på arbetet kunde lokalblaskan stava rätt till. I kväll ska lokalblaskan leda debatten. Vi får se hur det går… Men det klart, man behöver ju inte kunna stava för att prata.


Livet är kort.

Read Full Post »

I vissa lägen är mitt efternamn som gjutet och gjort för mig. I andra lägen… eh… är det inte det. Sen i somras, tror jag, har jag haft en grej stående bakom ett skåp här hemma. Fästmön och hennes äldsta dotter var på antikrunda när det fortfarande var soligt och varmt. De införskaffade (jag betalade) nåt som stått på min inköpslista sen länge: ett äkta kast.

Att det är ett äkta kast är det ingen tvekan om. Det ÄR verkligen nött av TYPER. Och då talar jag inte om människosorter utan om typer som man tryckte med – på den tiden man satte text till tidningar och böcker för hand.

Kast

Kastsamhälle.


Nu har jag ett riktigt kastsamhälle
på ena köksväggen. Sen tidigare hade jag ett stenkast, som består av enbart stenar och snäckor, samt ett lägre kast, som mest innehåller småfigurer från Kinder Egg. Och nej, jag har inte ätit alla Kinder Egg själv och nej, jag har inte lekt med småfigurerna. Stenarna har jag samlat själv och kommer från Metropolen Byhålan, Rhodos, Gotland och lite andra ställen.

Idag när jag gick med dammvippan flög det i mig att jag skulle få upp det äkta kastet. Eftersom hälen och även benet fortfarande gör ont av och till är det ganska plågsamt att klättra upp och ner på pallar. Det äkta kastet skulle nämligen monteras ganska högt, vilket tarvade detta trampande å en köksstege, modell mindre.

Kastet är betydligt tyngre än stenkastet med stenar och det lägre kastet, så för säkerhets skull hamrade jag i två betongkrokar. Nu får jag hoppas att det sitter där det ska och att det inte trillar ner på min vinsamling eller jättefikusen (ja, inte jag själv, dårå, utan en krukväxt).

Har telefonerat med min sister och sitter nu och har djävulusiskt ont i häl och ben (vaden). Tur att doktorn är generös med medikamenter. Precis när jag skrev

[…] djävulusiskt ont […] 

ringde telefonen igen. Denna gång var det Annas snälla mamma som ville prata idrott med mera. (Ja tänk, att hon ringer till mig för att snacka sport, det trodde du inte, va?!)

Förutom kastsamhället har jag fått lite annat nödvändigt gjort här hemma. Nu funderar jag på att micra mat, rester av kyckling och Baba Ganoush. Anna ska äta kalkon och potatisklyftor, det är inte så illa det heller. Framåt kvällen blir det en repris från igår, det vill säga ostochkexochvinfrån2008 samt Ahlgrens bilar, enligt beställning. Inget lockar på TV:n, men gissningsvis glor vi på Melodifestivalens första deltävling, trots allt. Nåt bloggande om skiten tävlingen blir det inte i år. Det går ju att smula med kex på nysugen matta, dricka vin och spilla ut hälften på duken och/eller läsa under tiden i stället.

handmålat vinglas

Ett sånt här gick i soporna igår.

 


I kväll ska jag emellertid
inte krossa nåt vinglas, vilket jag gjorde igår när jag skulle diska. Det var ett handmålat glas som jag tappade i diskhon (nej, jag var inte berusad, jag hade druckit knappt två glas). Eftersom konstnären var jag själv var det ju ingen större förlust.

Vad händer hemma hos dig???


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag låg det ett brev i postboxen, adresserat till mig med förnamn och första bokstaven i efternamnet… Jag är visst känd, för brevet kom ju fram. Det innehöll UL:s förlåtpresent, två stycken endags-kort till Fästmön och mig.

Nu kan vi ut och åka. En dag.


Inte vet jag vart jag skulle vilja åka
med UL eller stadsbussarna. Jag tänker nog fortsätta åka bil så länge jag kan. Men tack ändå, UL! Hoppas att ni åstadkommer några förändringar så att era busschaufförer slutar åka ifrån resenärer.


Livet är kort.

Read Full Post »

I torsdags kom ergonommannen tillbaka till jobbet och ville ha tillbaka det trådlösa tangentbordet jag hade fått prova. Det var sååå bra, men också sååå dyrt att S, vår IT-person, sa att vi kunde köpa ett likvärdigt för hundralappar i stället för tusenlappar. Så när tangentbordet hade försvunnit med ergonommannen hastade jag bort till S och vi beställde tangentbord och separat nummerdel. Min förvåning var ENORM när alla prylarna levererades, till mitt rum igår strax före lunch! Snacka om snabbt! Jag var så tacksam, men mest tacksam var min högra axel som genast hade börjat göra ont.

Mitt trådlösa tangentbord i piano black och svagt svängt. Både snyggt och bra för min krånglande axel.


Jag såg ett intressant ledigt jobb på annons igår
och eftersom en gamling* stod som en av upplysningslämnarna ringde jag för att ta reda på mer. Tyvärr svarade h*n inte på hela dan, så jag får göra ett nytt försök på måndag. Det som är intressant med den tjänsten är främst dess innehåll, men också att den är en lite längre tidsbegränsad anställning, ungefär ett år, och att det finns möjlighet till förlängning. Det är ju sånt jag måste tänka på.

Det regnade nog hela dan igår. Det regnade och regnade och regnade. Fästmön och jag strålade samman hemma hos mig för gemensam avfärd till Stormarknaden. Jag är så glad att hon följde med, för jag blir verkligen stirrig där. Anna har en sån lugnande effekt på mig.

På kvällen var det sol, regn,  sol, regn hela tiden, förutom när det var sol och regn samtidigt.


Vi gick först till apoteket
där Anna hade ett ärende. Och där stod plötsligt… en gamling från mitt förflutna, pratandes i mobil. Det märkliga var att blicken var vänlig och ansiktet lystes upp av ett leende när h*n såg mig. Jag insåg att h*n faktiskt ville säga några ord till mig, men personen h*n pratade med uppfattade inte det utan pratade på. När Anna blev klar gick vi. Och jag vände mig inte om en enda gång.

Nästa stopp på shoppingturen var Systembolaget. Där skulle inhandlas en flaska vitt vin till kvällens middag, räkor. Jag är skitdålig på vita viner, så vi valde var sin flaska och hoppades på tur.

Sist, men inte minst, skulle vi in på ICA Kvantum. ICA Kvantum är ett perfekt ställe om man vill KBT-träna mot social fobi, klaustrofobi, agorafobi och så gott som vilken jävla fobi som helst. Med det menar jag att stället alltid är packat med folk, man irrar omkring, inga varor finns där de ska eftersom personalen ständigt flyttar runt saker, det pågår matprovningar som medför blockering av gångar och utrymmen, varor är så konstigt placerade att man måste vara vanskapt för att nå dem etc etc. Och redan vid ingången mötte jag en annan gamling, K, som jag inte kom ihåg efternamnet på. (Det var sååå nära att jag messade Agneta, men när Anna och jag gick från garaget hemma kom jag på det!) Så jag gick nästan hela resten av shoppingturen och ältade detta. Anna var förstås jätteintresserad.

Sen mötte vi A som var där i egenskap av barn och chaufför till sin mamma. Som tröst provsmakade han nånting, medan hans ystra moder fick sitt lystmäte och kunde titta på andra saker än mellanmjölk. Låt mig säga som så att jag känner igen beteendet, både A:s och moderns. Helt klart applicerbart även på min familj.

Jag dog inte den här gången heller, utan det bar sig inte bättre än att vi hoppade in på Hemtex på vägen ut. Där annonserades nämligen ut satinpåslakanset, två för 499. Så jag slog till!

Tjockis-svarta påslakanset i satin.


Sen insåg jag att till påslakanseten
behöver man ju också ett underlakan…

Tjockis-svarta påslakanset i satin kompletterade med underlakan i satin för dubbelsäng.


Och när jag tänkte efter lite mer
insåg jag att vi ju faktiskt har två kuddar var. I varje set ingick endast ett örngott. Så ytterligare två örngott kom med hem.

Tjockis-svarta påslakanset i satin kompletterade med underlakan i satin för dubbelsäng samt två extra örngott.


Varför heter det örngott, för resten???
Påslakan fattar jag, liksom underlakan. Men örngott… Vad har fåglar med min huvudkudde att göra???

Idag på morgonen skjutsade jag Anna till jobbet strax före sju och sen har jag förberett för en ombäddning med nya påslakan. Alla duntäcken och kuddar är inknölade i frysen, för så ska man göra om man vill bli kvitt kvalster. Sen sitter jag här och nästan svimmar när jag ser kvittot för min orgie på Hemtex – över tusen spänn. Tjolahopp, när är det lön, sa du? Jaså, om två veckor. Jahaja… Ja, jag överförde en extra slant på ICA-kortet igår, så jag borde ha så det räcker till mat i alla fall. Men jag är ändå nöjd, för nu har jag två helt nya påslakaset (fick ju ett i julklapp av jobbet också) och kan kassera mina gamla som är så slitna att det har gått hål i en del…

För övrigt blev det som sagt räkor till middag igår. Medan maten lagade sig själv (hårdkokta ägg och räkor på tining) tog Anna och jag var sin öl och lite nötter. Vi var så veliga igår att vi köpte chilinötter, wasabinötter och vanliga jordnötter. Dessa utgjorde en utmärkt förrätt!

Efter måltid, disk och tur till soprummet innan räkskalen börjat stinka sjönk vi ner framför TV:n. Anna ville helst se Catwoman, som gick på Tv3, på grund av huvudrollsinnehavarens läckra dräkt, men så uppspelta skulle vi inte bli, tyckte jag. Det fick bli två gamla avsnitt om några FBI-agenter som letade seriemördare i stället. Och till det lite choklad med detta märkliga påtryck:

Vadå heja Sverige???


*en gamling = avser oftast en före detta kollega från mitt förra arbetsliv

Read Full Post »

Jag har sagt det flera gånger och säger det igen: detta är ingen politisk blogg. Politisk i partipolitisk bemärkelse. (Annars är den rätt politisk för jag har som bekant massor av åsikter.)

Att sossarnas partiledare avgår efter ett turbulent år eller vad det är går väl ingen obemärkt eller obrört förbi. För oavsett partitillhörighet har de flesta av oss, som är liiite intresserade av samhällsfrågor, en åsikt om sossarna. Att vara partiledare för ett av våra största partier i Sverige och att få ansvar för en nystart är ett uppdrag av stor dignitet.


Håkan Juholt fick ett viktigt uppdrag, men gick från Juholt till Ljugholt.


När det gäller Håkan Juholt
har efternamnet nästan med enkelhet transformerats till Ljugholt. För det har var lite för många lögner. Eller vad sägs om alla dessa? För att nämna nåt på listan var det ju redan från början lite märkligt att välja en partiledare vars sambo hade förskingrat pengar. OK, det var inte han själv, men ändå. En honom mycket närstående person. Sen var det det där med bostadsaffären, sambons lägenhet, som han fick ersättning för. Och bilen, hyrbilen, den han fick ersättning för samtidigt som han fått betalt för att han använt sin egen bil. Och några till… Listan är lång.

Vid dagens presskonferens medgav Håkan Juholt att han har begått flera misstag. Då hedrar det honom att han avgår – om så inte med flaggan i topp så ändå med den på halv stång, så att säga.

Här kan du läsa Håkan Juholts hela uttalande från presskonferensen!

Läs även andra bloggares åsikter om

Read Full Post »

Ha ha ha, jaa, det är ju en otroligt intressant fråga – tycker somliga! Rubriken är från Svenska Dagbladet som har besökt ett höghus vid Danvikstull. Där har journalisterna intervjuat en del boende och jag kan ju inte låta bli att referera lite:

  • En äldre farbror säger sig känna till ett par grannars efternamn. Han har bott i huset i 14 år och hälsar och pratar med grannar när han träffar dem. Men han har aldrig varit hemma hos nån granne.
  • En man i 30-årsåldern kanske kan högst tre grannars efternamn och känner ingen. Men hälsar på några. Han känner inget behov av att få komma hem till sina grannar för han har vänner.
  • En kvinna i 30-årsåldern, lite mer närmare 40, känner kanske till 15 grannars efternamn. Men så jobbar hon i bostadsrättsföreningens styrelse. Hon har bott i huset i två år och har en fem, sex grannar som hon stannar och pratar länge med.
  • En äldre kvinna säger sig kunna ungefär fem grannars efternamn, men vill inte ha nån kontakt med grannarna. Men hon hälsar på alla. Hon har bott i huset sen 1955 och på den tiden var alla som en enda stor familj.
  • En kvinna i yngre 70-årsåldern känner till tre grannars efternamn. Hon har en hyfsad relation med grannarna, hon hälsar, men vill inte ha mer kontakt.
  • En kvinna i 50-årsålder kan ungefär fem grannars efternamn och pratar med ungefär tio. Några brukar hon fika med.

Jag har bott i mitt hus i 17 och ett halvt år. I min trappuppgång finns det fyra lägenheter och pratar jag med en av grannfamiljerna. Jag vet vad två av de andra familjerna heter i efternamn. Jag har varit hemma hos alla – utom de nyinflyttade (fast jag har varit hemma hos dem som bodde där innan). En grannfamilj bara glor, men hälsar inte och då hälsar förstås inte jag heller. Att glo på dem är jag inte heller intresserad av. Den tredje familjen håller på att renovera och har inte flyttat in än. Jag hejar på dem som jobbar i lägenheten när jag har mött dem i trappuppgången, men jag vet inte vem eller vilka som ska bo där mer än att det står ett mansnamn och ett kvinnonamn på postboxen.

Vet du vad dina närmaste grannar heter i efternamn och brukar du heja, prata eller kanske till och med umgås med dem???

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »